Mantal eller man tal?

Det är frågan det… för särskrivningar är inte att leka med. Vilket även gäller sammanskrivningar i vanliga fall 😉 !

Mantal är ett sammansatt ord av orden ”man” och ”tal”, och från början syftade ordet på ”antal man”. Ett gammalt ord som fanns redan på femtonhundratalet… över antalet man som krävdes för att hålla stormakten Sveriges krigsmaskin igång. Hur och på vilka promiser dessa krigare skrevs ut har skiftat genom århundradena, därför kom en lista/längd till i början av 1600-talet över socknarnas ALLA män i åldern 15-60 år – män som kunde tänkas hantera vapen, helt enkelt.

Mantal är också ett ord för storleken på en gård/hemman. Mantalet räknades ut med hjälp av arealen på gårdens ängs- och  åkermark, och uppgavs i tunnor (=tunnland) och kappar (=1,75 kannor =4,58 liter torra varor) efter hur mycket spannmål man kunde odla på marken. Talet utgjorde mer ett mått på gårdens produktionskraft än dess faktiska storlek, skulle man kunna säga … och därefter (1652 bestämdes att alla vuxna mellan 16 och 63 år skulle betala mantalspenning) betalade man sedan skatt eller arrende.

”Hm, låter bekant… ju mer man tjänar, ju mer får man betala i skatt!”

Ursprungligen var det 1, ½ eller ¼ mantal, men allteftersom tiden gick delades gårdar genom arv och försäljning… dessutom hände det att man skrev ner mantalet.

Mantalslängden blev alltså en taxeringslista över landets – läs; böndernas – tillgångar som i förlängningen krävde födelselängder för att hålla koll på folks ålder. Ingen skattesmitning här inte 😉 . Födelselängder började därför föras allmänt i Sverige på 1680-talet…

”Det som början var en personbokföring för att kunna skriva ut soldater till krigen, blev på 1600-talet ett instrument för att beskatta befolkningen…” 

Mantalskrivning var en årlig registrering av landets befolkningen i mantalslängden i äldre tider. Detta kan jämföras med folkbokföringen som förs av Skatteverket idag 🙂 …

Mantalslängder kan vara användbara när man släktforskar. De finns oftast bra mycket tidigare än husförhörslängder… dessutom kan de vara ett komplement till kyrkböcker som blivit förstörda av någon anledning 🙂 .

Skärmklippmantal1759”Mantals och Matlags Längd in Blekinges länn Lyster härad och Mälby sockn 1759”    dvs, Lister härad och Mjällby socken 🙂

Man måste dock veta att i de flesta fall är endast husbonden namngiven. Är han gift följs hans namn av en anonymt hustru, vuxna barn kan vara namngivna… drängar och pigor har förnamn. Detsamma gäller äldre änkor/änklingar… likaså båtmansfamiljen som oftast skrivs båtman NN och hustru.

Åldersuppgifter förekommer sällan, födelsedata aldrig… så enligt mig kan man inte släktforska i egentlig mening i mantalslängderna. För att ha någon behållning av uppgifterna måste man ha en adress = gård. Denna kan man sedan följa, och se vilka som bott där någorlunda säkert ner till ca 1700 iallafall…

Det är inte nödvändigt att veta vad det står i rubrikerna över spalterna, och det kan dessutom variera länen emellan… men ganska kul 🙂 .

Skärmklippmantaldetalj1759Från vänster: Nummer (dvs gården det gäller). I nästa ruta står det …., hemmansbrukare, torpare och …. .

Översta rutans text kan jag inte, med det står likadant i varenda längd från Blekinge 1759, dessvärre skrivet av samme man 😦 . I kvadraten står det Prästgården och Boställn. Därunder står det sannolikt Kiyrkoherden, …. och torpare i den vänstra rutan och Capelaner och Klockare i den högra. Därefter följer en spalt för Nämndemän och Tjänstgörande båtsman.

SkärmklippmantaldetaljHär står det från vänster: Mannen, Hustrun, Söner, Döttrar, Drängar, Pigor, Gårdsmän, Gårdskvinnor, Lös drängar, Lös pigor och löst kvinnfolk, Båtsmans hustru och Summa på mantalen.

Många var befriade från skatt: gamla, fattiga, sjuka, soldater, båtsmän, adel m.fl. och det står i så fall i fältet till höger på sidan. Där kan man ibland hitta noteringar om skador… en bruten arm kan innebära att man är en krympling tre år senare 😦 .

Mantalslängder hittar man på SVAR. Källan för bilderna ovan är Mantalslängder 1642-1820 Blekinge län, SE/RA/55203/55203.10/27 (1759)…

En mycket bra länk om mantalslängder mm http://www.skatteverket.se/download/18.b7f2d0103e5e9ecb08000100/folkboforingens_historia.html

Annonser
Det här inlägget postades i Släktforskning, Uncategorized och har märkts med etiketterna , , , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s