Vecka 37… sannolikt bara inbillning, men…

… jag känner – och har inte känt – ett dugg i höger knä den senaste veckan.

Lite förvånande… eftersom jag fortfarande har stygnen kvar (ska tas den 21 september) och det krupit fram fullt med blåmärken runt plåstret. 

Ännu knepigare är det att jag inte känner speciellt mycket av höger baksida heller. Visserligen har jag varken trampat på trampcykeln eller gjort så många andra rörelser sedan den 6 september, men jag betvivlar att de aktiviteterna påverkat högerbenet på något negativt sätt… eftersom ”problemet” fanns där redan förra hösten.

Det var nämligen redan då cerclaget i höger knäsena brast, men eftersom jag omöjligt kunde vara utan ETT någorlunda fungerande (nåja!) knä gjorde jag ingen affär av det… då jag samtidigt hade ett rörelseschema i vänster knä som inte ens skulle vara möjligt med den typ av knäprotes som ortopeden i Karlshamn satt in i oktober 2015 (enligt ortopeden i Lund 2016).

IMG_0207

Mina underben har i sommar varit jättesvullna och knallröda (dessutom fläckvis orange)… vilket jag försökt ”bota” genom att ta dubbel dos vätskedrivande piller.
Hände inte ett piss – för att tala klarspråk 😉 -… inte ens när jag tredubblade dosen, utan jag fick spänna ut skorna tre hål (hade det funnits ytterligare hål i remmen hade jag även använt dem).

Inför ingreppet den 7 september ”dopade” jag mig med extra kortison… och se på fan, benen antog sin vanliga form igen. Av den anledningen tar jag därför fortfarande en kortisontablett extra varje dag…vilket förmodligen inte gillas av läkare, men jag bryr mig inte om vilket just nu.

Tyvärr är jag oxå tillbaka på tre TREO om dagen – i stället för Alvedon – … vilket INTE gillas av mig! … och är lite synd, men det är bara att konstatera: Jag mår bättre av dem (även om läkarvetenskapen brukar vara av en annan åsikt).

————————————

Kan inte riktigt smälta att jag nästan inte känner något obehag alls i höger ben just nu… och begriper absolut inte varför (tycker INTE om när jag inte begriper!).
Har svårt att tro att det skulle bero på de borttagna ståltrådsbitarna… lika lite som det skulle bero på den ökade mängden kortison.

Dopat mig – genom att gå på dubbel dos kortison – har jag gjort då och då (utan att skryta om det), så också tidigt i våras när jag gick hos sjukgymnaster för att träna upp vänster knä efter operationen i november 2016.
Jag hoppades att smärtan i höger baksida berodde på någon muskelinflammation eller något liknande… som skulle reagera positivt på kortison.

Visst, topparna blev inte lika höga… men rejält ont gjorde det i allafall.

Man kan väl säga att det INTE är smärtfritt att träna upp ett knä efter en operation i vanliga fall… och det blir inte lättare när det gör tre gånger så ont i det ”friska” benet, som man ju förväntas lägga tyngden på!

—————————————————

… så, det är bara att hoppas

att jag inte har inbillat mig allihop!

Annonser
Det här inlägget postades i Allmänt, Blekinge, Knä..., Reumatism, Sölvesborg..., Uncategorized och har märkts med etiketterna , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

2 kommentarer till Vecka 37… sannolikt bara inbillning, men…

  1. Siv Bergenek skriver:

    Dina ben lever verkligen sitt eget liv men jag tycker att du gör vad du kan för att matcha dem. Beundrar din energi och klokskap och vill inte byta. DNAkusinkram!

    Gillad av 1 person

  2. sputnik56 skriver:

    Hoppas att allt blir bra ❤

    Gillad av 1 person

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s