Emigrantskeppet Amalia Maria…

Under perioden 1850 och fram till 1930 utvandrade cirka 1.2 miljoner svenskar till Amerika, men det var först efter 1865 som utvandringen egentligen tog fart med organiserad passagerartrafik. Många var då ensamresande unga män…

Innan dess hade emigrationen varit tämligen liten… och bestått till största delen av hela familjer – med ett antal barn – som sålde sina hemman ”där hemma” och gav sig iväg på sitt livs resa. Amerika lockade med sk. homesteads – mer eller mindre gratis jord som man kunde få tillgång till -, och dessa tidiga pionjärer drömde och hoppades förstås att kunna bygga upp sin framtid i det nya landet.

”Passagerarfartyg” existerade knappast, utan pionjärerna reste över med fartyg som var gjorda för att frakta allsköns gods. Sverige exporterade mängder med järn till USA under första halvan av 1800-talet, och det var ombord på dessa fartyg som många av de tidiga emigranterna tog sig till New York…

… men i takt med att önskan om att emigranter till Amerika ökade, anpassades några skeppsägare sina fartyg för att även kunna ta passagerare.

———– Stockholms Dagblad 1853-02-16 —————

Sjölägenheter: Till New York… bliva lägenheter för ett större antal passagerare, jämte fraktgods, å 2:ne snällseglande, bekvämt inredda passagerarefartyg, nämligen: från Göteborg, vid första öppna vatten, med Briggen Minona Gudiva (byggd 1852, och döpt efter Lindbergs hustru med samma namn), av 156 läster, och från Stockholm, i Juli, med nya Klipperskeppet Amalia Maria, cirka 180 läster, fört av Kapten J.H Swenssen.

ö

Det förtroende Kapten Swenssen redan tillvunnit sig av de passagerare, som förlidet år åtföljde Briggen Minona Gudiva till New York, samt den snabba hemresa Briggen gjorde, hoppas man Klipperskeppet Amalia Maria även oförminskat skall få röna.

Vidare upplysning erhålles av Grosshandlare Charles G Lindberg i Göteborg och av undertecknad i Stockholm Vefterlångsgatan, huset No 31. B.H.G. Lundvall

————– Carlshamns Allehanda 1853.05.26 ———————-

Pass på. De, som hava anmält sig för resa mellan Karlshamn och New York i Nord Amerika med skeppet Amalia Maria, fört av Kapten Joakim H Swensson, och icke betalt inskrivningspenningar, tillsägas, att inom den 28:de dennes densamma inbetala till undertecknad, så framt plats å nämnda fartyg önskas. Även tillkännagives, att plats ännu finnes för omkring 60 passagerare. Karlshamn den 17 maj 1853

——————– Carlshamns Allehanda 1853.08.04 ——————

Alla de, som hava antecknat sig för överresa till New York i Amerika med Skeppet Amalia Maria, fört av Kapten J.H Svendsen, tillsäga att med ett tillräckligt kvantum proviant, senast den 5:te dennes vara här tillstädes, emedan Skeppet dagl. är att hitförvänta.
Karlshamn den 3 augusti 1853, N. Lagerblad

—————- Folkets Röst 1853.08.13 ———————

Även härifrån Stockholm avgingo i torsdags – 10 augusti – utvandrare med skeppet ”Maria Amalia” destinerad till New York. De emigranter, som här inskeppade sig, äro till antalet endast 30, men fartyget skall anlöpa Carlshamn, för att där mottaga ytterligare 150 passagerare.

003blue bird

——————– Carlshamns Allehanda 1853.08.25 ——————–

I tisdags avseglade härifrån Skeppet Amalia Maria, kapten Svendsen, till New York med 196 emigranter från olika håll, vilka alla funno fartyget väl och bekvämt inrett. Innan avresan läro de yttrat sin tacksamhet för det förekommande sätt rederiets ombud härstädes, Herr Lagerblad, samt flera av stadens invånare tillhandagått dem i deras siata angelägenheter på fosterjorden.

—————- Carlshamns Allehanda 1853.11.16 ———

Emigrantskeppet Amalia Maria, som avgick härifrån den 23 augusti, anlände till New York den 21 sista oktober. Ehuro vädret varit motigt anlände alla Emigranterna med hälsan till den stora staden, undantagandes, ett sjukligt, 4 år gammalt barn, som under redan avlidit. Mera härom en annan gång…

—————- Carlshams Allehanda 1853.12.01 ———————-

ö

Utdrag av ett brev från en av emigranterna på Skeppet Amalia Maria, daterat New York den 23 oktober 1853.

”Till min käre broder N.N. samt alla dem som vilja taga del härav.  Vi hava nu – Gudi vare tack och lov – kommit lyckligen fram till det land som jag härefter ämnar vistas i under min återstående livstid.

Länge (som du vet) fick vi vänta förrän skeppet anlände till Karlshamn; dock kan jag inte tillfylles tacka min Gud att jag kom att gå med det skeppet.
Aldrig hade jag kunnat tro att vi skulle få en sån god anförare som vi hava haft. Den ordning som rådde ombord kan inte med ord beskrivas. Det blir mycket svårt att taga efter av den kära Kaptenen… Gud välsigne både honom och hans familj.

Kapten Svendsen har fått frakt till Holland; samt kommer med Guds hjälp att gå till Sverige i början av nästa år och ämnar då gå hit igen med Emigranter.
De av eder mina älskade landsmän, som ämnar eder hit: om möjligt är så lagen att ni kunnen få komma med Kapten J. Svendsen, eller om det ej är möjligt… så akten eder att gå med någon ogudaktig Kapten.

Ni kunna inte tro huru många olyckor vi sporde då vi kommo fram. Ett emigrantskepp hade lidit så svår hungersnöd att en hel del Emigranter fingo svälta ihjäl. Ett skepp från Göteborg på resa till Boston hade haft cholera ombord; över 70 personer dogo och blevo utkastade i sjön. Ett Skepp hade mistat alla masterna och kom slutligen till England; – jag vill icke vidare omtala de olyckor jag hört berättas.

Vi hava mycket att tacka vår Gud för, som så bevarade vårt fartyg så att icke det ringaste gick sönder under hela resan, ehuru vi hade mycket storm och motvind! Näst Guds hjälp hava vi Kaptenens och Styrmännens påpasslighet att tack derföre.

Nu vill jag nämna vad ni – som ämnar ero hit -, bör taga med eder.
Där Comissnär är Lagerblad i Karlshamn; han vet huru mycket proviant som behövs; tagen inte för lite mjöl med eder, ty efter sjösjukan blir man ledsen vid det torra brödet och då kan man baka tunnkakor; tag även torkad frukt samt krösen mos med eder; tage icke porselain eller lerkärl, ty de går förlorade; kopparkärl , väl förtenta, eller oljemålade bläckkärl, äro det bästa; en träkagge bör medhavas av varje hushåll att taga vatten på; vi fingo en kanna om dagen för varje fullväxt person; tag inte för dyrbara gångkläder, ty de fara illa; kistor bören ni göra fyrkantiga och väl oljemålade, ty det händer att vatten stänker in på vissa platser.

De som hava omtalt Amerika som ett härligt land lären icke hava sagt för mycket, ty det ser så verkligen ut.

I bland de tusentals människor som här vimlar om varandra ser man inga tiggare eller så kallade trashankar; jag har inte sett någon full person sedan jag kom hit. Här skäms man inte för att frukta Gud, här står de på gatorna och predikar.

Ingenting vidare denna gång, men då Herren har hjälpt oss till den plats jag ämnar stanna, skall jag vidare skriva. Många hälsningar från mig och de mina till alla släktingar och bekanta…”

Fortsättning följer…

——————————————–

PS: I Carlshamns Allehanda i mars 1855 finns följande notis: Enligt en förevisad skrivelse, daterad Gibralter-bay den 12 februari detta år kommer – så vida allt går väl – Emigrant Skeppet Amalia Maria, fört av Kapten Joakim Swendsen, efter att i Stockholm intagit Järnlast, anlöpa vår hamn för att emottaga Emigranter till New York.

http://www.hhogman.se/utvandringen_till_usa.htm
http://www.jamestownswedes.org/p/ships-list.html
https://tidningar.kb.se/

Annonser
Det här inlägget postades i Allmänt, Blekinge, Genealogi, Släktforskning, Uncategorized och har märkts med etiketterna , , . Bokmärk permalänken.

3 kommentarer till Emigrantskeppet Amalia Maria…

  1. Ping: Emigranterna på skeppet Amalia Maria… | Fantasin skenar…

  2. Dan Eriksson skriver:

    Mycket intressanta uppgifter om utvandringen från Karlshamn, särskilt för oss här på Karlshamns
    museum, vi kommer att ha en pressvisning på torsdag med en mindre utställning som anknyter
    till utvandringen genom ”My Way”. Vi hade tänkt vi skulle använda en del av ditt material vid
    presentationen och hoppas det är okej! I så fall stort tack!

    Dan Eriksson, Karlshamns museum.

    Liked by 1 person

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s