Hanö, Östersjöns pärla…

Blev så inspirerad av denna blogg – https://hallojvarlden.wordpress.com/2016/06/05/bara-nagra-bilder-fran-hano/  – att jag kände för att leta upp en gammal bildblogg från 2012 🙂 ..

—☀️☀️☀️🌿🌸🌿☀️☀️☀️—

Lördagen den 25 augusti 2012…
… inleddes med en båttur till Hanö med Listersläktens förening.

hanö13
Nogersund… där Hanöbåten lägger ut från fastlandet…

Denna lilla ö i Hanöbukten köptes en gång på 1800-talet av Knut Persson, storbonde, riksdagsman, byggherre och gud vet vad… från Hörby. Denne driftige – och ganska hetlevrade – herre är känd för de flesta på Listerlandet (med omnejd) än idag under namnet Mjällby kung…

Men historien om Listersläkten börjar inte med honom, utan med hans farfar Per Knutsson. Han gifte sig 1719 i Mörrums socken (Blekinge) med Inga Olofsdotter, med fäderna Knut Persson och Olof Mattssons tillåtelse… och bosatte sig i Hörby, Mjällby socken (Blekinge).

Inga Olofsdotter – med rötterna i Mörrum! – räknas som Listersläktens urmoder, och var flitigt anlitad som gudmor. I vanliga fall anlitades någon släkting till uppdraget… men det verkar ha varit en ära att låta storbondens hustru bär fram barnet till dopeti stället.

Själv fick hon och maken Per Knutsson inte så många egna barn (om man jämnför med Listersläktens vanligtvis stora barnkullar). Har bara hittat tre (av fem) som blev vuxna…

Sonen Per Persson f. 1721, gifte sig med Kersta Persdotter från Ysane, och bosatte sig i Hörby.
Dottern Anna Persdotter f. 1727, gifte sig med Kerstas bror Bengt Persson och de brukade en gård i Ysane.

Sonen Nils Persson f. 1723, skulle ta över föräldrahemmet… var det tänkt! Men det blir ju inte alltid som det är tänkt, varken på 1750-talet… eller nu.

Det var tänkt att denna blogg skulle handla om Östersjöns pärla… Hanö.

hanö14

Fyra kilometer sydöst om Listerlandets spets ligger Hanö.
Ön har en yta av 2,14 km² och är ungefär 60 meter hög, och dit reser man med reguljär båten Vitaskär från Nogersund. Överfarten tar ungefär 25 minuter…

hanö15
Hanös enda hamn, och hamnplan…

hanö16

hanö17

På ön finns – förutom en bofast befolkning på ca 25 personer – en stor hamnplan med gästhamn, affär och restaurang.
Där finns också ett museum som är inrymt i öns bötbod…

hanö18

hanö19Fasaden på museumet nere vid hamnen…

hanö20

hanö21

hanö22Här finns oxå en stor tavla, med flera pärmar…
över de släkter som bor / bott på Hanö.

 

Hanö fyr…
Hanö är känt för sin vita fyr – bygd 1906 – som lyser 45 kilometer ut över Hanöbukten… och enligt sägnen orsakade den en drakes död, när den – bländad av fyren – flög rakt in i bergväggen. Den kraschen lämnade efter sig ”drakmärke” i stenen…

På vägen upp genom hjorthägnet (faktum är att största delen av ön består av hägn med hjortar) till fyren passerar man Baltiska issjön…

hanö23Här gick strandlinjen för länge sedan…

60 meter hög är ön, som sagt… och när man lämnar ”byn” är det 500 meter att gå på en knöglig grusväg, innan man är uppe vid fyren. Vi hade guide, så det gällde att hänga med i flocken tempo…

Tycker inte om att gå i flock på slät mark, och definitivt inte i en lång jävla uppförsbacke… när hastigheten är högre än jag vanligtvis går i på platten – för att tala skidsport!
Har inte kondition för det, helt enkelt (hm, man kanske skulle ta båten över, och köra konditionsträning i backen)…

hanö24

hanö25

hanö26

Därefter gick promenaden vidare genom TERRÄNGEN, över stock och hällar… och där valde jag att inte följa flocken, utan gick ner samma väg som jag tidigare gått upp. Det gäller ju att inte gå med för länge, enligt TV sportens skidexperter… för då riskerar man att gå i väggen

Hanö1”Stenhällar… eller hallar, som det heter här…”

Hanö2”Ser ni vimpel i bilden? Dit skulle vi…
– Never ever, sa Fröken Persson… att jag går där!”

hanö3”… bland fästingar och huggormar!”

hanö4”- Äsch, är mer rädd för sten och ojämnheter i gräset, om jag ska vara ärlig…
än ringlande slingrade urtidsdjur !

hanö5”Fröken Persson på väg ner …”

hanö6”Utmärkt väg… på mer än ett sätt!”

Att gå vilse på Hanö torde vara nästan omöjligt, så jag tog mig också ner till Engelska kyrkogården och Bönsäcken, precis som den guidade flocken… men genom att gå samma väg ner som jag gått upp till fyren tidigare, och sedan gå en utmärkt väg på skrådden dit… istället för att gå genom buschen .

Engelska kyrkogården…
… är däremot så långt från skröna som man kan komma.

hanö9

hanö8

Under Sveriges – av Danmark och Frankrike påtvingade – krig mot Storbritannien 1810-1812 kunde den engelska flottan inte längre använda Sveriges större hamnar (som Göteborg och Karlskrona) som baser för sina operationer i Östersjön.
Istället användes Hanö som engelsk bas (med den svenska regeringens goda minne)…

Bland annat låg amiral Saumarez flaggskepp HMS Victory vid Hanö en kort period… vilket är anledningen till den så kallade ”Engelska kyrkogården”. Hur många engelska sjömän / militärer som fick sin grav på denna steniga ö är okänt, bara två är kända med namn, nämligen Richard Davis och Clifford Williams…

Det stora träkorset restes den 21 juni 1973, när en engelsk fregatt vid namn H.M.S Plymouth besökte ön… och virket kommer från en mast på ett engelskt fartyg.
Det händer fortfarand att fartyg från den engelska flottan besöker ön och graven, senast var den 17 juni 2010, när HMS Kent ankrade utanför ön på sin färd mot Viktoria & Daniels bröllop i Stockholm

hanö10

En liten bit söder om kyrkogården ligger Karna Mattsdotter och hennes båda barn som dog i kolera 1834 begravna. Karna skulle kunna vara identisk med fiskare Nils Mikaelssons hustru från Djupekås, som dog 49år gammal av kolera… men några barn hittar jag inte.

Strandsporren Bönsäcken…
Hur ”drakmärket” blev till vet ni redan… men det finns även sägner om hur tex ”bönsäcken” skapades. En av dem går ut på att en jättekvinna tröttnade på ensamheten på ön, och fick för sig att försöka bygga en stenbro över till civilisationen på Listerlandet – och till det behövdes förstås en himla massa sten.

Hon satte genast igång med att samla ihop så mycket sten hon orkade bära i sitt förkläde… men det bar sig inte bättre än att hon tappade balansen i branten ner mot havet, och slog på aslet… och alla stenar rullade ifrån henne och ut i vattnet.

Detta är en förklaring till uppkomsten av Bönsäcken på Hanös norra ände

hanö7

Strandsporren består av miljontals äggformade slätslipade stenar… som rör sig efter vind och vatten. 1976 trodde man att Bönsäcken var ett minne blott, då en storm rev med sig och sänkte stora delar av den… men ganska snart började havet bygga upp den igen.

Den är nu utmärkt med en solcellslampa, för att båtar inte ska gå för nära…

hanö11”Hamnen på långt håll…

hanö12… och på nära håll!”

PS: Hanö är den blåsigaste platsen utanför fjällen i Sverige. Här uppmättes en vindby på 43 m/s den 3 december 1999, vilket är gällande svenskt rekord… utanför fjällen.

—☀️☀️☀️🌿🌸🌿☀️☀️☀️—

”Jag vet vad jag har, men inte vad jag kan få…” är ett uttryck som jag ofta använder! Jag har liksom inte tid att skaffa mig ett benbrott eller två … svarade jag i en av kommentarerna första gången jag bloggade om Hanö till varför jag inte gick med flocken över hällarna. Ack, så rätt jag skulle få ang. benbrott :/

 

 

 

Annonser
Det här inlägget postades i Allmänt, Blekinge, Blogg, Foto, Reumatism, Sölvesborg..., Uncategorized och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

2 kommentarer till Hanö, Östersjöns pärla…

  1. bella skriver:

    men vilket intressant inlägg. nu vill jag besöka hanö. och vackert dessutom. tack!

    Liked by 1 person

  2. Gunvor Persson skriver:

    Den är helt klart värd ett besök 🙂 …

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s