Åskväder har aldrig varit att leka med…

… men jag erkänner att jag inte är så försiktig längre som man nog borde vara, utan ser snarare på åskvädret med skräckblandad förtjusning… ett vacker skådespel, typ, där jag räknar ”läskbackar” mellan blixt och dunder.

Ordet ”läskback” tar ungefär en sekund att säga. På samma tid färdas ljuset ca 300 meter, typ… vilket innebär att om jag bara hinner räkna 3-4 läskbackar INNAN det smäller, ja, då är Tor nära med sin hammare… vilket är en gammal nordisk myt.

Förr trodde man nämligen att åskan kom från Tors vagn – som drogs av bockar – och att blixten orsakades av att Tor kastade sin hammare Mjölner mot jättarna. Nu är vi lite smartare än så… kanske 😉 .

Då var man mest orolig för att huset skulle börja brinna… med all rätt, blixtnedslag orsakade och orsakar mängder med husbränder årligen, eller att husets vitvaror – nu snackar vi 1900-tal – skulle ta stryk när åskan gick. Jag minns från barndomen att det var en självklarhet att telefonjacket skulle dras ur så fort åskan mullrade dovt lågt bort i fjärran… likaså TV antennen. Kom ovädret närmare skulle även kontakterna till frysboxen, kylskåpet och tillomed spisen dras ur. Är det någon som gör så i dag? Inte jag…

Numer är man mest rädd för att datorn – och TVn – ska gå sönder. Kanske borde man till och med vara tacksam om det händer. Elektronik som binder ihop olika elsystem i huset, tex en TV, kan nämligen fungera som en säkring som löser ut… hade den inte varit inkopplad hade det kanske börjat brinna i ledningarna istället. Tro det, känns lite som att välja mellan pest eller kolera…

… men trots all dagens teknik, så är det säkraste stället man kan befinna sig på inne i ett hus… på andra plats kommer bilen, en nymodighet som inte fanns 1891.

—- Försiktighetsmått vid åskväder, anno 1891 —-

Befinner man sig ute på marken, säger G.H.T., undvika enstaka träd, sädesskylar, närheten av vatten och djur.

I en stad är det rådligare att gå mitt på gatan än invid husväggarna, i synnerhet bör man akta sig sådana ställen, där regnvattnet strömmar ner från taken.

Inomhus må man se till, att man ej med sin kropp utfyller en avbruten ledning. Sådana ställen äro t.ex under ljuskronor upphängda i metallkedjor, i köket under skorstenen, emedan sotet är en god ledare för blixten. Den bästa platsen är i mitten av rummet. Närheten av kakelugnen, spegeln, pianot, fönsterhakar av järn bör man undvika.

I allmänhet är man säkrare i bottenvåningen än de högre upp belägna våningarna i ett hus. Att hava fönstren stängda under ett åskväder, är ej nödvändigt; snarare borde man avråda från stänga fönster till ett av människor uppfyllt rum, emedan därigenom beklämningen och kvalmet endast förstoras och faran att kvävas i det fall, verkligen en blixtstråle skulle intränga i rummet, ökas.

Det är rådligast att under ett stark åskväder släcka elden i kakelugnen, emedan den uppstigande röken är en god ledare för elektrisiteten.

Föremål av metall bör man bör man blott i nödfall bära på sig, då ett åskväder är i annalkande. För byggnader skänker den av Franklin uppfunna åskledaren det bästa skyddet; men dess ledningsförmåga måste ofta provas.

Eftersom det INTE verkar kunna regna denna långa heta sommar…
får man låta datorn fixa både regn och blixt. Så ”Kaboom… i grannens garage!”.

——————– Benjamin Franklin ———————–

Den amerikanske uppfinnaren Benjamin Franklin konstruerade år 1752 den första åskledaren. Under ett våldsamt åsk­väder skickade han upp en drake med en nyckel i den ena änden av linan.

Franklin hade länge anat att blixtar var elektriska, och den natten fick han sin teori bekräftad. När han höll handen nära linan fick han en lätt stöt eftersom det regnade och snöret var vått och ström­förande.

Sedan Franklin förvissat sig om att blixtar är elektriska började han konstruera en avledare som skulle skydda höga byggnader. Franklins konstruktion var en två till tre meter lång järnstång, som kanaliserade strömmen från blixten säkert ned i marken. Senare kom han även fram till att en spetsig stång var bäst för ändamålet.

————- Myter om åskväder———–

”Blixten slår aldrig ner två gånger på samma ställe”. Jodå, det kan dem givetvis göra.

 ”Gummistövlar skyddar dig”. Nej, det är falskt. Sulorna är allt för tunna för att skydda mot en direkt träff.

 ”Att prata i mobiltelefon är livsfarligt när det åskar” Nej, det beskrivs av de allra flesta som en myt. Att prata i fast telefon med sladd kan däremot vara farligt, men det finns inget som tyder på att en mobiltelefon skulle utgöra en potentiell fara (känns dock obehagligt att göra det, tycker jag).

————- Källor ————–

https://varldenshistoria.se/teknik/uppfinningar/vem-uppfann-askledaren

https://nyheter24.se/nyheter/forskning/774014-7-myter-om-blixten

http://www.gp.se/nyheter/g%C3%B6teborg/s%C3%A5-skyddar-du-dig-mot-blixten-1.573225

Karlshamns Allehanda1891-07-11

Kristianstadsbladet1894-07-16

Annonser
Det här inlägget postades i Allmänt, Blekinge, Pyssel, Sölvesborg..., Tecknat :-), Uncategorized, Väder / oväder och har märkts med etiketterna , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s