Hosaby den 23 juni 1785. Rannsakning av Marnas fader… och syskon

Fortsättning på https://gunvorpersson1.wordpress.com/2017/04/28/hosaby-23-juni-1785-rannsakning-av-marnas-moder/

Frågades om även Marnas fader hade hört ryktet om att Marna skulle varit rådd med barn? Ja, visserligen – men Marna har studsigt nekat därtill -, men han hade sedan en tid därom både frågat och undersökt.

Frågades på vad sätt Marna sig förhållit sig då Jordegumman efterfrågade hennes tillstånd? Eftersom jordegumman varit ensam med Marna, så visste Hanna inte hur hon hade uppfört sig… mer än att jordegumman hade blivit underrättad om förlossningen och fått se barnet.

Därefter hade Hanna följde med henne till gp kyrkoherden Engeström natten mellan söndagen och måndagen och där – precis som  nu vid domstolen -, berättat vad hon skulle hava sig bekänt.

Till något annat yttrande kunde Hanna Larsdotter inte förmås, varför tingsrätten i anseende till de olikheter som finns emellan hennes och den anklagade Marnas Nilsdotters berättelser, anser det nödvändigt att höra dessa två personer emot varandra.

————– Marna inför rätten igen —————-

Marna ställdes nu åter inför rätten, och på efterfrågan medgav hon att det var på det sätt som modern givet vid handen. Hon hade efter långvarig påtryckning vid ett tillfälle medgivet att hon var havande… men när i tiden detta skett kunde hon inte uppge; sägandes att moderns yttrande i detta dels var tvivel utan att säga någonting, men för övrigt hade varken lägersmannen eller något annan blivit efterfrågat vid detta tillfälle.

Även som Marna nu igen – precis som sin moder – påstod att hon genast efter födseln burit barnet in i stugan till Hanna Larsdotter som åter igen bekräftade Marnas uppgift om att det sedan blivit nerlagt i en äska i de sistnämndas kista – … efter det av modern först blivit tvättat.
Nu säger hon att vid sin första berättelse om detta, inte rätteligen dragit sig denna händelse till minnes…

Däremot förblev båda – var för sig -, vid deras olika utsagor i de omständigheterna angående lögevattnet och navelsträngen förbindelse. Ty Marna påstod att den förra till detta tagit ut en gryta i köket och att navelsträngen INTE förrän i måndags – efter jordegummans föreskrift – tillknöts…

Hanna däremot… sade att vattnet togs uti en spann, och var så ljumt av solvärmen att hett vatten inte behövde tillblandas, samt att navelsträngen genast före tvättningen blev förbunden med en tråd – som låg i sykorgen -… dessa motsägelser går således INTE att försumma.

Slutligen anmärkte Hanna Larsdotter vid Marnas förnyade uppgift att hennes äldsta syster Kerstin redan 30 maj skulle blivit underrättad om Marnas barnsbörd… att sådant väl till äventyrs kan ha skett, men då skulle Hanna inte vetat något om det och av den orsak påstått att Kerstin inte förrän nu sista söndag meddelade syskonen, om de i frågan varmed händelsen fått kunskap.

Under detta förhör frågades vidare Hanna och Marna gemensamt, om den senare kommit och visat någon åkomma i huvudet, efter – vad hon berättat – fallet från höskullen, mot en i ladugolvet liggande sten?
Nej! Och det är inte sannolikt – i betraktande av den ansenliga höjd – från vilken Marna säger sig ha ramlat ner från och slagit huvudet mot en sten, och enligt hennes uppgift av slaget dånat… nu anmärktes det att det inte kunde skett på det sätt som Marna förklarat.

Frågas när uppsåtet att gräva ner fostret i kyrkogården skulle fullbordades? Samma afton som jordegumman kom förledna söndag var det tänkt att Marna skulle ha burit barnet till kyrkogården. Så det var påtänkt att det av henne skulle fullbordats i söndags… men det hindrades av jordegummans underökning.

Detta framställdes nu för Marna och Hanna som en besynnerlig slump… en slump som gjorde att deras förbrytelse kunde röjas. Marna syntes bli något rörd över påståendet, men Hanna uttalade sig med fräckhet:

”-Så går det alltid när olyckan är framme!”

 

————— Rannsakning av Marnas fader… —————-

Härefter kallades den anklagade Marna Nilsdotters fader … bonden Nils Nilsson – 61 år gammal – även han född i Håsaby, vilken försäkrade att han inte känt till Marnas havande tillstånd, förrän han för några månader sedan fick höra det utkomna ryktet.

I synnerhet sedan gp provincial mästaren Kjellman – såsom inspektor i Nils Nilssons grannskap – hade berättat att överste löjtnanten Gyllenpamp vid påsktiden tillsagt honom härom.

Nils ska då genast ha frågat Marna om ryktet vore grundat, och även sedermera flera gånger strängeligen försökt få klarhet i detta… men Marna hade blå nekat, och hade – precis som hennes moder – försökt övertyga Nils om Marnas oskuld.

Nu ser han med oro på att han av försiktighet låtit bli att låta besiktiga sin dotter av barnmorskan eller läkaren, men Nils Nilsson ska ingenting ha dolt, som till hans kunskap kommit.

Förövrigt besannade han vad hustrun och dottern berättat rörande honom och deras besök hos kyrkoherden Engeström när Nils anmält sitt hushåll till nattvardsgång, och fått befallning att jämte Marna inställa sig hos sin själasörjare, sägandes att han inte förrän nu i går sett det där barnet och för egen del inte vet huruvida Marna – eller hennes moders -berättelse om förloppet vid födsel är med sanning överensstämmande. Vilket han beklagade sig…  mindre kunna förmoda, än genom vilja kunna önska.

Hanna Larsdotter tillfrågades varför hon för sin man förtiget vad hon vetat om Marnas havavde tillstånd? Vartill Hanna svarade, att så länge Marna ännu var havande, var hon osäker på om utgången av denna händelse varit något att yppa… och när sedan dottern blev förlöst på det sätt som förut berättats tyckte hon det var onödigt att bedröva fadern med att underrätta honom härom, så vida ingenting därigenom kunnat hjälpt… men Hanna hade önskat att vad som hände aldrig skulle blivit känt.

Eftersom den anklagade Marnas fader härmed bestämde att alla vidare upplysningar ska vinnas, så blir också de övriga syskonen förhörda.

Pigan Kerstin 32*, jämte drängarna Per 25* och Nils 22* år gamla, förklarade – då de hördes var för sig -, att de inte haft ringaste kunskap om vad som tilldragit sig med Marna, allra helst då alla varit borta den dag barnsbörden ska ha skett…

… och deras syster – som med anledning av rykte som gått -, hade frågat henne om hon var havande… vilket bröderna inte skola ha fått veta förrän nu i söndags afton när jordegumman varit i huset.

Däremot erkände pigan Kerstin att Marna redan i måndags för 3 veckor sedan berättade och på liknande sätt, som nu vid domstolen beskrivit sin barnsbörd för henne, utan att de talat något vidare om detta … och att hon – Kerstin – hade vägrat att se barnet ända till i söndags då det visades för jordegumman.

Kerstin sa att modern hade vetat att Marna berättat om sin förlossning för henne, men härtill nekade nu åter hustru Hanna… precis som hon gjort förut.

Slutligen hördes även Marnas yngre syster Karin, 9 år gammal… men av hennes utsaga kunde inte något slutas, helst sedan hon varit borta när födseln skulle skett.
På tillfrågan förklarade hon sig väl ha märkt att Marna stundom hade klagat i flera månader och sett dålig ut, men Karin har inte kunnat förstå vad som felat henne eller vad som hänt.

———————————–

Tinget sökte här – förutom genom åtskilliga frågor till de nu hörda personerna -, hitta fler upplysningar rörande de omständigheter som yppats i denna rannsakning… men något sådant kunde inte utrönas som förtjänade att bli antecknat… med undertagande av att Marnas föräldrar och syskon gemensamt intygade att hon hade varit vid god hälsa ända tills dess hennes havande tillstånd började medföra vanlig opasslighet.

Det lades sedan fram för den anklagade Marna Nilsdotter att hon kanske mot bättre vett påstått att barnet utan liv blivit framfött… men hon upprepade sin berättelse och påstod sig ha varit säker, fastän hon inte skulle velat yppa något sådant i fruktan att därmed öka på de misstankarna som emot henne uppkommit.

Fortsättning följer…

* Kerstin riktiga ålder var snarare 34 år, Per var 28 och Nils 22 år. Karin var 16 år gammal… enligt födelseboken.

Annonser
Det här inlägget postades i Allmänt, Blekinge, Sölvesborg..., Släktforskning, Uncategorized och har märkts med etiketterna , , . Bokmärk permalänken.

En kommentar till Hosaby den 23 juni 1785. Rannsakning av Marnas fader… och syskon

  1. Gunvor Persson skriver:

    Listers häradsrätt AIa:46 (1785-1785) Bild 3740 (AID: v414126.b3740, NAD: SE/LLA/10038)

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s