När inga husförhör finns längre…

… hur gör man då? Går det att komma längre tillbaka i släkten, eller tar det slut där?

fb1

Husförhörslängderna gör ju helt klart livet enklare för dagens släktforskare. De innehåller uppgifter om alla invånarna i en församling, by för by… ner till familjenivå. De är en sammanfattning av födelse, vigsel, flyttlängder och dödsböcker… skulle man kunna säga, och visar hur familjen på en speciell adress såg ut vid en viss tidpunkt.

Hur innehållet i dessa längder är upplagt varierar från socken till socken – tillika under tidens gång. I de allra tidigare saknas ganska ofta både födelse år och datum.
I stället brukar det stå hur gamla personerna var när längden upprättades… vilket vanligtvis skedde med fem-tio års intervall, men hur som helst – korrekt födelseinformation eller åldersangivelse – så kan man se hur familjerna såg ut… med barn och eventuellt tjänstefolk. Varje person hade sin egen rad i boken (nå ja!).

Husförhörslängderna kan också vara uppdelad i flera olika böcker under samma tidsperiod, om församlingarna var stora.

Det finns husförhörslängder från 1600-talet – har jag hört – … eller åtminstone från slutet av 1700-talet – om man har tur -, men alldeles för ofta börjar de inte förrän i början av 1800-talet.

Hur gör man då som släktforskare… har man nått botten för vad som är möjligt att hitta om ens anfader eller anmoder då? Oftast är svaret på den frågan nej 🙂 …

Syftet med dessa längder var främsta att upprätthålla folkbokföringen, men de blev också ett hjälpmedel för kyrkan för att hålla reda på vilka som var med på socknens husförhör, katekeskunskap, läskunnighet, smittkoppsvaccineringar, eventuella brottsliga handlingar, värnplikt mm…

År 1895 ersattes husförhörslängderna av församlingsböckerna…
… vilka bäst kan beskrivas som en fortsättning på husförhörslängderna. Här finns fortfarande anteckningar om tex religion, deltagande i nattvarden och kunskaper i kristendom… men det intressanta i släktforskningssyfte är ju oftast att komma bakåt i ens historia – ju fortare desto bättre -… och det går oftast hyfsat fort och lätt att ta sig ner till husförhörslängdernas början.

Men sedan då? Kan man komma förbi saknade husförhörslängder? Och hur går man till väga i så fall?

Hur var beskrivningen på en husförhörslängd nu igen?

Jo, de är en sammanfattning av födelse, vigsel, flyttlängder och dödsböcker… och visar hur familjen på en speciell adress såg ut vid en viss tidpunkt.

Det innebär att man kan göra sin egen ”husförhörslängd” över byn man är intresserad av OM det finns födelselängder bevarade i socknen, vill säga… vilket det oftast gör ner till 1700-talets början, även om husförhörslängderna saknas eller börjar långt senare.

Detta gör man genom att lusläsa födelselängden, och på så sätt ändå hitta samtliga familjemedlemmar. Visserligen saktar detta förfarande ner hastigheten i forskningen betydligt, men man kan samtidigt hitta mycket intressant och användbart, som tex. namnet på gudmödrar och faddrar.

Glöm därför INTE att anteckna samtliga gudmödrar och faddrar till ALLA barnen, inklusive var de bodde… för de kan vara nyckeln till att ta sig ytterligare en generation bakåt.   

Betydelsen av gudmödrar och faddrar genom åren…
Från början var deras uppgift att se till att barnen fick en kristen uppfostran, tillika stötta dem om något hände föräldrarna… men i praktiken började dock kyrkan och samhället redan på 1600-talet överta ansvaret för detta, och fadder övergick till att bli det samma som dopvittne.

Men vilka var det då som fick förtroendet att bli dopvittnen?
Jo, oftast syskonen till barnets föräldrar… eller svågrar och svägerskor.
Genom att studera dopvittnen får man fram en sannolik syskonskara – visserligen utan födelsedata, men ändå – vilket gör att man får läsa sida upp, sida ner i födelseboken IGEN… på jakt efter en familj som är föräldrar till en barnaskara med dessa namn.
Går inte på en kafferast precis… men det går oftast att ta sig ytterligare en eller två generationer bakåt på så sätt.

————- Ett exempel… —————-

Mitt föräldrahem – Lörby 20 – ligger i Mjällby socken, Blekinge. Där är de tidigaste husförhören från 1804, men det går att komma längre bak… genom att förlita sig på övriga kyrklängder – som börjar redan 1723 – och mantalslängder.

Mantalslängder är jättebra… OM man har ett nummer på en gård att följa – vilket är förutsättningen – för uppgifterna däri är ganska knapphändiga, åtminstone i släktforsknings syfte.

Det står för- och efternamn på den som brukade hemmanet, dock utan åldersuppgift. Är vederbörande gift följs hans namn av enbart ett H…

Pigor och drängar är nämnda vid förnamn, likaså är ev båtsmän eller soldater som är kopplade till hemmanet namngivna (dessa bör man hålla koll på, för det händer att hemmanen byter nummer och ev soldater / båtsmän gör det lättare att koppla ihop det gamla gårdsnumret med det nya).

Bondens (eller soldaten / båtsmannen) barn är vanligtvis inte nämnda över huvud taget förrän de är i femtonårsåldern (och det är ju oftast de uppgifterna man vill åt som släktforskare), då de ses som skattepliktig arbetskraft för föräldrarna.

SÅ … som enda källa ger inte mantalslängderna så mycket när man släktforskar – förutom en hemska massa jobb – , men tillsammans med födelselängderna ger de desto mer, eftersom de gör det möjligt att placera familjerna på rätt adress när husförhörslängder saknas.

———————————–

1815 bor min FF FF föräldrar på Lörby 20 – med korrekt födelsedag och år – men i Mjällbys första husförhör har han blivit ett år yngre…

fb1Mjällby AI:2 (1815-1819) Bild 550 / sid 51 (AID: v96407a.b550.s51, NAD: SE/LLA/13269)

fb1Mjällby AI:1 (1804-1814) Bild 80 / sid 9 (AID: v96406a.b80.s9, NAD: SE/LLA/13269)

… tittar man riktigt noga står det No 4 efter drängen Per Larssons namn. På Lörby 4 finns han oxå tillsammans med fadern Lars Persson 55 år, dennes unga hustru… och yngre syskon.

fb1Mjällby AI:1 (1804-1814) Bild 50 / sid 3 (AID: v96406a.b50.s3, NAD: SE/LLA/13269)

Här går definitivt gränsen för vad som går att hitta i Mjällbys tidigaste husförhör…
… men kommer man ihåg vad som stod på Lörby 4 i Mjällby AI:2 (1815-1819), så vet man att Lars ska vara född den 6 maj 1748 i grannsocknen Ysane – Norje, närmare bestämt – … och att han dog den 31 april 1816 på Lörby 4. Då är han 68 år gammal och småbarns far, för yngsta dottern hade precis fyllt två år…

Det finns många personer som man känner lite extra för när man släktforska, faktiskt så mycket att man ”känner på sig” att de är ens släktingar redan när deras namn dyker upp för första gången, medans många andra såklart passerar obemärkt. De förblir bara ett namn i en kyrkbok…

En endaste person har jag hittat som jag på samma sätt känner avsmak och antiparti mot… och det är just Herr Lars Persson – min FF FF FF – här ovan på Lörby 4.

Vet egentligen inte vad jag har emot honom, kanske att åldern på tredje hustrun Karna spelar in… eller det faktumet att äldste sonen Per och två av hans små syskon – Bengt f. 1789 och Hanna f. 1799 – blev skrivna på Lörby 20 när deras mor Inga Mattsdotter dog av lungsot 1803… för egentligen har jag ju Lars och Inga att tacka för mitt föräldrahem, för det var de som köpte jorden där sonen Per med syskon uppförde en ny gård i början av 1800-talet…

Tre gånger var han gift, så många barn blev det… vilket är en klar fördel när man släktforska med hjälp av faddrar och gudmödrar. Dessutom hette ingen av hans fruar Persdotter… vilket också är bra i sammanhanget, för det blir lättare att se vilka dopvittnen som sannolikt finns på hans sida 🙂 .

Vad dopvittnen i födelseboken kan berätta…
Vid barndopen var Jöns Persson med hustru Kersta Thomasdotter från Lörby med två gånger, Hans Persson i Lörby var med på fem barndop, Knut Jönssons hustru Olve Persdotter i Lörby var med på tre, Per Perssons hustru Hanna i Hosaby var med på ett, likaså var Pernilla och Karna Persdöttrar i Hosaby.

Förutom en tänkbara syskonskara vid namn Jöns, Hans, Olve, Per, Pernilla och Karna Persson / Persdotter… så får man även namnen på deras maka/makar UTAN att anstränga sig nämnvärt och behöva lusläsa vigsellängden.

Lars Persson var ju född i Ysane socken, och det visade sig att det var även Olve… medan Per och Hans var födda på – håll i er nu – Lörby 20, dit familjen Per Larsson & Lusse Jönsdotter (föräldrar till Lars & co) flyttade runt 1750. Äldst i syskonskaran är Jöns, även om jag inte lyckats hitta var han är född… men att han faktiskt hör dit står klart och tydligt i mantalslängden. Det är oxå han som övertar föräldrahemmet när fadern drunknar vid fiske 1764…

Annonser
Det här inlägget postades i Allmänt, Blekinge, Blogg, Genealogi, Sölvesborg..., Släktforskning, Uncategorized och har märkts med etiketterna , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

En kommentar till När inga husförhör finns längre…

  1. Lasse Ericsson skriver:

    Reblogga detta på Släkten är värst? eller bäst! och kommenterade:
    Väldigt bra inlägg i en bra blogg. Läs denna om du är nybörjare men även du mer erfarna släktforskare har nytta av den. Det finns även en masa annat men det är släktforskningsbiten som jag är intresserad av. Du kanske hittar något mer du gillar. Vem vet! Gör ett försök och läs en del av av hennes inlägg så får du se.

    Liked by 1 person

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s