Havet ger, havet tar…

Det hela började med att jag försökte sätta namn på de individer som blev begravda på kolerakyrkogården på Stiby Backe.

hällevik1 Jag fann att endast en av de tretton – en åttiofemårig änka – kom från Stiby… de övriga tolv var från fiskebyn nedanför Stiby Backe.

Fiskebyn hette – och heter! – Hällevik, och jag fick en dum idé om att försöka räkna ut hur många procent av Hälleviks invånare dessa tolv koleraoffer var…

Många invånare ...
Det första jag märkte var att där bodde många fler människor i Hällevik 1853 än jag trodde – det vill säga omkring 700 – och indelade i ålder och kön såg befolkningen så här;

hällevik”Siffrorna till vänster är antal individer, och årtalen i nederkant är deras födelseår…”

Snabbt kommer du att se att där bodde många fler kvinnor än män…
Varför var det så? Kolera? Nä, det är sjukdomen oskyldig till – eftersom även koleraoffren är inräknade i diagrammet ovan – och plötsligt insåg jag att det var något annat som var bra mycket dödligare än magsjukan…

Ett dödligt arbete …
Invånarna i Hällevik var fiskare, och tjänade sitt levebröd från havet… samma hav som förr eller senare tog deras livet.

De var kända för att vara duktiga och modiga fiskare … och deras båtar kallades för ”vrakekor”.

vrakeka”Bild från googel…”

Dessa båtar var 6-9 meter långa, och hade ett – ibland två – par åror… och var försedda med ett stor obalanserat segel. De var svåra att manövrera, och krävde fyra mans besättning för att segla och jobba med näten.

En båt kunde ha upp till 80 flytande nät ombord, eftersom de fiskade sill och torsk genom att ”vraka”. Att ”vraka” innebär att man lägger ut näten på kvällen, och låter dem driva med vind och vågor… vilket även båten gör, eftersom näten sitter fast i den.

På morgonen drar man sedan upp hela kedjan av nät (kan vara flera tusen meter nät i en kedja), och gå mot land för att ta hand om fångsten, rensa näten, sova några timmar … och gå ut igen nästa kväll.

Detta var ett farligt yrke – inga väderrapporter som varnade för dåligt väder – men de försökte förutse dåligt väder… ett sätt var att hålla koll på nordväster göken*.  I de flesta fall lyckades de med det, men ibland inte … med katastrofala följder.

1818.05.04   Drunknad fyra män (mellan 21-47 år) på öppna sjön mellan Kivik och Åhus
1818.11.25    Drunknad tre män (mellan 39-40 år) på öppen sjö …
1821.01.24   Drunknad en man (32 år) genom vårdslös körning på isen i mörkret i Valje viken …
1821.05.19   Drunknad två män (21-30 år) på öppet sjö mellan Sillnäs och Torso …
1822.06.15   Drunknad fem män (mellan 20-32 år) om natten emellan den 14 & 15 överseglade i vrak, och den 15-de – under eftersökningen av dessa olyckliga -, gingo de senare i kvav, som äro under d 15 antecknade. Dödsorsaken skall ha varit för stor barlast av sten i de sistas båt… (*1)
1824.01.25   Drunknade två män (22-24 år) … (*2)
1829.04.07   Drunknade två män (38-42 år) …
1832.11.10    Drunknade fyra män (mellan 23-41 år) …
1840.06.03  Drunknade två män (26-38 år) …
1841.02.20   Drunknade en man (24 år) …
1841.05.08   Drunknade en man (19 år gammal) …
1842.02.24   Drunknade fyra män (mellan 20-27 år) …
1842.07.01   Drunknade två män (35-53 år) …
1844.09.18   Drunknade en ”man” (12 år) …
1845.08.21   Drunknade sju man (mellan 24-49 år) …
1846.02.10   Drunknade en ”man” (13 år gammal) …
1846.10.17   Drunknade en man (21 år) …
1847.04.09  Drunknade två män (18-67 år)
1847.11.15   Drunknade två män (33-37 år) …
1852.09.30 Drunknade fyra män (mellan (18-67 år) …

Havet ger, havet tar … det var många många fler från Listerlandet som förlorat sina liv på havet. Jag har bara inkluderat de som hade hemadresser Hällevik, och som drunknade mellan 1818-1853 … och det är en sorglig läsning.

———————————————-

PS: Mötte man nordvästergöken ute till havs var det hög tid att bege sig hemåt, eftersom de sladdrade om att det var dåligt väder där hemma. Fåglarna övergav då sina bon och ungar och flög söderut över Östersjön för att rädda sig själv…
”Gökens” riktiga namn idag är tornseglare.

https://www.zoopet.com/forum/entry.php?b=9160

Annonser
Det här inlägget postades i Släktforskning, Uncategorized och har märkts med etiketterna , , , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s