Vesan… före detta sjö

Vesan – en numer torrlagd sjö –  är en av Sveriges lägst belägna platser, och finns i Sölvesborgs kommun i Blekinge. Den fd sjön är i dag uppodlad åkermark, tack vare att 8 635 000 kbm vatten pumpas ut därifrån årligen…

… men att förvandla sjön till åkermark var inget som gick på en kafferast, precis. Det var ett kostsamt projekt med stora lån som behandlades på riksdagsnivå. En dröm som tog säkert 70 år att genomföra, och lyckades först runt 1920.

Tidningsartiklarna nedan kan hittas på https://tidningar.kb.se/ … sökord Wesan.

liten lathund: 1 tunnland = 1/2 hektar = ca 5000 kvadratmeter, 1 aln = 2 fot = 59,4 cm, en fot = 29,69 cm, en tum = 2,54 cm

——– Snällposten 1852-02-07, bild 1 ————-

Sölvesborg den 31 januari. Vid tinget i Norje har den mångåriga frågan om sjön Wesans sänkning och vattenavtappning från de därom belägna vidsträckta markerna förevarit, och framlades av Agr. Norin plan- och profilkartor jämte utlåtande, till följe varav föreslogs:

En jordvall i gråsten till Gammalstorps socken, en kajdam, 500 alnar lång, mot Norje sund samt 75 alnar mellan Norje ö och en sandås, för att förhindra Östersjöns uppstigande på dessa marker. Wesan bleve sålunda – jämte de däri befintliga vassarna -, isolerad från alla de norr om belägna odlings lägenheterna… nära 700 tunnland.
Vattnet från tvänne åar – som förut dränk nämnda mark -, skulle, innan det fått falla till dess lägsta punkt, genom ny vattenledning, i en kanal intill Norjes åkergärden, utsläppas i sundet.

Med i denna kanals sista ändpunkt, ännu befintligt, cirka två fots fall skulle ett vattenhjul sättas i drift, och på ena ändan av dess arel skulle ett öshjul anbringas, i ändamål att uppbringa det å markerna fallande regnvatten. Drivhjulet skulle, enligt ritningarna, bliva 16 fot brett och öshjulet nära en fot d:o i skovlarna utgörande 4 fot 46 qvadrattum för var hundrade tunnland, vilket ansågs tillräckligt för avförandet av den årliga nederbörden, som beräknades vara omkring 20 tum.

Samma vatten, som förut blott skadat, skulle sålunda bliva ett medel till kärrens uttorkning. Till avtappning av de sanka markerna söder och närmast omkring Wesan, utgörande minst 1000 tunnland, är väl för många år sedan plan uppgjord och bestämd; men hittills endast partiellt realiserad.

————- Hvad Nytt? 1863-08-18, bild 3 ————–

Att sänka sjöar och vattendrag var väldigt inne runt om i Sverige 1868. tex beviljade Rikdagen 137 500 riksdaler till reglering av vattnet i Orlundsån och 50 000 rikdaler för sänkning av sjön Wesan i Listers härad i Blekinge.

———– Snällposten 1868-02-17, bild 2 ———–

Riksdagen. Greve T. Wachtmeisters och hr Ola Månssons motioner, om anstånd med ränte- och kapitalbetalningar å det till sänkning av sjön Wesan i Blekinge län beviljade låneunderstöd… lär hos utskottet vunnit det avseende, att utskottet hemställt att kapitalbetalningen å lånet måtte få anstånd i tre år, hörande likväl under tiden fem procent årlig ränta derå erläggas.

——- Sydsvenska Dagbladet 1872-08-17, bild 3 ——-

Sjön Wesans torrläggning har länge utgjort föremål för vatten- och stranddelägarna först förhoppningar och sedan bekymmer, säger tidningen Carlshamn…
Med lån från staten och egna tillskott har kanaler blivit grävda, slussar byggts och pumpverk inrättats för att dels avleda och dels utpumpa vatten från sjön Wesan, så att cirka 3 000 tld sank och vattensjuk mark skulle bliva odlingsbar, men som jordägarna icke sparat några kostnader – samt helt och hållet överlämnat sin sak åt vederbörande tjänstemän – kan arbetet anses misslyckat.

I stället för att jordägarna, som i allmänhet utgöres av mindre bemedlat folk, med glädje motsågo den dagen då deras utgivna kostnader skulle återbära så hög procent att deras ekonomiska ställning kunde bliva betryggad, lärer däremot deras egendom i flera delar blivit sämre än den var förut och därtill har skulderna ökats för tillskjutna pengar, för statslånet och felslagna skördar!

Hur långt man i saken kommit framåt kan ingen säga, men ett gott stycke tillbaka har de stackars bolagsmännen gått, ty Wesan har ännu så mycket vatten att de omkringliggande åkerfälten är fortfarande vattensjuka…

——– Sydsvenska Dagbladet 1873-02-22, bild 3 ——-

Uti särskilda utlåtanden har utskottet tillstyrkt riksdagens bifall å K. M:ts propositioner om tillstånd för Wesans kärr- och sjösänknings- samt odlingsbolag att fortfarande få bibehålla bolaget beviljat statslån för urtappning av sjön Wesan inom Listers härad av Blekinge län och samma län enligt bestämd amorteringsplan återgälda utan förbindelse för bolaget att fullborda berörda sjösänkningsföretag…

———- Karlshamns Allehanda 1875-03-19, bild 1 ——-

Från Gammalstorp socken skrevs den 13 dennes till S.P:
Lärkan, vårens budbäreska, har de sista dagarna låtit höra sig. Snösmältningen, som under förra veckan började så nätt genom solens inverkan, har första hälften av denna vecka under regnigt, starkt töväder skett så häftigt att numera endast snö fläckvis finnes kvar, men i stället betydliga sjöar på de lägre belägna åkrarna bildats.

På vägen mellan Sölve och Mörby har trafikhinder genom vattenflödet uppstått. Wesan har svält upp så betydligt, att Gammalstorps kyrka – dit en ”vägvisare” vid vägskälet nära staden visar resande vägen -, därav blivit kringfluten och synes mer som en tillflyktsort för segare på världshaven än sådana på livets hav. Fick jorden törsta sistlidna sommar, nog får den nu att dricka…

————– Hallandsposten 1879-03-05, bild 2 ———–

Skogsskövling. En vacker bokskog ”Hultet” kallad, vid Sölvesborg, bestående av 2 á 3000 majestätiska bokar, såldes nyligen till grosshandlare S Holm och bryggaren I Larsson för 10 000 kronor. Den skall nu falla för yxan…

Nordostvinden mister således ett av de starkaste hindren på sin väg denna sidan sjön Wesan, och kan snart ohejdad få stryka fram utefter åkerfälten nedanför Ryssberget; ortens befolkning förlorar en av de platser, till vilken den under sommaren gärna vallfärdar, och Blekinge – en av sin kronas finaste pärlor (skrivet till tidningen Karlshamn).

——- Karlskrona Weckoblad 1887-12 06, bild 2  ——-

Mycket trassel och kostnad, utan nytta. kan man säga vara resultatet av det i början av 1860-talet sänkandet av sjön Vesan i västra Blekinge.
Sjön står nämligen än i dag lika vattenrik som före sänkningsarbetet början, men man har ända sedan 1863 bråkat om hur kostnaderna skall täckas.
Nu har frågan om klander – av en för beräknings uppgörande 1863 och 64 samt 1880 verkställd egendomsgradering – dragits inför k m:ts med f.d landshövding Trolle-Wachtmeister och 13 andra egendomsägare kring Wesan som kärande. samt Nils Persson i Norje och 14 andra såsom svarande.
K.M:t har återförvisat ärendet till hovrätten, vilkens utslag: att arbetet ännu ej avslutats samt graderingen sålunda för tidigt verkställts, blivit undan röjt, .enär arbetet enligt beslut av den 3 maj 1875 förklarats avslutad med vad var gjort, meddelar Kr.-bl,

——– Karlskrona Weckoblad 1888-02-25, bild 2  ——-

Äventyrlig kyrkofärd. Från Gammalstorp meddelas till tidningen i Karlshamn: Tillfölje av den starka snöyran vore vägarna i söndags alldeles omöjliga att färdas, vadan kyrkoherden Brolander härstädes, för att komma till Ysane och predika, beslöt tillsammans med drängen köra tvärs över Wesan från Gammalstorps kyrka till Ysane.

Det gick också mycket bra dit, men på återvägen råkade de träffa över ett större dike, där isen var så svag att den brast och hästen sjönk ner med släde och allt. Lyckligtvis hunno kyrkoherden och drängen kasta sig ur släden innan den nådde vaken…
Den stackars hästen däremot, varav endast huvudet syntes över vattnet, måste ligga kvar till man hunnit upp till byn efter manskap och diverse räddningsmateria. Man lyckades då med mycket besvär rädda livet på det stackars djuret, som när det uppkom, trots den långa tiden det arbetat bland isstycken, ej visade några tecken alls till erhållna skador… utan synes ha blivit endast litet försvagad för tillfället av det kalla gyttjebadet.

——- Karlskrona Weckoblad 1891-04-28, bild 2 ——-

En uppfinnare. Från Mjällby skrives till tidningen i Karlshamn: Sedan några månader har en 57-år gammal man och skomakare till yrket, boende i Siretorp, Mjällby, fått för sig att han är Sveriges störste uppfinnare.

Som bevis för sitt påstående erbjuder han sig mot ringa medel urtappa och torrlägga hela sjön Wesan mellan Ysane och Gammalstorp församlingar. Mannen i fråga har erbjudit sin hjälp åt Wesans samtliga ägare, men dessa har endast ömkat sig över honom. Några har drivit gäck med honom och lovat honom många tunnland åkerjord, om det lyckas honom med torrläggningen; men naturligtvis har ingen vela hjälpa till med kostnaden eller arbetet. Han säger sig hava utforskat uppfinningen i ”Mose lag” och tror själv fullt och fast på dess lyckliga utförande, men vill icke delgiva någon annan sin hemlighet, ”på det att han själv må njuta frukterna”. Han ser nämligen för sin inre syn 2000 tunnland bördig åkerjord, hela byar med idoga arbetare, sädesmagasin och välstånd överallt. Och när den lyckliga tiden kommer skall ortens ungdomar förlorat reslusten till Amerika, ty här finns då både arbete och bröd.

Först efter stor övertalningskonst har det lyckats eder meddelande få ur mannen hans plan: Han tror att Wesans botten ligger högre än havsstränderna vid Norje by och Sölvesborg. Som bevis anföres att Wesans vatten om sommaren rinner mot förstnämnda platser, men om vintern vid högt vattenstånd åter flyter tillbaka, varför man endast behövde stänga för havsvattnets missbrukade frihet. Ett annat sätt, men miljoner gånger kostbarare, är att helt enkelt upphöja den vattenfylda marken, ”men det vet både Pär och Pål mig förutan”, säger han.

Även har denne underlige man uttänkt ett sätt att förhindra stora vattensamlingars tillfrysande om vintern, men denna hemlighet behåller han för sig själva än så länge, ”men världen skall nog i framtiden få nytta även av denna uppfinning”. Det märkvärdigaste är, att mannen syntes vara vid normalt sinneslag.

… så alla de som stred – och misslyckades – för Vesans torrläggande på 1800-talet fick inte uppleva att man faktiskt lyckades!

Annonser
Det här inlägget postades i Allmänt, Blekinge, Genealogi, Sölvesborg..., Uncategorized och har märkts med etiketterna , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s