Enskiftet i Lörby…

Det gick – för en by – att komma undan Enskiftet, om INGEN begärde att det skulle genomföras… men det räckte med att EN av byns delägare var positiv till att jorden skulle skiftas, för att det skulle genomföras.

Nämdemannen Nils Johnsson på Lörby No 5 och Bonden Nils Pehrsson på No 19 var de som ansökte om Enskiftes utbrytningen, och vad de andra byborna tyckte om det spelade egentligen ingen roll… men när de tillfrågades höll de en låg profil och förklarades att de inte ville yttra sig om det, förrän ägorna blivet översedda av Herrar Gode Män och förrättningsmannen…

—- ¤ —- ¤ —– 14 juli 1813 —– ¤ —– ¤ —–

Den 14 juli 1813 infann sig lantmätare Abelin, för att tillsammans med Lörbys ca 40 delägare, hovrättsrådet Trädgårdh, godemannen riksdagsman Per Persson, inspektor Bjerstedh och borgmästare Horster göra en vandring runt Lörbys ägor.                                Bjerstedt och Horster representerade två sk frälsegårdar – no 7 och 16 – som äges av Höga Herrskapet på Ljungby gods.

Det första som hände var att Bjersteth protesterade mot Lörbys val av godemannen Per Persson (=Listersläkten), och åberopade jäv… varvid Per Persson genast avsade sig uppdraget och ställde sin plats till förfogande. Bjerstedh hade nämligen rätt; Per Perssons brorson – sekter Knutsson – var en av Lörbys delägare.
Detta problemet löstes genom att borgmästare Horster bytte sida… från att ha fört Ljungbys talan skulle han nu stå på Lörbybornas sida!

Skärmklipp stor

Delägarna fick sedan se Storskiftes kartan över byns ägorna, och med den på näthinnan påbörjades vandringen. Man började i den norra delen, med Nyhagen – som gränsade mot Norjes ägor och saltsjön – och fortsatte till Lörby Kladd… som båda till största delen bestod av äng, blandat med skogsdungar av björk och al. Passade bäst till bete…

Sandarna (ligger söder om ovanstående) hade för länge sedan nytjats som kasljord (?), och består av mager sand… varefter man gick vidare till den såkallade Skogshagen med dess fiddlund (?) och bördiga äng.

Österskog (ligger söder om ovanstående) med sin steniga strand har dock gott bete… medan åsen däremot består av skarp grus och kluppar, och sträcker sig söderut och ut mot fiskeläget. Österås ger ringa bete och är otjänligt som åkermark…

Väster om åsen inspekterades ett inhägnat stycke av utmarken, som i flera år brukats som åker – Westreskog kallat – . Jorden på denna åker bestod – utmed östra och norra sidorna -av grus och klajopia (?) jord, medan däremot mitten var lermylla… som till sin beskaffenhet kan jämnföras med åkern i Vången.

Söder och väster om besågs byens fäladsmark som även den består av dels; en mager och skarp sandjord som är oanvändbar till odling (men ger lite bete), och ingen skog.               Vid västra sidan av marken finnes en mycket stor måse, där den norra delen är sank och passar till torvskörd, medan den södra delen av måsen är gräsbeväxt och en del skulle kunna odlas till äng.

Vidare anmärktes att marken nordväst intill Vången (mellan förut nämda måse och den så kallade Klockskog) var av bättre jordart, och att en del kunde till åker odlas.

Klockskog (söder om ovanstående) består av fiddländ (?) och god betesmark, varav en del passar till odling av äng.

Därefter fortsatte rundvandringen och besiktningen av byns inägor, dvs Vången och därefter inspekterades ängarna söder om byn. Först de närmast sydväst om byn, som bestod av fidlönd (?) med jämn jordmån, och var bevuxna med al och björksly… dock odlingbar mark, men som passar bäst till äng. Ängarna söder om dessa (mot Mjällby rågång) såg likartade ut, men med sämre och mindre bördig jordmån. Resten av Wången bestod av ett stort åkerfält, till stora delar bestående av sandmylla…  med lermylla på de östra och södra sidorna.

Vandringen avslutades vid det så kallade Nål…vet,  som är en uppodla åker belägen på utmarken i den nordöstra delen av Vången, vars jordmån kan jämföra med den i stora delar av Vången…
Till sist gick man över utmarken öster om nämda odling och ner till fiskeläget, som bestod av skarp sand och klapperjord…  lika med den såkallade Österås.

Skärmklippenskif

Det andra som hände var att linjalen kom fram och vägar ritades in i det väglösa samhälle som fanns på Storskifteskartan…

—– ¤ —– ¤ —- ¤ —- ¤ —- ¤ —-

Källor: Lantmäteriets historiska kartor över Storskiftet och Enskiftet. Bilderna är därifrån och består av ungefär 1/35 av kartorna.
Till Enskiftet http://historiskakartor.lantmateriet.se/arken/s/show.html?archive=REG&showmap=true&searchType=v&nbOfImages=64&sd_base=lm10&sd_ktun=00049d93 hör ett protekoll på ungefär 65 sidor, och det är därifrån beskrivningen av Lörby kommer. (Mjällby socken, Blekinge)

Texten ovan har jag försökt skriva om till 2000-tals svenska, men det är många ord som jag inte förstår…

Annonser
Det här inlägget postades i Släktforskning och har märkts med etiketterna , , , . Bokmärk permalänken.

2 kommentarer till Enskiftet i Lörby…

  1. Solsi skriver:

    Cad du är duktig i din släktforskning, har du det berättat eller var finner du det?

    Gilla

    • Gunvor Persson skriver:

      Tack 🙂
      Detta är väl en fortsättning på släktforskningen kan man säga. Alla dessa namn som man lagt timmar och år på att leta upp… är just bara namn. Kyrkböckerna säger nästan ingeting om hur de var och hur de levde, men det finns ju lantmäteriets historiska kartor som säger lite mer (om man har tur)…

      Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s