DUMMIES… för Släktforskning

Det finns dummies för PC, win 7, hästtjejer och gud vet vad… och faktiskt även för släktforskare 🙂 . Googlar du ”släktforskning för dummies”, så får du ett flertal länkar som behandlar ämnet…

Däribland http://slaktforskning.blogspot.se/2008/12/disgen-den-fula-ankungen-som-aldrig_15.html … från Jan Granaths eminenta sida om vad som kan vara bra – och nödvändig! – att känna till 🙂 .

—– ¤ —– ¤ —– ¤ —– ¤ —– ¤ —–

Hur börjar man då släktforska?
Alla har vi sett ancestrys reklam som rullar flitigt på Tv kanalerna just nu om hur lätt det är att forska via deras databas. GÅ INTE PÅ DET… vad de uppmanar till är att klickforska bland de miljontals uppgifter som tidigare forskare knappat in i deras baser. Uppgifter – som kan vara riktiga guldkorn! -, men också väldigt fel… det är tex inte ovanligt att man hittar barn som är äldre än sina föräldrar.

”Din mormor finns på internet” påstår samma reklam, och det gör hon kanske OM någon annan forskat på henne och knappat in hennes uppgifter i något träd 🙂 .
Dessutom måste hon var född för minst 70 år sedan, annars faller hennes uppgifterna under sekretessen…   och då får du ingen träff på henne.

Ok ok… men hur gör man då???
Tja… det finns inget enhetligt svar på den frågan, men enkelt uttryckt grundar sig själva starten för forskandet på vad du vet INNAN du börjar. Saker som du helt måste känna till…

Sedan är det inte fel att uppsöka närmsta bibliotek, för det är mycket möjligt att de har abonnemang från SVAR (fel. SVAR dvs Riksarkivet finns numer tillgängligt för alla) eller ArkivDigital online (som tillhandahåller avfotograferade kyrkböcker) – kanske också från ancestry som oxå har avfotograferade kyrkböcker – i sina datorer + CD skivor, typ Sveriges Befolkning och Dödskivan som man kan prova och söka i.
Ett abonnemang behöva du ha (fel, det behövs inte efter februari 2018,… då SVAR blev fritt att använda, tack vare ett riksdagsbeslut) för att komma åt kyrkböckerna, medan däremot inte alla – om ens några – skivorna är nödvändiga att äga i början… de är bara ett tidsbesparande hjälpmedel, ett hjälpmedel vara riktighet sedan ändå måste kontrolleras i kyrkböckerna (eftersom skivorna är andrahandsuppgifter).

Det är heller inte fel att gå en kurs i släktforskning, så man lär sig hur man gör när man forska… och även lär sig hur abonnemangen fungerar. Det sistnämnda är nästan förutsättningen för att hitta det man söker…

”Flödesschema 😉 ”
1. Känner du till när dina mor- och farföräldrarna var/är födda… och framförallt i vilken socken de såg dagens ljus för första gången? Bra! Skedde det på 1900-talet eller 1800-talet?
Är ditt svar 1800-talet… gå vidare till punkt 2. Är svaret däremot 1900-talet… gå vidare till punkt 3!

—– ¤ —– ¤ —– ¤ —– ¤ —— ¤ —–

2. Före år 1897 finns födelseböcker för väldigt många av Sveriges socknar avfotograferade/kopierade, och då är det ”bara” att gå till aktuell sockens kyrkböcker, och leta upp födelseboken som omfattar det årtal du är intresserad av… bläddra fram till rätt datum,och whoola, du hittar din gubbe med föräldrar där. Kanske står det – med lite tur – även föräldrarnas födelsedata där… likaså var de bor, och kanske även se sidanvisning (ganska ofta står det på latin, dvs pagina = sida) till vilken sida i husförhörslängden där du KAN hitta familjen.

Födelseböcker benämns med bokstaven C… följt av en siffra, och är viktiga när man släktforskar, eftersom de är förutsättningen för att ta sig tillbaka till föregående generationen!

Gå vidare till punkt 4…

—– ¤ —– ¤ —– ¤ —– ¤ —– ¤ —–

3. Efter år 1897 är det si och så OM det finns avfotograferade födelseböcker i alla socknar… så då får man i stället hoppas på SCB utdrag. SCB är avskrivna kyrkböcker, och alltså en andrahandsuppgift… men oftast bättre än inget.

Källa: ancestry, Blekinge, Mjällby, Födde (Births), 1927 (SCB)

Inte världens tydligaste bild, men bättre än ingenting som sagt… eftersom födelseboken i Mjällby socken bara går fram till 1920 hos AD (hur det är hos SVAR vet jag inte).
Hänvisning till vilken sida familjen finns på i församlingsboken saknas oxå, men det finns en adress… så det är ”bara” att läsa sida upp och ner i församlingsboken (kan handla om 1000-tals sidor) tills man hittar den…

Avskrivna födelseböcker benämns med SCB … följt av ett årtal, och även dessa kan vara förutsättningen för att ta sig tillbaka till tidigare generation. 

Gå vidare till punkt 4…

—– ¤ —– ¤ —– ¤ —– ¤ —– ¤ —–

4. I husförhörslängder (1800-tal)/församlingsböcker (1900-tal) hittar man hela familjen… inklusive pappa, mamma och eventuella syskonen. Dessa längder innefattar tio-femton år per volym… och man bör följa familjen genom flera längder för att se hur och om familjebilden förändras (vilket den garanterat gör, eftersom barn föds – och avlider! – , och hela familjer kanske plötsligt flytta till en ny adress).
Där hittar man också uppgifter om när föräldrarna gifte sig, likaså VAR DE ÄR FÖDDA… det sistnämnda är viktigt OM du vill hitta kunna deras föräldrar! Gå nu tillbaka till punkt 2 eller 3, och leta efter föräldrarna till pappan Nils Algot och mamman Ester 🙂 .

Husförhörslängderna benämns med bokstäverna AI: … följt av en siffra, och finns fram till ca 1890-talet.

Församlingsböcker benämns med AIIa: … åtföljt av en siffra, och årtal fram till ca 1930-talet. Dessa är en fortsättning på husförhörslängderna, kan man säga 🙂 .

Källa: Mjällby AIIa:9 (1912-1934) Bild 3040 / sid 744 (AID: v249413.b3040.s744, NAD: SE/LLA/13269)

Bilden ovan är en typisk bild från en församlingsbok hos AD online. Församlingsböcker finns också hos SVAR, men ej hos ancestry.
Där finns också en hänvisning till 743 g.b … vilket betyder att familjen kan hittas på sidan 743 i den gamla boken (i detta fall en församlingsbok).

Är personerna födda på 1800-talet kan man oxå få tips på VAR i Sverige de befann sig år 1900, genom att söka på skivan ”Sveriges Befolkning 1900″… så ni som äger den skivan får gärna prova att söka Nils Algot och Ester där (jag vet vilka deras föräldrar är), så upptäcker ni kanske något mindre kul .

Har man arkivdigital kan man söka på BIS Befolkningen i Sverige 1840-1947, så får man länkar till husförhör där personen befann sig vid olika tidpunkter…

—————————————————————–

PS: Det finns även vigsellängder, dödsböcker, flyttlängder bland kyrkböckerna… men lämna dem därhän till att börja med och koncentrerar dig på ”hoppa” mellan födelseboken och församlingsbok/husförhörslängderna tills du förstår gången i det.

PS 1. Sedan jag skrev detta har AD fotograferat födelseboken i Mjällby, och så här ser Gunnar Rangvalds födelsenotis ut från 1927…

Mjällby CI:16 (1921-1931) Bild 1190 / sid 115 (AID: v249459.b1190.s115, NAD: SE/LLA/13269)

PS 2: GLÖM ALDRIG – ALDRIG NÅGONSIN – ATT ANTECKNA KÄLLAN, DVS VAR DU HITTADE UPPGIFTERNA!

LYCKA TILL 🙂