Mellan stolarna…

Mellan stolarna 1. Ibland är det som förgjort…
Jag (och grannen) skickade efter paket med kattsand, kattmat och lite annat smått från zooplus.dk för ett tag sedan. Första paket anlände efter fyra dagar (inklusive en helg)… vilket var snabbare än jag trott att det var möjligt för ett paket – packat utanför Hamburg – att ta sig till Sverige och ända fram till min ytterdörr… så jag var förstås inte hemma, men en lapp i brevlådan förkunnade att de sökt mig utan resultat, så paket fanns nu att avhämta på DHL i Karlshamn. Surt, sa räven…

Paket nummer två och tre levererades dock hem till dörren… oj oj, paket till oss? Pax för lådan…

004kop         ???????????????????????????????

Den ena med 30 kilo kattsand (den skiter vi i, muttrade Brödraskapet), och den andra med 64 tetror våtmat och lite annat smått och roligt…

012kop      014kop

Skicka efter kattsand från Danmark (eg Tyskland), kan det verkligen löna sig?            Yes, 90 kilo sand – visserligen inte Ever Clean, men en snarlik sort – kosta ca 800kronor… samma mängd EC över disk hade gått på 1800kronor. Så man får väl stå ut med att samla ihop lådorna i grannskapet själv (hyfsad timpeng)…

Fjärde paket har tydligen varit i Stockholm en sväng, innan det tillslut hamnade – för avhämtning – på K-marknad i Sölvesborg… och idag fick jag avisering om den femte och sista lådan. Gissa var det finns att hämta då? Jo, på en mack i Mjällby (det har också varit i Stockholm)…

Mellan stolarna 2. Remisser från doktorn på reumatologen fortsätter att trilla in. Idag kom en till, till en kurator på smärtrehab i Karlskrona. Hm, undrar varför jag ska dit och vad som händer där?                                                                                                                         Har nog bara varit hos en kurator en säger en gång på 40 år och det räckte! Hon blev så exalterad över hur mina händer såg ut, så hon gick och hämtade en kollega… och så stod de där tillsammans och pratade och ojade sig, över mitt huvud. Att jag var i samma rum, och hörde deras resonemang verkade de inte märka överhuvudtaget…                                  Hur hade det kunnat bli så, och oj oj oj… och jag; ja, jag kände mig som något katten dragit in, eller som om jag kommit från en annan planet, typ.

Hos kuratorn skulle jag oxå vara på fredag – efter besöket hos arbetsterapeften och sjukgymnasten – och till Karlskrona är det nio mil.                                                                     Att åka buss / tåg dit är det som rekommenderas, men det gillar jag inte (ska jag klara trappen upp / ner utan att slå ihjäl mig?), så då återstår bara att köra själv… inga problem i vanliga fall, men nu är det vinterväglag på gator i allmänhet och trotearer i synnerhet och JAG VET att det är en bit att gå i backe, varesig man parkerar på parkeringen eller i parkeringshuset… eftersom jag inte har något parkeringstillstånd (är för frisk, kan gå mer än 200 meter ju! Sjukresor? Nopp, för frisk för det också, eftersom jag kan köra bil)… så mitt enda alternativ är att ringa återbud till alla tre ställena.                                                   Inte så lätt som det låter… två av dem hade röstbrevlådor, där jag talade in ett meddelande och de skulle ringa upp… har de ringt; Nej! Den tredje har telefontid i morgon…

Och nu till något helt annan… har suttit och skrivet ut 22 medlemskort (medan jag väntat på att telefonen skulle ringa…) till de medlemmar i släktforskarföreningen som betalt in via bank under februari månad 🙂

Annonser
Det här inlägget postades i Katter, Reumatism, Släktforskning. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s