Bouppteckningar kan avslöja mycket…

Olof Svensson lämnade Gammalstorp den 15 maj 1883 för att resa till N Amerika… Sycamore, Illinois närmare bestämt.
Källkod: 1883:2074:1189 Malmö. Han lämnar Malmö den 17 maj med ångfartyget Eros… och sedan hittar jag honom inte…

Sitter och letar efter en bouppteckning efter hans mor, änkan Bengta Andersdotter… som dog den 19 maj 1910 i Gammalstorp, Blekinge. Anledningen är helt enkelt att jag hoppas få reda på om sonen Olof Svensson fortfarande lever, och i så fall var… men bläddrandet gjorde mig mycket medveten om en annan sak. I var och varannan bouppteckning fanns de närmaste arvingarna inte på Listerlandet, eller ens i Sverige…

arv67 januari 1910. Nr 1. Sjöman Ola Christoffersson, Siretorp… enda barnet gift och bosatt i Amerika.

arv710 januari 1910. Nr 4. Sjömannen Nils Olsson, Stiby 7… vars alla barn vistas utrikes.

arv83 januari 1910. Nr 5. Kyrkovärdshustru Elsa Nilsdotter, Stiby… halva barnaskaran vistas i Amerika.

arv94 februari 1910. Nr 15. Gårdsmannen Ola Håkansson Lots, Mjällby… fyra barn (med olika mammor) varav två vistas i Mjällby sn, en i Amerika och en på okänd ort.

arv104 januari 1910. Nr 20. Torparänkan Karna Larsdotter, Hosaby 3… fem barn, samtliga i Mjällby sn.

arv1111 februari 1910. Nr 23. Hustru Elsa Olsdotter, Mörby 6… en dotter, gift och bosatt i Stiby.

arv127 februari 1910. Nr 24. Styrman P Olsson, Siretorp 23… tre hemmavarande barn födda mellan 1889 och 1898.

arv1317 november 1909. Nr 29 1910. Hustru Nilla Olsdotter, f. Bengtsdotter, Krokås… två vuxna barn i Krokås, där dottern är en sk Amerika-änka.

arv1424 februari 1910. Nr 34. Hustru Helga Masina Persson, f. Andersdotter, Krokås… fem små barn födda mellan 1897 och 1905.

arv1529 mars 1910. Nr 45. F.d Båtsmannen Anders Andersson Kvick, Skönabeck 1… nio barn som mellan varven finns i obefintlighetsboken och på olika adresser. Det enda som verkar någorlunda säkert är att John Herman emigrerade 1901…

arv1616 mars 1910. Nr 46. Fiskarhustrun Nilla Thomarsson, Hanö 2… sju stycken myndiga barn, ingen uppgift om var de befinner sig.

arv1726 mars 1910. Nr 47. Gårdsmans änkling Nils Nilsson, Siretorp 9… fyra barn i Mjällby sn.

arv1818 augusti 1910. Nr 1. Kyrkoherde Hans Hainer, Mjällby… sex barn i Sverige.

arv1925 oktober 1909. Nr 2. Torparhustru Karna Hansdotter, Hörby 16… en dotter gift i Kyrkhult.

arv2020 augusti 1910. Nr 3. Fiskare Anders Nilsson, Torsö 21… av sex barn är endast de två yngsta – födda 1897 och 1900 – kvar i Sverige.

arv2110 juli 1919. Nr 8. Fiskaren Carl Johan Olsson, Krokås… åtta barn mellan 1887-1904, där äldsta dottern vistas i USA.

arv22       13 augusti 1910. Nr 9. Gårdsmans dotter Elsa Jönsson, Lörby 16… även här är det syskonbarn som ärver. Hälften bosatta i Lörby och hälften i Amerika…

arv2318 augusti 1910. Nr 5. Gårdsmans dotter Bengta Jeppsdotter, Hosaby 1…

arv220 augusti 1910. Nr 38. Hustrun Bengta Ingemansson, Lörby 2… ingen uppgift om var denna syskonskara befinner sig.

arv11 januari 1911. Nr 2. Sjöman Håkan Olsson, Lörby 18… sju barn, varav fyra vistas i Amerika… en på okänd ort och resterande två i Lörby.

… och så här fortsätter det, sida upp sida ner i Bouppteckningsboken 1910-1911 i Listerhärad. Bouppteckningarna ovan finns i Mjällby sn, men det ser likadant ut i grann socknarna.

—————————————————-

Emigrationen ökade igen kring sekelskiftet och nådde en ny topp 1903, då 35 000 lämnade landet.

Siffrorna förblev höga till första världskriget och skrämde de konservativa, som såg det som ett ifrågasättande av nationell solidaritet, och liberaler, som oroade sig för att arbetskraft nödvändig för ekonomisk utveckling gick förlorad.

En femtedel av alla svenskar var nu bosatta i USA, och ett riksomfattande konsensus gav mandat för att frågan skulle utredas.

En särskild Emigrationskommission upprättades, och tog sig an uppgiften och publicerade sina resultat i 21 omfattande volymer med vad Barton har kallat en ”typiskt svensk noggrannhet”.
Kommissionen underkände det konservativa förslaget att införa hårdare lagstiftning mot utvandring, och gav i slutändan stöd för den liberala linjen som talade om ”att tillgodogöra sig och omsmälta det verkligt goda, som finnes i Amerika”, genom att förmå vår ungdom att i sitt eget land se ‘framtidslandet’ genom sociala och ekonomiska reformer.

Högt på listan över angelägna reformer var allmän rösträtt (för män), bättre bostäder och ekonomisk utveckling. Särskilt stor vikt lades vid en bred folkbildning som skulle skynda på ”klass- och kastskillnadsprincipens utdrivande ur vårt samhällsliv”.

Klassklyftorna i det svenska samhället var stora, och det blev ett återkommande tema i kommissionens utlåtanden. Det nämndes som den huvudsakliga anledningen i 289 av de personliga berättelserna (som skrevs av anonyma svenskar i USA och Kanada som svar på efterfrågningar i svenskamerikanska tidningar, och har stort kulturhistoriskt värde) i utredningen.

Den övervägande majoriteten av svaren uttryckte entusiasm för det nya hemlandet och kritiserade svenska förhållanden.

Bittra erfarenheter av snobberi i Sverige var ännu levande efter 40, 50 år i Amerika. Skribenterna mindes hårda arbetsvillkor, låga löner och den svåra fattigdomen på den svenska landsbygden.

”I sin framtid såg hon ”intet hopp att kunna spara något för sjukdom eller ålderdom, utan fattighuset hägrade i fjärran för mig.” När hon var sjutton skickade hennes bröder, som redan emigrerat, en betald biljett till Amerika och då ”slog befrielsens timme”.

———————————————–

Bara ett år efter att kommissionen publicerat sin sista volym bröt första världskriget ut och stoppade effektivt nästan all utvandring, och på 1920-talet upphörde den svenska massutvandringen.

Franklin D. Scott har i en inflytelserik essä argumenterat för att den skärpta amerikanska immigrationslagstiftning – som trädde i kraft 1924 – var orsaken.
Barton å andra sidan pekar på att så gott som samtliga rekommendationer i utredningen, från industrialisering till sociala reformer, snabbt genomfördes. Han står fast vid att resultaten ”måste ha haft en påtagligt kumulativ effekt på det svenska ledarskapet och den allmänna opinionen”.

Källa: wikipedia och samtliga bilder från AD och Listers häradsrätt FII:49 (1910-1911) Bild 1980 / sid 39 (AID: v414878.b1980.s39, NAD: SE/LLA/10038).

———————————————-

PS: Tror Ni jag hittade bouppteckningen jag letade efter?
Svaret är nej…

Annonser
Det här inlägget postades i Allmänt, Blekinge, Genealogi, Sölvesborg..., Släktforskning, Uncategorized och har märkts med etiketterna , , . Bokmärk permalänken.

2 kommentarer till Bouppteckningar kan avslöja mycket…

  1. Gunvor Persson skriver:

    Sebastian Bergheim: Lite uppgifter om en del personer i ditt inlägg: Elsa Nilsdotter är syster till min mormors morfar. Av Nilla Thomassons barn gifte sig fem av dem på Hanö. Sonen Ola drev en affär där.

    Gilla

  2. Johan kylander skriver:

    Hans Hainer avled 1910 i Sverige.

    Liked by 1 person

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s