Hjälp… en emigrant

Alla kommer vi – förr eller senare – att träffar på någon av den miljon svenskar som lämnade Sverige mellan 1850 och 1920 i vår forskning.
De allra flesta emigrerade till Amerika, med en del reste även till Danmark och Tyskland… och kanske slutade även de på andra sidan Atlanten.

Med lite tur kan man hitta dessa ungdomar – för det var mest personer i 16-28 års åldern, och merparten pojkar / män – som korsade Atlanten, men det kräver en hel del jobb INNAN man ens kan börja leta efter dem i Amerika.

usa16Knut Anton Karlsson f. 30 juni 1887…  från Linda Nelsons träd på ancestry.

OBS: Har du bråttom behöver du bara läsa den röda texten…

✿.•*¨`*•. ☆ .•*¨`*•. .•*¨`*•✿ ✿.•*¨`*•. ☆ .•*¨`*•. .•*¨`*•✿ ✿.•*¨`*•. ☆ .•*¨`*•. .•*¨`*•✿

1. År, månad och datum… och socken.
Förutsättningen för att kunna hitta en specifik person bland den miljon människor som reste från Sverige är att man känner till både datum, år och – jätteviktigt – socknen hen emigrerade från.
Detta hittar man genom att följa personen i husförhörslängderna *1.

usa10    usa10aMjällby AIIa:2 (1897-1911) Bild 248 / sid 707 (AID: v184825.b248.s707, NAD: SE/LLA/13269)

Knut Anton Nilsson (f. 30 juni 1887) finns på rad 11, och han reser från Mjällby socken till N Amerika den 26 april 1902.

Födelsedata är bra att känna till, men oftast inte nödvändigt… åtminstone inte i början, eftersom amerikanska källor nästan alltid använder sig av cirka år i stället för år, månad och datum som vi är bortskämda med från svenska kyrkböcker.

Det finns dock tillfällen längre fram när det kan underlättar om man har födelsedatumet… så glöm inte att anteckna det.

2. Emigranten Populär.
När man vet var och när emigranten lämnade Sverige kan man gå vidare.
Nästa steg är att söka på tex. CDn ”Emigranten Populär *2” för att få reda på VAR emigranten lämnade landet. 

usa11

Absolut vanligaste är att man lämnar landet via Göteborg eller Malmö, men hittar man inte hen där, kan det bero på att hen i stället rest från Köpenhamn eller Oslo… eller så hoppade man av en fraktfartyg i Amerika (och hamnar i obefintlig boken i hemsocknen)…

Åtta av tio svenska emigranter åkte via England.
Amerikaäventyret började med att man reste till Hull i England, som mellan 1836-1914 fungerade som en knutpunkt i flödet av emigranter från hela Europa. Under den perioden passerade över 2.2 miljoner resande Hull för att söka ett nytt bättre liv i Nordamerika (och Sydafrika och Australien).
Därifrån åkte man sedan tåg tvärsöver England till Liverpool – där Amerika båtarna lade till -, och man beräknar att mellan 1830-1930 åkte över 9 miljoner emigranter från Liverpool till Nordamerika (och Australien).

usa3Bilden stulen från Siris Hemsida…

Det var först 1915 som det var möjligt att resa direkt från Göteborg med Svenska Amerika Linjen…

På emigrant skivan får du veta utresehamnen och källkod på din emigrant (dvs. om hen lämnat landet på lagligt sätt).

3. Utresehamn och källkod.
Därifrån går man vidare till poliskammaren *1 i utresehamnen där resan började, och med hjälp av källkoden vet man vilken av böckerna man ska bläddra i.

Den informationen man får där är vilken båt de reste med till Hull i England, likaså om de reste själv eller tillsammans med någon och vad resans mål är, tex New York eller Chicago. Anteckna ev. resenärer från samma ort, kanske är deras namn lättare att hitta på ellisisland…

usa14Poliskammaren i Malmö D3:56 (1902-1902) Bild 2090 (AID: v449958.b2090, NAD: SE/MSA/00780)

… och längre ner på sidan finns Knut A Karlsson. Han ska till sin unkel Karl Nilsson i Sycamore, Illinois och har betalat 192,40 kronor för biljetten.

Amerikabåtarna utgick oftast från Liverpool, och det tog några dagar för emigranterna att ta sig dit landvägen. Runt en vecka brukar det ta för emigranten att ta sig till båten EFTER att de lämnade hemsocknen.

4. ellisisland.
Nästa sida att leta på är ellisisland *3.

usa12Där får man veta vilket rederi och fartyg emigranten gick ombord på i Liverpool. Man får även veta när fartyget anlöpte till tex. New York eller Boston, och om man har TUR står där också en närmre adress dit hen är på väg i shipmanifestet.

usa6Numer ligger det dock en vattenstämpel över bilderna på PASSENGER RECORD…

I shipmanifestet står det att Knut var på väg till sin morbror Karl Nilsson i Genova, Illinois.

Själva båtresan tog en till två veckor, beroende på när de gjorde den…

5 . N Amerika…
När man kan svara på när hen kom till USA kan man börja med att försöka hitta vederbörande i det nya landet. Då är det tex. census *4 = ”husförhör” som gäller.

Namnet på din emigrant håller nu på att förvandlas, inte sällan till något helt oigenkännligt. Det första som försvinner är dubbel ss i tex. Svensson = Svenson = Swanson. Likaså är det inte heller ovanligt att hen reser in i det nya landet under sin fars efternamn (för hen vill inte framstå som en oäkting, vilket är risken om hen använder sitt patrymikon).

Knut A Karlsson blev i USA Charlie A Nelson… och det kallas han redan vid cencus 1910.

✿.•*¨`*•. ☆ .•*¨`*•. .•*¨`*•✿ ✿.•*¨`*•. ☆ .•*¨`*•. .•*¨`*•✿ ✿.•*¨`*•. ☆ .•*¨`*•. .•*¨`*•✿

Stor skillnad på manliga och kvinnliga emigranter…
De manliga emigranterna är lättas att hitta… om man nu kan kalla det lätt att leta efter emigranter. Detta på grund av att de oftare ansökte om amerikanskt medborgarskap än vad kvinnorna gjorde. Kvinnorna blev medborgare i samma stund som de gifte sig med en man som redan var medborgare, men de kunde förstås också ansöka om medlemskap själv.
Gifte de sig sedan med en alien blev de dock av med det…

I samband med vigseln fick kvinnan makens efternamn… och med nytt efternamn och ett amerikaniserat förnamn försvinner hon lätt i mängden. För att lösa vad som händer henne behövs nästan tillgång till annan information, tex. gamla brev, eller att hennes ättlingar söker sina anor på tex ancestry.

Alien
Alien är benämningen på de personer som vistas i USA utan att vara medborgare. Som alien kunde man även delta i världskrigen på USA sida…

 Naturalisation…
… dvs. att bli medborgare i Amerika. Dessa handlingar kan man ofta hitta, och där står oftast – men inte alltid – personens födelsenummer, likaså hans svenska kontra amerikanska namn.

”Draft” inför världskrigen…
När man draftade sig inför WW1 och WW2 fylldes ett kort i med uppgifter om personen. Detta innehåller aktuell adress, likaså civilstånd… och ofta ofta finns även födelsedata antecknat.

usa15

—————————————————

*1 = Husförhörslängderna och poliskammaren finns tillgängliga hos http://www.arkivdigital.se/ eller https://sok.riksarkivet.se/svar-digitala-forskarsalen … båda kräver abonnemang, men brukar finnas att använda gratis på närmsta bibliotek.

*2 = ”Emigranten Populär” är en CD. Finns ofta att söka i på de flesta bibliotek.
Man kan även söka i emigranten populär via ancestry, med då kräves det ett world delux abonnemang där…

*3 = ellisisland = http://www.libertyellisfoundation.org/ . Gratis, kräver endast att man är registrerad där. Där finns de flesta passagerare-listor England – Amerika efter 1892…

*4 = ancestry world delux abonnemang… finns hos http://www.ancestry.se/ .
På ancestry finns också en massa släktträd. Riktigheten på uppgifterna i dessa kan vara alldeles fel, men också riktiga guldkorn… allra helst om emigrantens ättlingar är intresserade av sitt ursprung och har lagt upp träd där. Innehåller de dessutom bilder är det förstås extra kul 🙂 …

I stället för ett abonnemang hos ancestry kan man prova att söka på familysearch, vilket är en mycket användbar sida i sammanhanget https://familysearch.org/ … även där behöver man vara registrerad.
Den är dessutom mycket lättare att få träff på än ancestry, OM du vet vad hen heter och LYCKAS SÄTTA STAVNINGEN  bör kanske tilläggas (men det gäller även på ancestry).

Find a grave http://www.findagrave.com . Här kan man med lite tur hitta var hen slutade sina dagar OM man vet det amerikanska namnet.

Men trots dessa tips är det långtifrån säkert att man lyckas hitta den man söker, men är det en syskonskara som emigrera är det klokt att börja med den som reste sist… kanske är hens mål för resan ett äldre syskon.

Det är också bra att leta efter bouppteckningar efter föräldrarna OM de dog efter att emigranten gav sig i väg… kanske kanske kanske kan där finnas en adress.

Lästips: http://web.comhem.se/~u98400668/genealogi/utvandrarna.html

Annonser
Det här inlägget postades i Allmänt, Blekinge, Genealogi, Sölvesborg..., Släktforskning, Uncategorized och har märkts med etiketterna , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s