Håsaby… den 23 juni 1785. Rannsakning av Marna…

Efter att Marna berättat sin historia om vandringsmannen från Skåne som rått henne med foster, och hur hon förnekat för alla… tillochmed inför prästen, att hon skulle vara havande (vilket hennes far med hjälp av vise män och tidens gång minsann skulle bevisa att så inte var fallet) fortsatte häradsrättens utfrågningen av henne…

Frågades Marna Nilsdotters ytterligare om hon händelsevis själv fött barn tidigare, eller övervakat någon barnförlossning? Svar, nej.

Frågades om hon den dagen barnet föddes omtalt för sin moder eller någon annan de känningar hon haft var barnvärkar, eller den smärta som yttrat sig i magen och i underlivet? Svar: Nej, hon har allenast klagat sig sjuk utan att beskriva sina plågor.

Frågades om huru många personer som föräldrarnas hushåll består av. Svar: Utan fadern och modern är fyra av hennes syskon städse hemma. Ingen annan skulle vistats i huset.

Frågades om hennes föräldrars hus alena eller omgivet av flera andra bostäder? Svar: Grannarna i byn bor nära där intill...

Av det skulle vara Marnas foster som orsakat den starkt ..oktom, som någon tid varit här på orten var osannolikt… eftersom fostret icke funnits angripet av röta, eller ens vid öppningen givits elak lukt ifrån sig, varför det syntes mindre sannolikt att Marna i flera veckor skulle varit förlöst, utan att någon anmärkt på det, och givet anledning till undersökning av henne.

???????????????????????????????

Därför kan födseln icke kan vara skedd för så lång tid tillbaka, som hon berättat… vilket således måste vara falskt! 

—– ¤ —– ¤ —– ¤ —– ¤ —– ¤ —–

Men Marna förblev oförändrad vid sin utsaga, sägandes att; dels skall det rum där hennes kista stod vara mycket svalt, och dessutom är väggarna i henne kista mycket tjocka… så dessa förhållande måste ha bidragit till att fostret bevarats från röta.

Den anklagade Marna försträdtes … … sinnerligt …, att hon då vid något funnits av des moder bistått, likafullt skulle i löndom och utan all slags hjälp uthärdat sin barnförlossning? Vilket skulle kunnat ske om det vore sant som Marna berättat, att barnet varit dödfött… Födelsevåndorna hade uppenbarligen varit svåra … men hon påstod att förlossningen skett uti fallet, såsom hon först berättade…

Marna skulle varit ensam under födslenarbetet och tiden däromkring, varvid hon försäkrade att det gått till så som hon förut beskrivet.

—– ¤ —– ¤ —– ¤ —– ¤ —– ¤ —–

Frågades om hon klagat sig mycket under födelsen och ropat på hjälp?
Svar: Sedan hon vaknade efter dåningen vid fallet, hade hon ansatts av oliderliga plågor så att hon utan tvivel svåra klagat sig, men om hon skriket och ropat efter hjälp? Nä, sådant förklarade sig Marna nu icke kunna minnas…

gp Stads doctor Trendlenburg som varit närvarande under Marna Nilsdotter förhör, tillkänna gav – att vid den av honom utförda besiktningen -, sådan omständigheten blivit utrönta, att man med fullkomlig visshet kunde säga att Marnas barn var till alla delar fullgånget och med liv blivit framfött!

gp doktorn öppnad barnet och fann blånader eller utådringar av blod, på barnets hals över luftröret och detta vid vänstra sidan av halsgropen, vilket förhållande och jämförelse med det som under besiktningen av invärdigt kunna inhämtats, skulle giva vid handen att barnet efter födelsen blivit mördat!

Åklagare tvivlade på Marnas trovärdighet och hur sann hennes berättelse verkligen var… och uppmanar henne att bekänna på vilket sätt hennes barn blivit taget av daga. Det hade dock ingen sådan verkan – förutom att den anklagade Marna under det som följde blev rörd till tårar -, så fortsatte hon likväl visa beslutsamhet och fräckhet uti sina svar, som nog inte var helt uppriktighet… varför henne utsattes för åtskilliga frågor.

Med föreställning att icke nekade ökade sin brottslighet, och fastän Marna med den tvetydighet som redan blivit anmärkt i det avseende att barnet visade för Marnas moder, fortsatte hon yttrade sig lika tvetydighet och trovärdigheten av hennes utsago minskade, så kunde hon dock ej till erkännelse förmås, utan blev oförtrutet vid sin berättelse med att hon icke skulle kunnat bli hos barnet efter födseln för värken, men ville inte i någon måtto tillfogat det skada.

Frågades när de på barnets hals synliga åkommor skola hänt? Svar: Marna har inte blivit varse de berörda åkommor, förrän gp doktorn vid besiktningen visat henne… När hon uppmanas att förklara hur det uppkommit, stod hon häpen och tigande utan att vilja sig vidare utlåta.

Frågades om Marnas moder tagit livet av barnet, eller sådant skett med hjälp av någon annan? Svar: Nej, ingelunda.

Frågades Marna om hon före födslen tagit eller nyttjat något, varmed fostret skulle dödas eller fördrivas? Svar: Nej.

Frågades när hon kände fostret röra sig i moderlivet? Svar: Efter lite betänkande svarade Marna, att hon icke märkt fostret hava liv sedan ungefär tre veckor före förlossningen, då hon skulle fallit omkull och slagit sig över magen.

Frågades var detta fall skett? Svar: Vid ödesåkern i Östra vången eller vid gärdet.

Frågades om någon sett denna händelse, och därom kunde vittna? Svar: Att som Marna minns det, så ska drängen Ola Persson i Hosaby och hustru Bengta Eriksdotter i Toesahem ha sett detta fall och därom kunna intyga… så tillvida att de varit i vången när händelsen inträffade.

Från åklagarens anmärkning att den anklagade Marna Nilsdotter till äventyrs genom försummelse och … vållat barnets död, och i sådant avseende antingen lämnat det samma utan hjälp efter födseln, eller och lagt fostret levande på lönn i avsikt att avhända det livet, tillsades Marna att ingen ting dölja…

 

Fortsättning följer…

 

 

Annonser
Det här inlägget postades i Marna..., Släktforskning, Uncategorized och har märkts med etiketterna , , , . Bokmärk permalänken.

3 kommentarer till Håsaby… den 23 juni 1785. Rannsakning av Marna…

  1. Gunvor Persson skriver:

    Fritt efter en rannsakning 1785 i Lister Härad…
    Källa; Lister Härad, LK 602. 23 juni 1785, nummer 3…

    Gilla

  2. Gunvor Persson skriver:

    Rannsakningen av Marna finns numer fotograferad hos Arkiv Digital.
    Listers häradsrätt AIa:46 (1785-1785) Bild 3820 (AID: v414126.b3820, NAD: SE/LLA/10038)

    Gilla

  3. Ping: Hosaby 23 juni 1785. ”- Så vad som hänt måtte för alltid vara dolt…” | Fantasin skenar…

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s