Vecka 45… pest eller kolera

—————— 6 november ——————-

Brev från försäkringskassan. Där skulle jag ange ev arbete i annat land, hur mycket inkomst det gett och ev pension från detta främmande land… mao, en blankett som för en gång skull var lätt att fylla i… eftersom jag bara arbetat i Sverige.

—————— 7 november ——————-

… ringde Lx2 W från Sölvesborgs kommun. Hon ringde för sjukgymnast J räkning… som undrade över vad det var som var sönder på gåbordet. Tja, vad svarar man på det?
Det är ju inget som är sönder på det stackars gåbordet… det är jag – eller mina händer och armar, rättare sagt – som INTE är kompatibla med det. Det hela är en konsekvens av att det beställdes i maj månad av en person som inte träffat mig innan… anser jag.

Nåväl, sjukgymnast J ska ringa mig ”-… men hon är själv!”. Läst mellan raderna innebär väl den lilla varningen att hon ringer när hon får tid, typ (för ”min” sjukgymnast – som en gång beställde gåbordet – är sjukskriven)…

—————– 9 november ——————

Benen har gått från knallröda till röda och rejält svullna på en vecka… så pass svullna att det – förutom att det surrar och sticker i dem konstant – gör det svårare för mig att ställa mig upp, eftersom det känns som jag har en viktmanschett runt fotleden (för att jämföra med något)… vilket gör att jag måste försöka fyra-fem gånger innan jag kommer upp i stående.

Den inbillade viktmanschetten gör att jag knappt kan böja fotleden framåt så pass mycket som faktiskt krävs för att ens göra det möjligt att ställa sig upp…

Signalerna går liksom inte fram i benen (på liknande sätt som de inte gick fram efter blodförgiftningen 2015) längre. Rent instinktivt försöker jag då kompensera genom att hjälpa till med händerna (vilket är dömt att misslyckas)…

Förmodligen borde jag givetvis gått till någon läkare med detta, men jag valde att dubblera kortison dosen igen… innan jag blir knäpp.

Jag VET vad läkare tycker om kortison ”-Det måste du sluta med!”, men förhoppningsvis fungerar en högre kortison dos den här gången med… precis som det gjorde mellan den 7 september och 9 oktober.
Då gick jag också på dubbel dos kortison och benen blev ”normala” igen (före det hade jag testat att både dubblera och tre dubbla dosen vätskedrivande utan att svullnaden gick ner), men fick order av C på vårdcentralen att trappa ner… eftersom hon tyckte att jag hade ökat i vikt.

Reumatologen i Karlshamn har jag inte försökt nå, men sist jag gjorde det – i mars 2017 – fick jag veta att de inte hade någon ledig tid varken i Karlshamn eller Karlskrona före sommaren… och jag ombads ringa igen efter semestern.

—————- 10 november —————-

Nåväl… mitt i detta kom arbetsterapeuten TP. Det var dags att prova den sk. elrullstol, och se om jag skulle kunna klara att köra detta färdmedel… som snarare liknade en fyrhjulig moped än en rullstol. Första huvudbryet var ju hur jag skulle kunna flytta mig från rullstolen till Invacare Orion… som den heter.

Det innebar att först måste hemtjänsten baxa ut den ur garaget och ställa den på garageuppfarten… och sedan baxa ut mig och rullstolen dit. Därefter måste jag resa mig upp på uppfarten – vilket innebär i en nerförsbacke – för att kunna flytta över till den…

Kan säga att det är tur att vi har begåvats med soptunnor – modell extra lage – på uppfarten… de kan nämligen fungerar som ”gåbord” oxå, bara så ni vet 😉 .

Orion startas med nyckel, men tyvärr sitter den på ett så dumt ställe – för mig – att jag aldrig kommer att kunna starta den själv… så även om jag skulle lära mig att flytta över till den själv, så lär jag inte kunna ge mig ut på egna äventyr, eftersom jag inte når startnyckeln. Denna ”lilla” detalj skulle arbetsterapeuten ta med leverantören…

——————– trafikregler? ———————

Har försökt ta reda på vilka trafikregler som gäller för rullstolar på nätet – eftersom jag har fått olika svar på det -… men det verkar vara knepigt värre vad som egentligen gäller. 

Trafikreglerna för gående gäller även för dig som kör rullstol i gångfart.
Detta gäller oberoende av hur rullstolen drivs, och om du kör en rullstol som du själv färdas i eller om du kör en person i rullstol.

För att undvika olyckor ska du vara uppmärksam och varsam i varje situation. Du ska följa anvisningar som ges genom vägmärken, vägmarkeringar eller trafiksignaler.

Kör på gångbanan eller vägrenen. Använd cykelbanan eller körbanan om det inte finns någon gångbana eller vägren eller om gångbanan är för smal. På vägrenen och körbanan ska du köra längst ut på vänstra sidan i färdriktningen.

Använd övergångsställe. Finns inget sådant bör du korsa vägen i närheten av en korsning. Kör då tvärs över vägen utan onödigt dröjsmål.

Okej då, inte lätt detta…

… men den får framföras på trottoarer, gångstigar, cykelväg, allmän väg och inomhus. Bland gångtrafikanter ska hastigheten inte överstiga gånghastighet (6km/h).
På allmän väg vid hastighet upp till max 6km/h ska scootern framföras på vänster sida.

Vid högre hastighet på höger sida (räknas då som cykel). Vid körning i mörker skall scootern vara försedd med strålkastare framtill samt baklykta och reflexanordning baktill som visar/återkastar rött sken.

Vill du veta mer om klassning och regler finner du information på Transportstyrelsen.(Länk till Transportstyrelsen / eldrivna fordon).

Glasklart var jag ska köra, eller hur?!?

PS: Det gick hyfsat att köra den, även om det är tvärt emot vad man lärt sig en gång. Här bromsar man genom att släppa ett ”dödmans grepp”, typ… fastän det sitter i ryggraden att man bromsar genom att trycka (trampa) ner en pedal.

Annonser
Det här inlägget postades i Allmänt, Blekinge, Knä..., Reumatism, Sölvesborg..., Uncategorized och har märkts med etiketterna , , , , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s