Surströmming?

Surströmming är strömming som konserverats genom jäsning… ok, det låter ju inte så farlig. Vin är frukt – eller saften av dem, rättare sagt – som konserverats genom jäsning, typ. Vin har jag inga problem med att konsumera… så då borde surströmming oxå gå ner, eller hur (fast mitt enda försök att göra maskrosvin gick åt helvete… för det blev vinäger!)?

Att jäsa ”matvaror” är för övrigt ett mycket gammal sätt att bevara livsmedel på, men blev förmodligen vanligt i Sverige först på 1500-talet, pga saltbrist.

—– ¤ —- ¤ —– ¤ —– ¤ —– ¤ —–

”Förr” – dvs före 1988 – fanns det surströmmingspremiär, vilket inföll den tredje torsdagen i augusti. Två veckor tidigare inföll kräftpremiären 😀  … vilket innebar att man inte fick inmundiga dessa delikatesser (?) före dessa datumar.

Såååå… det var bättre förr, för detta var fester man såg fram emot… varesig man gillar ”maten” eller ej 😉 

—– ¤ —– ¤ —– ¤ —– ¤ —– ¤ —–

Har varit på surströmmingspremiär en säger en gång… för det var (är?) inte såååå vanligt hemma på min gata i stan, om man säger så… och EFTERÅT förstår jag varför!

Men detta var på det ljuva 80-talet när man var ung, vacker och odödlig… så, så klart skulle vi ha surströmmingsskiva! En av killarna hade tjatat länge om detta, och eftersom han var en säljare ut i fingerspetsarna (som köper dina gamla skor billigt… och sedan säljer tillbaka dem dyrt till dig) så övertygade han enkel resten av gänget om att surströmmings party MÅSTE vi ha 😀 …

Sååå… fulla (!) av entusiasm skred vi till verket. En massa tillbehör inhandlades tillsammans med ett par buktiga burkar strömming. En hink med vatten placerades på altanen…

Vi hade nämligen läst på… surströmmingsburkar öppnas lämpligen UNDER vatten. Det var självklart vem som skulle öppna burkarna (killen som sålt in hela ide´en, förstås), och med konservöppnare i högsta hugg och sprickfärdig burk showade han vilt, innan han satte sig på huk vid spannen… medan resten av partynissarna stod bredvid på behörigt avstånd. Vad skulle hända nu? Ja, ingen av oss visste riktigt… eftersom erfarenhet av runda surströmmingsburkar i allmänhet och surströmming i synnerhet var NOLL.

Den första bubbla bryter vattenytan med ett ljudligt blurp… och reaktionen blir omedelbar. Burköppnaren kastar sig bakåt och landar på rumpan… och släpper både burk och öppnare i spannen. Åh fy fan!

Luktchocken fick alla att rusa mot altandörren… och frågan är om jag oxå rusar mot altandörren när jag öppnar en akvariepump som stått avstängd och lämnad åt sitt öde – med innehåll! – ett år eller två. Risken är stor att den lukten inte heller är att leka med…

006Den här pumpen – en hjärt-lung maskin i värsting klassen – ingick när jag köpte ett 375 liters akvarium på Blocket för ca fem år sedan. Tyvärr blev den med tiden ganska opålitlig, så en ny – av billigare märke (om den förra var en rolls royce så är den nya en fiat) – inhandlades på nätet för ett tag sedan.

      009                                    ???????????????????????????????”Fiaten” på plats och Rollsen dementerad…

Luktade inte så illa faktisk, om man jämför med den konserverade strömmingen 😉

???????????????????????????????Rätt nöjd med”diskotekets” nya utseende… änsålänge (en del av neontetrorna har dock stängt av neonet… vilket är lite oroväckande)!

Det här inlägget postades i Akvariumen..., Ätbart?, Traditioner och har märkts med etiketterna , , , , , , . Bokmärk permalänken.

4 kommentarer till Surströmming?

  1. Camilla skriver:

    Har ätit surströmming en gång och aldrig mer! Kväljer fortfarande vid tanken av att försöka svälja den där strömmingen som inte alls ville åka ner i magen. Var ett tag sedan man hörde om dina fiskar. Är diskusarna kvar?

    Gilla

  2. Gunvor Persson skriver:

    Vi vågade knappt gå ut på altanen där hinken stod… än mindre smaka på ”det”!

    Nej, diskusarna är inte kvar… men någongång hoppas jag kunna skaffa nya.

    Gilla

  3. Camilla skriver:

    Hahaha!! Jag förstår det. 😀 Den där stora malen… svarte Petter, var det så du kallade den? Är den kvar eller har du städat ur den med?

    Gilla

    • Gunvor Persson skriver:

      Svarte Petter lever… fick skaffa en ny håv ”modell stor” när jag skulle flytta honom för någon vecka sedan.
      Han har inte blivit jättestor än – är väl runt ca 40cm lång – men respektingivande (för mig!) med taggig precis överallt.

      Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s