Fästingar…

Fästingar – smaka på ordet!- … och det syftar INTE på några festprissar som letar upp varenda fest i grannskapet! Eller jo; det är precis vad fästingarna gör…

Festprissen använder luktsinnet, och det gör fästingen också… men i motsats till partyminglaren – som nosar sig fram till varenda tänd grill – vädrar fästingen efter koldioxid. Koldioxid… som alla levande väsen andas ut.

Partyminglaren bryr sig inte om var grillfesten är… medan fästingar trivs bäst på skuggiga och fuktiga platser – gärna i lövskog med tät undervegetation.

???????????????????????????????”Tja… låter som min tomt är perfekt för fästingar;-) ”

Där kan hen sitta tålmodigt och lukta på blommorna likt Ferdinand… gärna högt upp på ett tunnt grässtrå i väntan på sin koldioxid utsöndrande värd… Att hålla andan igenom de värsta snåren hjälper föga, eftersom hen känner dina vibrationer på femton meters avstånd…

Oftast är det vilda däggdjur som som får bjuda på en blodig meny… men även fågel- och reptilerblod duger. Tama husdjur ligger också risigt till…

???????????????????????????????”Min granne Mollie… fästingmat? ”

Det finns två fästingfamiljer – hårda (Ixodidae) och mjuka (Argasidae) – i Sverige… och det är de hårda som ordet fästing vanligtvis associeras till.

Två, tre år tar det för dem att utvecklas från larv, via nymf till fullvuxen… och då har den åtta ben som det spindeldjur den är (esch… jag ryser vid blotta tanken).                            Den är aktiv nästan hela året… det behövs bara att temperaturen stiger över +5 c. Till skillnad mot de mjuka fästingarna – som bara suger blod under några få minuter eller timmar – borrar de hårda sig fast med en snabeln. En snabeln som är försedd med hakar, vilket gör att de sitter kvar i en dryg vecka medan de tankar blod. Naturen har även utrustat dem med ett svagt bedövande gift… så oftast känner ”värddjuret” inte när det blir bitet 😦 .

Gissa vad, det där med bedövningsmedlet är sant… för jag har provat! Jag, som nära nog kan blir galen av klådan efter myggstick… kände inte ett dugg. Därför blev chocken desto större…

Kopia  av 001

… när jag en sen natt drog av jeansen och upptäckte att det satt en SPINDEL på mitt knä (jo, det är ett knä… dock något deformerat efter ett långt operationsärr 😉 ). Reflexmässigt försökte jag slå bort den… det gick inte.

Nä, en fästing… säger vän av ordning, men det var inte vad jag såg. Jag såg en SPINDEL med massor av äckliga ben… och den satt fast på mig. Alltså, det är illa nog om dom sitter på någon annan – blotta tanken ger mig näst intill hjärtsnörp och andnöd! – , men nu satt den på mig… och den vetskapen gjorde ont i hela mig.

Vad göra? Rusa halvnäck över gatan och försöka väcka en granne… som kunde ta bort den, eller låta den sitta till dagen efter? Lika illa vilket som 😦 …

Så det blev att välja mellan pest eller kolera… för bort måste dem! Aldrig att jag ville ha kvar den över natten… så då återstod bara att med darrande fingrar försöka avlägsna den själv.

Ta i en spindel? Tanken svindlade, men jag peta lite försiktigt på den, och den viftade med benen och vände sig 180 grader om… huga, natten lär bli lång!

Att ta tag i den sprattlande fästingen med två fingrar var otänkbart… det satte min spindelskräck effektivt stopp för. Lade ett papper över den och försökte… men den vägrade släppa taget. Nu var gatloppet nära…

Letade i kökslådorna efter något redskap att ta den med… och hittade en liten tång som arbetsterapeuten i Karlskrona absolut tyckte att jag skulle ha, även om jag inte kunde se någon användning för den… då. Nu vet jag att det är en ypperlig fästingborttagare 😀 …

020” Två dygn senare såg det ut så här…”

Jag vet att denna lille ”festprissen” kan bjuda på allsköns otrevliga överraskningar längre fram, men det tar vi då…

Detta inlägg publicerades i Trädgård, Uncategorized och märktes , , , . Bokmärk permalänken.

13 kommentarer till Fästingar…

  1. sputnik56 skriver:

    Sök läkare så du inte borriela , en kompis fick det fortfarande inte bra det senaste när jag pratade med henne så eltreapi så skall bli bättre , det är snart två år sen . Hoppas att det går bra ♥Kram .

    Gilla

  2. Mariadottir skriver:

    Hur länge sedan är det sen du hade fästingen? Hur ser det ut nu? Ser det inte bättre ut imorgon tycker jag absolut att du ska ringa till VC och få det kollat! Borrelia är verkligen inte trevligt att ha! Haft det själv och det tog tre penicillinkurer innan jag var symtomfri.

    Gilla

  3. Gunvor Persson skriver:

    Tio dagar sedan… det bleknade ett dygn senare, och idag syns det knappt 🙂

    Gilla

  4. Camilla skriver:

    Äckeldjur är vad de är. Haft ett par på mig men har klarat mig från konstigheter. Jag var den som fick plocka fästingar på stallkatten och på hästarna. En av mina stallkompisar grät vid åsynen av en fästing så du kan ju tänka dig vilket liv det var på somrarna i stallet. 😉

    Gilla

  5. Camilla skriver:

    Hahaha! Du hade vart välkommen 😀

    Gilla

  6. sandz skriver:

    Hhuiiua har hittills klarat mig konstigt nog men myggor… Ojojoj o när jag blev huggormsbiten… Aoooii. Kram

    Gilla

    • Gunvor Persson skriver:

      Hejsan… huga, huggorm! Det låter inte hälsosamt 😦 .

      Jag reagerar med likadana ”blaffor” på myggbett, så just nu har begreppet äppelkindad fått en ny innebörd… efter ett stick i ansiktet 😉

      Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s