Ryggbedövning…

Mitt nya boende sedan den 15:de november 🙂 …

avd51-3 … förövrigt på nästan samma ställe som jag var 1971. Då låg Sveriges enda reumatolog för barn (jag delade rum med en finsktalande flicka från Pello… och jag minns fortfarande vad tabletia betyder) på andra våningen över valvet.

Själva inskrivningen – eller PODI som det kallas (och fråga mig inte vad det står för) tog ända fram till klockan 15.30 tisdagen den 15:de… innan jag pratat med alla berörda personer, dvs narkos, avdelningsläkare, operatörer mfl… plus att jag fick göra ett oplanerat besök på labb för blodgruppering, vilket tog en stund eftersom de måste vara två – en som sticker och en som ser till att allt går rätt till – allt för att proverna jag hade lämnat en vecka tidigare i Sölvesborg INTE gick att hitta i deras datorer (pga att landstingen har olika system fick jag veta). Ok, det var ju ioförsig ingen överraskning 🙂 …

img_9722-2Pilen som visar att det är vänster knä som ska opereras…

Från början var det ju tänkt att jag skulle åkt hem efter PODI, och tillbaka till Lund ett dygn senare… men de hittade en säng till mig på avd 51, så därför blev jag inlagd direkt och tillbringade en lat onsdag där. Det enda som stod på agendan var Hibiskrub dusch X två…

img_9723Dag D inleddes med ytterligare en Hibiskrub dusch – vilket förvandlar håret till swinto – … men det är smällar man får ta 🙂 .

Jag skulle opereras som nummer ett på torsdagsmorgonen, så jag – och en sjuksköterske student – infann oss i god tid i väntrummet utanför operation. Där skulle det sättas en infart, dvs en nål i armvecket… vilket visade sig vara lättare sagt än gjort eftersom blodkärlet tydligen blev kvar på labb häromdagen… så det överläts med varm hand till narkossköterskan i förebredelse rummet.

Narkospersonal brukar vara fenor på att sätta nålar, men här gick det inte ens med hjälp av ultraljud… och en infart måste jag ha OM det skulle bli någon operation över huvud taget… eftersom de måste ta ett sk bas test och blodgruppering (för resultatet av provet de tog i tisdags fanns plötsligt inte i datorn).

Kvart över åtta var ryggbedövningen på plats… dock ej utan problem. Först vid femte försöket lyckades det – pga scolliosen i ländryggen, fick jag veta – … visserligen får man ju bedövning i ”skinnet” , men det är synd att säga att det sedan är smärtfritt att komma in mellan kotorna ändå.

Fyra timmar skulle bedövningen hålla mina ben bedövade, men innan de försökt sätta en ”infart” både avigt och rätt – vilket slutade med en CVK på halsen – hade tre av dessa timmar passerat… innan jag ens blivit inkörd i operationssalen.

Väl där tog operationen runt en och en halv timme, då man förlängde tractus (?) på utsidan av benet, kortade av motsvarande ”sena” på knäets insida och förstärkte med nät, plockade bort den lösa benbiten och ståltrådsresterna i knäskålen… och avslutade med att placera nämnda knäskål mitt på knäet (den satt nämligen på insidan av knäet INNAN operationen).

tractus

Sjuksköterske studenten? Ja, hen fick ledas ut i halvtid 😉 .

Jag hann knappt landa på uppvaket innan bedövningen släppt… och vad värre va, fyllesjukan startade och bästa vännen var en spypåse 😦 .

Fotsättning följer…

PS: Detta var femte gången jag fick ryggbedövning på två och ett halvt år… och jag tycker mig märkt att ju högre upp i kroppen bedövningen tar, ju sämre mår man efteråt.

Det här inlägget postades i Allmänt, Blodtryck, Knä..., Reumatism, Sölvesborg..., Uncategorized och har märkts med etiketterna , , , , , , . Bokmärk permalänken.

5 kommentarer till Ryggbedövning…

  1. mycketyck skriver:

    Jag svimmade då de skulle ge mig ryggbedövning vid operationen av mitt brutna ben och fot. Kanske tog bedövningen rakt upp i hjärnan 🙂 Men i gengäld mådde jag superbra efteråt. Krya på dig och hoppas nu att knät kommer bli bra.

    Gillad av 1 person

    • Gunvor Persson skriver:

      Huga. Nä, svimmat har jag aldrig gjort i samband med bedövningen… men mått pecka i flera dagar efteråt, så pass att jag nästan blivit rädd för vad som kommer EFTER operationen…

      … så det känns ju bra att få veta att man faktiskt kan må bra efteråt 🙂 .

      Hoppas oxå att knäet åtminstone inte blir sämre…

      Gillad av 1 person

  2. Gunsan skriver:

    Usch, vad du har det jobbigt Gunvor. Så många operationer och sjukhusvistelser. Hoppas att du får hämta igen dig och känna dig lite frisk emellanåt i alla fall.
    Kram och God Jul!

    Gillad av 1 person

  3. Ping: Mjukdelskirurgi med lossning av alla strukturer… | Fantasin skenar…

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s