Ett Sko(t)horn för mycket… igen!

Nu blev det krångligt! Fel fel, fast rätt… eller hur det nu var de sa i ”Fem myror är fler än fyra elefanter”!

Krångligare än vanligt i allafall… tack vare ett DNA test på ancestry och deras ”hjälpmedel” ThrueLine. Och det är ett ”skohorn”…  -Skothorn, om vi ska vara petiga… och det ska man – som ställer till det! Men vi tar det från början…

Skohorn har väl annars de flesta (frågan är bara var). Själv har jag tre… åtminstone ända tills jag råkade adoptera ett till från ett träd på ancestry 😉 .

Jag – som alltid manat till stor försiktighet när det gäller att spara och lägga till den information som finns bakom de gröna löven på ancestry med motiveringen: -Du måste veta vad du gör, annars kommer du förr eller senare att hamna väldigt fel!

Men jag som är störst bäst vackrast – nåja, det var ju ett tag sedan! – med 40 års vana borde ju utan problem kunna skilja agnarna från guldkornen, eller hur?

Det kan jag oxå (släng dig i väggen Jante!)… oftast, för si så där åtta av tio tips är fel och de ignorerar jag UTAN att ens kontrollera ev källa, det behövs helt enkelt inte… för så fel är de.

———————————-

Förutom ”mitt” träd håller sedan en tid tillbaka på med Listersläktens släktträd (jodå, jag har även medlemmar från Listersläkten i mitt träd) och har då använt mig mer av de gröna löven än jag vanligtvis brukar göra… mest för att hänga med i svängarna när de byter både socknar och län – och spara tid genom att tipsen kan skvallra om var de blivit av.

”Min” Ola Nilsson hade ett löv som förtäljde att han hade både hustru och barn som jag kunde kopiera rakt in i mitt träd med EN knapptryckning. Få se… jag öppnar hens träd, och följande bild kommer upp. Kontrollerar Ola och Karnas vigsel på DDSS, och det stämmer på kronan…

sko1

Faktum är att det var så lovande att jag letade upp familjen i Mjällbys husförhör… och visst stämde det, bortsett från att det fanns fler barn i verkligheten än i ancestrys träd.

sko4 Mjällby AI:10 (1851-1862) Bild 370 / sid 420 (AID: v96415a.b370.s420, NAD: SE/LLA/13269)

Så jag tryckte på knappen och vips fanns Ola Nilsson, hans hustru och de tre barnen i mitt träd… de övriga ungarna knappade jag in bokstav för bokstav.

Därefter släppte jag Ola Nilssons familj – trots att hela barnaskaran blev försedda med frestande darrande löv – och försökte på liknande sätt ge hans syskon makar och barn. Jag brukar göra så nämligen, och försöka bli klar med en generation i taget… så jag inte tappar bort mig (mer än nödvändigt iallafall).

———————————-

Tillbaka till Olas ungar kan jag konstatera att Listersläktens släktträd fått sin första båtsman (på 805 inknappade individer… knappt fyra år senare är antalet 3935) 🙂 . Nils är ETT av de tre barn som jag ”adopterade” från ancestry…

sko10

Hm… född i Mjällby, Blekinge, Sverige. I mina öron är det en ganska usel hänvisning, eftersom Mjällby i runda slängar innefattar ett tiotal byar. Han ÄR född på Stiby 101, men ok då… gift någonstans med en Sissa Svensdotter och merparten av deras barn är födda i Ronneby.

—— … och alla varningsklockor ringer! ——

Visserligen är födelsedatumet rätt, men någonting säger mig att detta stämmer inte… och så hittar jag ytterligare en Nils Olsson med samma födelsedag, som dessutom känns mer rätt 🙂 .

sko11Mjällby AI:19 (1879-1887) Bild 920 / sid 683 (AID: v96424a.b920.s683, NAD: SE/LLA/13269)

De uppgifterna knappar jag i stället in i mitt träd på Nils Olsson Skothorn…

sko8

… innan jag redigerar bort namnet Skothorn Båtsman.

———————————-

Jodå, Nils Olsson Skothorn har funnits, även om han inte är son till Ola Nilsson i Stiby 101.

sko7

PS: Vad vill jag ha sagt med denna blogg då? Att vara väldigt försiktiga och inte litar på andras forskning för det är lätt att få in en katt bland hermelinerna… eller ett Sko(t)horn 😉 

Sen gick tiden och allt var  frid och fröjd tills jag började rota i den långa listan DNA träffar från ancestry… och hamnar på Nils Olsson Skothorns familj i Ronneby IGEN.

ö

Ronneby AI:40 (1867-1872) Bild 329 / sid 322 (AID: v96621.b329.s322, NAD: SE/LLA/13316)

Vem han än är son till, så INTE är det till Ola Nilsson från Stiby 101!

”Problemet” är att nu har jag DNA träff på ett barnbarns barn till Nils Olsson Skothorns dotter Kerstin… hur fasen nu DET hänger i hop. Fortsättning lär följa…

PS: Det är jag som skrivit FEL på henne…

 

Annonser
Publicerat i Allmänt, Blekinge, DNA-forskning, Genealogi, Listersläkten, Släktforskning, Uncategorized | Lämna en kommentar

Hamragården + Grove Hill Cementery = SANT

På Grove Hill Cementery i Morrison, Whiteside County i Illinois vilar ett antal personer med rötterna i Blekinge.

Foto från familysearch…

Just denna sten – dekorerad med eklöv, vilket är Blekinges landskaps”blomma” – tillhör en sjöman vid namn Bengt Persson som emigrerade från Lörby 20 i Mjällby socken runt 1866. Emigrerade och emigrerade, förresten… sannolikt klev han bara av fartyget som han jobbade på, i någon amerikansk hamn. Kanske för att hälsa på brodern Jöns Persson i Morrison, Illinois… eller John P Hammer, som brodern hade ändrat sitt namn till.

Bengts båda äldre bröder Jöns och Thomas tillhörde emigrant-pionjärerna. Redan den 21 april 1854 hade de lämnat Sverige via Karlshamn – en stad i Blekinge som figurerade som utresehamn direkt till Amerika under en kort period under åren 1853-1854 – för att resa till Staterna. Huruvida de reste med skeppet Maria Amalia, Magda, Blohm, Superior eller Cambria återstår att fundera över, men fartygets källkod var A118:185. 

———————————————

Sjömannen – som egentligen var en bondson – föddes på Lörby 20 den 26 april 1841 som Bengt Persson, och var yngst i bonden Per Jönsson & Kjersta Nilsdotters barnaskara. När han var fem år gammal dog mamma Kjersta, och åtta år senare även fadern Per… och Bengt – 13 år gammal – blev föräldralös 1854.

Då hade äldsta systern Bengta f. 1823 tagit över föräldrahemmet tillsammans med maken Jöns Olsson, och bröderna Jöns och Thomas fanns andra sidan Atlanten.
Kvar i föräldrahemmet fanns – förutom systern Bengta med familj – systrarna Hanna och Elsa som pigor, och bröderna Nils, Per och Bengt… de första som drängar och Bengt som sjöman. 

————– familjen Rhymer —————–

Runt 1866 emigrerade också Sven Rhymer med hustru och barn från Hästveda i Skåne. Bland barnen fanns döttrarna Nilla f. 1852 och Bengta f. 1844, vilket blev Nellie och Bessie i Amerika. Dessa båda damerna kom att gifta sig med varsin Hammer…

————————-

I september 1868 gifte sig John P Hammar med Bessie Rhymer, och den 28 april 1870 äktade Benjamin Hammer sin blott sjuttonåriga svägerska Nellie…

En levnadsberätelse från ancestry: Benjamin was born Bengt Pehrsson in 1841 in southern Sweden. Because of the mandatory military service, famine, and poverty in Sweden, he wanted a chance at a better life. His older brother, Jons/John had immigrated to the U.S. in 1855 and by 1867, Benjamin was in the Swedish Navy. When the boat docked in NY, he left and followed John to Illinois. Afraid that he could be sent back to Sweden, and to sound more American, (as immigrants often did) he changed his name to Benjamin Peterson Hammer, and found work as a farm hand near his brother in Whiteside County.

As soon as he had saved enough money, he sent for Nellie back home and they were married shortly after she arrived in early 1870. He continued to farm and was able to buy his own farm, the first of many he would own.

He & Nellie had 12 children from 1871 to 1894, and were able to build a large new home for their growing family. A newspaper article in 1899 relates that early on the morning of August 1, his new barn in Union Grove was struck by lightning and totally destroyed, along with 25 tons of new hay, and 5 of his horses.

It was the 3rd time his barn had been struck by lightning. Ben died in 1911 at the age of 71, but Nellie would live another 24 years and never remarry.

Familjen Benjamin och Nellie Hammer framför sitt hus ca 1895

Familjefoto från ca 1905. Alla sju sönerna välkammade, och med benan till vänster. Döttrarna med tjusiga frisyrer… och pappa Benjamin med ett stort skägg, a´la terrorist 2019.

Översta raden från vänster: Albert, Roy, Frank f 1875, Charles, Benjamin Jr och Fred.
Främre raden från vänster: Nellie, Edith, Ben, Glenn, Anna f 1882, Mae och Carrie.

Frank f 1875 är farmors far till en av mina DNA träffar på ancestry…

Anna f 1882 är farmor till en av mina DNA träffar på ancestry…

—————————————–

… och ett stort praktfullt skägg hade även Benjamins bror John Hammer.

John dog den 6 mars 1911. Då var han 84 år gammal, och efterlämnade hustrun Bessie och ett tiotal barn. Familjefotot nedan är från 1903…

Från vänster: döttrarna Clara, Edith Mae, Emily, Julia, Lavina och Mary Hammer.

Emily Catherine Hammer f. 1874 är mormors mor till en av mina DNA träffar på ancestry…

John Hammers gravsten på Grove Hill Cementery i Morrison, Whiteside County i Illinois… men tro det eller ej, det finns en tredje sten där med inskriptionen ”Hammer”.

 Foto: Bruce Christopher, Find A Grave…  och därifrån är följande text hämtad:

Nels was born in the farming settlement of Lörby in the parish of Mjällby (early records spell it ”Mjellby”), but his birth name was Nils Nilsson.

His parents were Nils Pehrsson and Pernilla Nilsdotter, who resided at homestead No.13 (dvs, Lörby 13).

Nils Nilsson left the parish of Mjällby on May 9, 1876, along with three other neighbor boys ranging in age from 16-24. The fact that the four boys travelled together at least as far as New York City, helped confirm the itinerary. Records indicate they first travelled to Hamburg, Germany. From there they travelled to Scotland, and in Glasgow, boarded the S.S. State of Virginia, which arrived in New York City, June 10, 1876.

From New York, Nils made his way to Whiteside County, Illinois, probably by train. It is not known why he chose ”Hammer” as his American surname, but as Nels Hammer, he became a naturalized citizen on April 6, 1894.

On March 12, 1884, in Morrison, Illinois, he married Ella Christopher, who was also from the parish of Mjällby and whose birth name was Pella Jönsdotter.

 

Nels Hammers far Nils Persson är bror till de skäggiga bröderna Benjamin och John Hammer. 

——————————————-

It is not known why he chose ”Hammer” as his American surname”… men det kan jag berätta!

Bröderna Jöns (John Hammer), Bengt (Benjamin Hammer) och Nils Persson är alla födda och uppvuxna på Lörby 20.

Gården kallas Hamragården… efter Hamra-Jössen. Hamra-Jössen – eller Jöns Persson, som han egentligen var döpt till – växte upp på Hamragården, dit hans föräldrar Per Larsson och Lusse Jönsdotter flyttade med sina barn ca 1750. Hamra-Jössen är farfar till ovan nämnda bröder, och bror till min FF FF FF Lars Persson…

—————————————————–

Källor: Uppgifterna ovan kommer framförallt från familysearch och https://www.findagrave.com/ … eftersom jag inte har någon abonnemang på ancestry just nu.

Publicerat i Allmänt, Blekinge, DNA-forskning, Genealogi, Släktforskning, Uncategorized | Märkt , , , , | Lämna en kommentar

ThruLines™ … nyhet på ancestry DNA

Ancestry har sjösatt ett nytt hjälpmedel –  ThruLines™ – för de som gjort DNA-test hos dem… och borta är deras DNA cirklar.

Startsidan består av porträttbilder av de personer som man har som anor i sitt släktträd.

ancestry dna tru

Genom att klicka på valfri bild ser man eventuella DNA träffar på den personens ättlingar. Jag valde min mesta farfar Per Larsson, och det visar sig att det finns SJU, förutom mig,  testade ättlingar till hans son – min FF FF FF – Lars Persson.

Lars Persson föddes den 6 maj 1748 i grannsocknen Ysane (Norje, närmare bestämt)… och han dog den 31 april 1816 på Lörby 4. Då är han 68 år gammal och småbarns far, för yngsta dottern hade precis fyllt två år…

———– … men vi tar det från början… ———–

Lars var näst äldste sonen i en syskonskara på totalt nio barn… som samtliga överlevde barndomen och flertalet av dem fick familjer och barn. Föräldrarna heter Per Larsson och Lusse Jönsdotter, och hade flyttat från Ysane socken till Lörby 20 i Mjällby sn, Blekinge… som hade ytterligare en brukare.

Allt var förmodligen frid och fröjd i de båda hushållen tills den 26 oktober 1764, när Per och grannen Nils Jönsson drunknade ”då de woro uti på en liten ekstock för at upthaga sina ålhommor, och af en stark storm med häftig siögång blefwo liusa dagen öfernämda kastade …” och den äldste i syskonskaran – Jöns Persson – fick ta över ansvaret för gården.

Jöns gifte sig sedermera med Kersta Thomasdotter, och paret fick barnen Per f. 1787 och Thomas…

… och min FF FF FF Lars gifte sig till Lörby 4. Första äktenskapet var barnlöst, men i nästa äktenskap med Inga Mattsdotter (hon var förövrigt kusin till Jöns hustru Kersta T) föddes desto fler… däribland min FF FF F Per Larsson 1787, Bengt f. 1789 och Hanna f. 1799.
Denna trio blev skrivna på Lörby 20 när deras mor Inga Mattsdotter dog av lungsot 1803… så egentligen har jag Lars och Inga att tacka för mitt föräldrahem, för det var de som hade köpte jorden 1799 där sonen Per med syskon uppförde en ny gård i början av 1800-talet…

Tre gånger var Lars Persson gift, så det blev både hel- och halvsyskon. 

Ser man på bilden nedan från ThruLines™, så ser man att inte mindre än fyra av Lars Perssons barn har ättlingar som är DNA-testade hos ancestry… förutom ovan nämnda Per och Hanna, finns det även ättlingar till brodern Masse och halvsystern Inga 🙂 .
Av de sju DNA träffarna bor fem i USA…

DNA ancestry 1

Högt upp på sidan finns en pil som pekar på Lars Perssons bror Jöns… han som var gift med Kersta Thomasdotter. Klickar man där kommer följande bild…

ancestry dna jöns

… en snabb koll i mitt träd avslöjar att Jöns son Per Jönsson f. 1787 hade tre (av åtta) barn som emigrerade: Jöns Persson f. 1827 hörde till pionjärerna… han reste redan 1854, det gjorde även bröderna Thomas f. 1835 och Bengt f. 1841.

Jag har inte hittat någon av dem den andra sidan Atlanten tidigare, men tack vare ancesrys DNA-tester och ThruLines™ så har jag fått tips på tänkbara Jöns och Bengt. Bengt, alias Benjamin P Hammer har jag hittat födelsedatumet 26 april 1840 på i USA, vilket är ett helt år fel… men kanske behövde han bli ett år äldre vid inresan, för han var ju bara 13 år gammal. Valet av efternamnet Hammer hade jag inte kunnat gissa, men gör också att släktskapet med dem känns rätt… de var nämligen födda och uppvuxna på Lörby 20 = Hammragården.

——————————————————

PS: ThruLines™ är fritt att använda tillsvidare, men kommer att kräva abonnemang framöver…

Publicerat i Allmänt, Blekinge, DNA-forskning, Genealogi, Släktforskning, Uncategorized | Märkt , , , , , | Lämna en kommentar

Krokås… havet ger, havet tar

För 130 år sedan var det ingen lek att försörja sig och familjen – som ofta var stor med många barn – genom att vara fiskare… snarare var det ett mycket hårt och farligt yrke, som vart och vartannat år krävde sina offer.

Fotot stulet från http://www.krokashamn.se/krokas-historia/

Små båtar – som så fort isen försvann, åtminstone någorlunda – lade ut… givetvis alltid med förhoppningen om att denna gången måste fångsten av lax bli god. Lax, som inbringade 2 kronor kilot vid försäljning… men ofta – hur hårt de än slet och hur skickliga de än var – ”gick de bom”, och kom de hem tomhänta

När nätterna i augusti blev mörkare fiskades ål. Dessa fångades i hommor, där även andra fiskar förvirrar sig in.
Hommorna utsattes i hundratal längs med Listerlandets kuster, och det var inte enbart fiskare som fångade fisk på detta sätt, utan även lantbrukarna i trakten. Man hade kontrakt med en tysk uppköpare, som köpt fångsten för 7,50 kronor lispund, dvs drygt åtta kilo fisk för 7.50.

Tysken kom till Hörvik i början av augusti och stannade kvar där till i november med en qvasse, en skuta med en inbyggd sump. I denna sump – som var försedd med mängder med små hål, där havsvattnet kom in – förvarades och fraktades sedan fisken levande till Tyskland…

Mer om qvassen – som hämtade fisk i Listerlandes fiskeläge – finns att läsa i länken nedan…

———– Sydsvenska Dagbladet 1887-09-15, bild 2 ————–

https://tidningar.kb.se/4112787/1887-09-15/edition/153665/part/1/page/2/?q=%20krok%C3%A5s&freeonly=1

Men för att överhuvudtaget kunna fiska måste man först besegra väder och vind…

———— Sydsvenska Dagbladet 1888-04-23, bild 3 ————-

https://tidningar.kb.se/4112787/1888-04-26/edition/153666/part/1/page/3/?q=%20krok%C3%A5s&freeonly=1&page=0

Havets arbete… en hård kamp – skrives till Karlshamns Allehanda, från Hörvik den 23 dennes – mot de mäktiga naturhinder har fiskerinäringens idkare vid kusterna kring Mjällby haft vid sina, efter vintern, första försök att påbörja utövandet av sitt yrke under den nyss förflutna veckan, i det att de kryssat och arbetat sig fram mellan isblocken, vilka än bortförts och kringsprits av vind och strömdrag, än kommit tillbaka, sammanfogande den söndersplittrade bryggan från land och långt ut till havs.

I måndags begav sig ett halvt tjog båtar ut från Krokås och Djupekås, men måste återvända nära Hanö. En annan utfärd dagen efter lyckades inte bättre…

Från Nogersund arbetade sig sju båtar ut i början av veckan, men insåg omöjligheten att komma tillbaka… efter första natten begav de sig söder ut. Några lär ha blivit hjälpta in till Simrishamn med sin fångst, andra lyckades komma hem i torsdags. Till Hällevik återkom i tisdags morse fyra båtar därifrån, medförande somliga 5 a´6 laxar.

Efter en senare talrikare utfärd återkom de i fredags morse med god fångst, varvid de måste lägga i land ett stycke från läget, vid den sk ”Stiby kalvhage”.

Även Hanöborna har gjort god fångst, i det att de en dag fört till Hällevik – dit de endast kunde komma -, ej mindre än 35 laxar. Också har havet varit rent runt ön nästan hela veckan…

Kämpande mot hindren från morgonen till sen på eftermiddagen i torsdags, lyckades äntligen sju båtar från Krokås – åtföljda av fyra båtar från Hörvik -… de första, som kommit ut därifrån, att bryta sig igenom till rent vatten.

I fredags begav sig över ett tjugotal båtar ut från detta läger. Å endast en av dessa hade manskap – som landat vid Nogersund -, hade kommit tillbaka i söndags medförande fyra laxar… de första som nu kommit till läget.

Två av båtarna hade av isen drivits och innestängts nära land  utanför Listers huvud. men i söndags kväll sökte dessa att åter arbeta sig ut…

… och tidningarna rapporterade gärna om fiskelycka, eller inte!

————- Karlskrona Weckoblad 1888-05-15, bild 2 —————

https://tidningar.kb.se/2753413/1888-05-15/edition/148383/part/1/page/2/?q=%20krok%C3%A5s&freeonly=1

Det hände att näten fastnade i isen och slets sönder, vilket var en kostsam historia…

——————— Karlskrona Weckoblad 1889-04-23, sid 2 ——————–

https://tidningar.kb.se/2753413/1889-04-23/edition/148383/part/1/page/2/?q=%20krok%C3%A5s&freeonly=1

Laxfisket har – skrives till Karlshamns Allehanda – bedrivits av Mjällbys yrkesidkare allt sedan islossningen gjort det möjligt för dem att sätta ut till havs… eller de senaste dagarna av mars. Det har dock lämnat föga gynnande resultat. De första, som tog sig ut hade mycket möda, i det att båtarna finge dragas på isenett gott stycke, innan de uppnådde rent vatten. En fiskare från Hanö, vilken annars stundom erhållit lyckad fångst… fick sina garn upphängda på isen, och som han även råkade ut för storm, blev redskapen så sönderslitna och fördärvade, att förlusten gick på hundratals kronor.

Även ett par fiskare från Hörvik råkade ut för samma missöde, men som vädret var lugnt, lyckades de få garnen lösa tämliga oskadda… dock kostade det en hel dags styvt arbete. Den förre fick även ena sidan av båten inslagen av isblock, som även denna vinter uppträtt med sådan storlek, att deras djup knappt kunnat uppmätas med åran.

En vacker eftermiddag i slutet av mars begav sig de flesta laxbåtar från socknen, vilka då lär ha uppgått till över 70 stycken, ut på Östersjön åt alla håll. Och som deras”laxlänkar” upptar en ganska ansenlig längd, spred sig denna båtflotta över en dryg del av havsytan. På knappt halva antalet av dessa båtar lär man ha erhållit någon lön för sin möda; övriga ”gingo bom”. Ett av de värsta missöden – som annars kan träffa dem -, är att få ”laxlänken” avseglad.

För att observera detta utsättes mot dennes ände medels sänke en lykta något över vattenytan…

I lyckligaste fall har en fiskare från Krokås en natt erhållit 13 styck laxar, fast de var – som fallet i allmänhet är i år – små. En annan från Hörvik har på en gång fått sju stycken. Å andra sidan finns även sådana, som ännu inte fått något… hur flitiga de än varit.

Många har nu farit bort till Bornholm, Tyskland eller Halmstadstrakten för att pröva lyckan. För laxen gäller fortfarande 2 kronor per kilo…

—————– Karlskrona Weckoblad 1889-12-24, sid 2 –—————-

https://tidningar.kb.se/2753413/1889-12-24/edition/148383/part/1/page/2/?q=%20krok%C3%A5s&freeonly=1

Vinterfiske. Från Mjällby skrives till Karlshamns Allehanda: Under senhösten och vintern har en och annan från Hörvik så väl ock från socknens övriga fiskeläge försökt sig på laxfiske, fast med föga framgång.De flesta båtar från Hörvik har därför sedan omkring fjorton dagar legat uppdragna.

Bland andra har fiskare från Krokås varit särdeles flitiga och i slutet av förra veckan kröntes deras bemödanden med särdeles framgång. Särskilt två båtar erhöll god fångst, den ena 8 laxar vägande 55, den andra 6 laxar vägande 57 kilo.

Nu blev det brått lite varstans, och natten till i tisdags for ett tjugotal båtar ut från Hörvik och sju från Krokås ut på fångst. Även om kanske hälften av dem ”gingo bom” , erhäll dock flera av dem god lön för mödan. En och annan förtjänade 50, 60 ja, 75 kronor för natten. Bland de vackra fiskarna fanns en, som vägde ända till 19 kilo. Fångsten såldes till 2 kronor och 20 öre kilot…

En hel del fisk landades och såldes i Danmark och Tyskland… och dit såldes också båtar och redskap.

———– Karlshamns Allehanda 1893-03-30, bild 3 ——————–

https://tidningar.kb.se/2506033/1893-03-30/edition/148377/part/1/page/3/?q=%20krok%C3%A5s&freeonly=1

Av 93 fiskbåtar – varav endast några var odäckade -, som tillhörde Hörviks posteringsområde … har 42 från Hörvik, 17 från Krokås, 10 från Djupekås och 11 från Hanö tagit ut pass för fiskeresor. Redan i slutet av februari – pga men milda vintern -anlände tre båtar från Krokås till Kristiansö och Svaneke. Två veckor senare befann sig drygt 25 av båtarna i Neufahrwasser och Danzig… dessuton anlände några till Leba, Visby, Fårusund och Slite. Andra anlände till Rönne, Nexö och Simrishamn…

————– Karlshamns Allehanda 1894-07-19, bild 3 —————

https://tidningar.kb.se/2506033/1894-07-19/edition/148377/part/1/page/3/?q=%20krok%C3%A5s&freeonly=1

… men det slutade inte alltid lyckligt.

———— Sydsvenska Dagbladet 1894-11-29 sid 2 ———————

https://tidningar.kb.se/4112787/1894-11-29/edition/153665/part/1/page/2/?q=%20krok%C3%A5s&freeonly=1

Befarad sjöolycka. I slutet av sistlidna oktober begav sig fiskarena Per Kullberg och August Mårtensson från Krokås i en fiskebåt över till Tyskland i avsikt att där avkräva penningar för i somras sålt redskap. För den händelse att vädret lämpade sig, ämnade de ock utöva fiske under färden, för vilket ändamål de medtog en mängd redskap för så väl lax- som sillfångst, så att båtens och redskapens värde – lågt beräknat – uppskattades till 2000 kronor.

Kort efter framkomsten underrättade genom brev de hemmavarande om, att överresan gått lyckligt och väl samt att de skulle anträda återfärden, så snart affärerna var avslutade… vilket de ansåg ej skulle dröja mer än ett par dagar. Sedan dess har man ej hört ett ord från dem…

Genom skrivelser och telegram till alla delar av Tyskland och Danmark, å vilka man förmodat att de möjligen lagt till för fiske, har man gjort förfrågningar, men ingenstans har de varit sedda, utom på den plats där de först landade. Därifrån har nämlgen svenska konsuln meddelat, att de den 20 oktober var hos honom och lyftade 500 kronor, som han åt dem inkasserat.

På grund av detta spårlösa försvinnande, tager man som säkert, att de begett sig på hemresa… men under de då rådande starka stormarna gått förlorade med man och allt.

Båda männen – som var svågrar – efterlämnade hustrur och minderåriga barn i tämligen goda omständigheter, skrives i ”Stj”.

————– Karlshamns Allehanda 1895-01-26, bild 2 ————-

https://tidningar.kb.se/2506033/1895-01-26/edition/148377/part/1/page/2/?q=%20krok%C3%A5s&freeonly=1

Med anledning av den gynnsamma väderleken, som under sistlidna och innevarande vecka varit rådande… har åtskilliga fiskare i Hanö, Krokås och Nogersund åter klargjort sina båtar  och begivet sig ut på laxfiske, som för en del båtlag utfallit ganska gynnsamt.

Sålunda erhöll en fiskebåt från Krokås under tvenne dagar lax för 70 kronors värde…

————— Karlskrona Weckoblad 1895-02-12 ——————

https://tidningar.kb.se/2753413/1895-02-12/edition/148383/part/1/page/2/?q=%20krok%C3%A5s&freeonly=1

Segelleden vid Hanö och Listershuvud. Etthundratjugofyra fiskare och sjöfarare från fisklägena Hanö, Hörvik, Krokås och Djupekås inom Mjällby socken, har enligt K. A till lotsstyrelsen i Stockholm avsänt en petition angående att få det nordvästra om ön Hanö belägna Laxörgrundet samt revet Kråkerev söder om Listershuvud utmärkta med ljudbojar. Detta av den anledning, att under senare året nattetid och under dimmig luft åtskilliga grundstötningar och förlisningar – även med förlust av människoliv -, på nämnda platser förekommit.

————— Stockholmstidningen 1895-04-13 sid 3 —————-

https://tidningar.kb.se/2812922/1895-04-13/edition/150497/part/1/page/3/?q=%20krok%C3%A5s&freeonly=1

Blekings laxfiskare i Tyskland. Laxfisket i Westpreussen har hittills till följd av den ostadiga väderleken varit mindre givande. Ofta inträffar emellertid, att våra fiskare i Tyskland gör affärer med laxbåtar och redskap, och det blekingska båtbygget har som bekant sedan gammalt gott vitsord. Sålunda meddelas att fiskarena Nils Persson och Edvard Mårtensson från Krokås sålt sina laxbåtar med nät och övriga redskap till ett pris av 1700 och 1800 riksmark per båt. Flera dylika båtaffärer lär vara avslutade med tyska fiskare…

—————– Sydsvenska Dagbladet 1895-04-06 sid 2 —————-

https://tidningar.kb.se/4112787/1895-04-06/edition/153665/part/1/page/2/?q=%20krok%C3%A5s&freeonly=1

Ett antal laxfiskare från de Blekingska fiskelägena har i dagarna begivet sig över till tyska kusten för att bedriva fiske, vilket de anser bättre lönande än här hemma, skriver en meddelare till Karlshamn. Sålunda har från Hörvik, Krokås och Djupekås avgått inte mindre än ett femtiotal båtar, samt från Hällevik, Torsöoch Nogersund 60 båtar… alla i avsikt att idka laxfiske.

 ———— Karlshamns Allehanda 1895-07-27 sidan 2 —————–

https://tidningar.kb.se/2506033/1895-07-27/edition/148377/part/1/page/2/?q=%20krok%C3%A5s&freeonly=1

Hamnbyggnadsfrågan i Hörvik. Vid Krokås i närheten av Hörvik belägna fiskeläge har fiskarena sedan några år med berömvärd iver själv arbetat på att skaffa sig en hamn. Flera tusen lass med sten har under vintrarna forslats ut på isen, och har därigenom en ganska god början till ändamålsenlig båthamn därstädes blivit gjord. De har nu , enligt Sölve P, ingått till landshövdingeämbetet i länet med anhållan om statsanslag för fullbordande av hamnbyggnadsföretaget.

Med anledning härav har landshövdingeämbetet infodrat utlåtande från Hörviks fiskeribefolkning huruvida denna är sinnad att erhålla hamn eller icke. I senare fallet skulle Krokås erhålla statsanslag, helst som sådant kunde lämnas endast till en enda hamnbyggnad och lägena lågo så nära varandra, att man kunde begagna sig av varandras hamn. Kostnadsförslag till dylik vid Krokås skulle ock i så fall ofördröjligen bli upprättad.

För avgivande av nämnda utlåtande hölls möte i måndags i Hörvik, varvid handlare Nils Josefsson därstädes ledde förhandlingarna. På detta möte uttalades enhälligt, att man önskade en enda hamn å fiskelägets mellersta del…

————-  Karlskrona Weckoblad 1895-07-30, sid 2 ————-

https://tidningar.kb.se/2753413/1895-07-30/edition/148383/part/1/page/2/?q=%20krok%C3%A5s&freeonly=1&from=1890-01-01&to=1906-01-01&page=0

Krokås fiskeläge i Mjällby socken. Då den båthamn, som vid nämnda fiskeläge finnes, ej varit tillräckligt skyddande vid nordliga och östliga stormar har fiskarena därstädes sedan åtta år tillbaka arbetat på nedläggandet av hamnarmar. De har därtill under denna tid använt 2000 mansdagsverken, samt utbetalt för körslor 1000 kronor, kontant… men har dock ej kunnat fullborda arbetet på grund av brist på medel, vadan de för någon tid sedan ingingo till kon.befhde med begäran om bidrag av allmänna medel till detta för dem så nödvändiga arbete.

I infordrat utlåtande upplyser fiskeriöveruppsyningsmannen A. Pehrsson att inom fiskeläget finns sexton matlag om tillsammans sjuttiofem personer, 10 större däckade och 3 mindre odäckade fiskebåtar, 1 medelstor båtsump och tre båtskeppare… ägande vardera en mindre jakt och en mindre båt.
Då hamnen blir fullbordad efter den påbörjade planen kan den rymma 40 större och lika många mindre båtar. Fiskeriöveruppsyningsmannen anser denna hamn nödvändig såsom bidragande till fiskerinäringens höjande samt föreslår ett anslag av allmänna medel av 2000 kronor för dess fullbordande.

Ibland fick man annat än lax i garnen också, vilket flera tidningar rapporterade om…

————- Enköpingsposten 1895-10-15 sid 3 ————–

https://tidningar.kb.se/4112701/1895-10-15/edition/154465/part/1/page/3/?q=%20krok%C3%A5s&freeonly=1

En säl i laxnätet. Då fiskaren Nilsson i Krokås, Blekinge, i förra veckan höll på att hala in sitt laxnät, råkade en säl. i glupskhet efter ett mål, att bli insnärd i nätet, så att den måste vackert följa med i båten. Som nätet också innehöll en lax, blev fångsten god.

———————- Karlskrona Weckoblad 1895-12-17 sid 2 ———————-

https://tidningar.kb.se/2753413/1895-12-17/edition/148383/part/1/page/2/?q=%20krok%C3%A5s&freeonly=1

Blekinge läns hushållningssällskap hade i lördags ordinarie sammanträde på landsstatens sessionssal härstädes. Ett trettiotal ledamöter hade infunnit sig. Landshövdingen G. Wachtmeister ledde förhandlingarna…

Följande ärenden behandlades:
Till fullbordande av hamn för fiskebåtar vid Krokås fiskeläge anslogs 1000 kronor; varav 500 kronor som gåva och 500 kronor – såsom räntefritt lån – att återbetalas inom fem år.

Föredrogs hovpredikanten P. A. Berggrens motion om att hushållningssällskapet måtte föranstalta om ritning och kostnadsförslag till fiskerihamn vid Hörviks fiskeläge i Mjällby socken.

————- Stockholmstidningen 1896-03-13, sid 5  ————–

https://tidningar.kb.se/2812922/1896-03-13/edition/150497/part/2/page/1/?q=%20krok%C3%A5s&freeonly=1&from=1890-01-01&to=1906-01-01

Det idoga fiskeläget i Krokås, Blekinge, såsom förut nämnts, genom träget arbete under flera vintrar samt stora uppoffringar sökt skaffa sig en båthamn, har tyvärr glömt att hos ålfiskeägarna utverka sitt tillstånd att anlägga båthamnen. Kyrkovärden N. Nilsson i Mjällby har därför uttagit stämning å det fattiga fisklägets båtägare, omtalar Karlshamns Allehanda.

https://tidningar.kb.se/2506033/1896-09-01/edition/148377/part/1/page/2/?q=%20krok%C3%A5s&freeonly=1

Stormen i mars 1898… tog mängder med liv i södra Sverige…

——— Korrespondenten 1898-04-15, bild 2 ———-

https://tidningar.kb.se/2755828/1898-04-15/edition/154670/part/1/page/2/?q=%20krok%C3%A5s&freeonly=1

De omkomne och dess efterlevande. Vi meddelar här en av fogden i västra distriktet uppgjord och till k.bfhde insänd förteckning över de omkomna fiskarena från Mjällby och deras efterlevande:

Djupekås: En båt med fiskaren Anders Ingemansson (åtta barn 1871-1890) och hans vuxne son Joel. Han efterlämnade änkan Ingri Larsdotter på Djupekås 18, och åtta barn i mycket fattiga omständigheter.
En båt med fiskaren Pettersson och Alfred Ekberg, en vuxen son till Anders Ingemansson. P efterlämna änka och några små barn. Familjen är ej helt och hållet utblottad, men berövad sin försörjare.
Krokås: En båt med fiskarena Per Nilsson – Krokås 3 – och Edvard Svensson – Krokås 5. Båda efterlämnade änka Edvards änka Hanna Olsdotter och små barn. Per Nilsson sju och Edvard fyra, i mycket torftiga förhållanden.
Hörvik: En båt med fiskaren Nils Svensson och hans son Joel, Hörvik 5. Nils efterlämnade änkan Karna Jeppsdotter och sju minderåriga barn. Mycket fattigt…
En båt med två ogifta söner – Napoleon Hartelius Robert och Ola Berndt Herman Nilsson – till fiskaren Nils Persson och Hanna Nilsdotter, Hörvik 7.
Nogersund: En båt med Olof Carlsson, Nogersuns 1 och hans dräng. Olof var nygift och eftelämnade änkan och ett barn. Hela förmögenheten förlorades…
En båt med gifta fiskarena Sven Jönsson, Nogersund 24 och August Nilsson, Nogersund 30. Sven efterlämnade änka och tre barn. August efterlämnade änkan och fem barn… och väntar dessutom ett till. Båda familjerna mycket utblottade…
En båt med handlare Per Olssons ogifta söner på Nogersund 7John och Olof Herman…
En båt med bröderna Knut Nilsson – Nogersund 2 – och Berndt Alfred Nordquist, Nogersund 19. Båda efterlämnade änkor och två barn vardera…
En båt med fiskaren Mattis Olsson Södergren och hans dräng. Mattis efterlämnade änkan och fem barn. Mycket fattigt…
Hällevik: En båt med fiskarena Hedlund och Sven Sonesson Hällevik 46. Vedlund efterlämnade änkan och fem barn, Sven efterlämnade änkan och fyra barn. Mycket fattigt…
En båt med fiskaren Nils Södergrens son Johan och fiskarens Bernt Jeppssons son. Både vore sina föräldrars stöd…

En fiskebåt funnen. En av de saknade fiskebåtarna från Simrishamn har drivit i land vid Kjöge och bärgats av styrmannen på den strandade skonerten ”Nathanael” från Sölvesborg. Båten som bär namnet ”Freja” och tillhörde fiskaren Jöns Olsson från Simrishamn, innehöll 36 laxgarn. Av besättningen på båten, de sedan stormen den 24 saknade Jöns Olsson och Ferdinand Lundberg, finnes intet spår, omtalar Simr.bladet.

————-  Sydsvenska Dagbladet 1898-04-16, sid 2———–

https://tidningar.kb.se/4112787/1898-04-16/edition/153665/part/1/page/2/?q=%20krok%C3%A5s&freeonly=1

För de nödlidande fiskare familjerna upptogs Påskdagen efter gudtjänstens slut ett offer i Mjällby kyrka, vilket inbringade den betydliga summan av 383 kronor och 85 öre.

Därefter hölls kyrkostämma för utseende av en nödhjälps kommitté, vilken skulle mottaga inflytande medel och fördela dem mellan de nödlidande.  Till ledamöter i denna kommitté valdes kyrkoherde H. Hainer och kommunalnämndens medlemmar, skollärare N. P. Ohlsson från Lörby och A Jonsson i Hällevik, hemmansägare. Knut Nilsson i Mjällby, samt fiskarena Ola Hansson i Hörvik, Mattis Jakobsson i Västra Näs och Johan Persson i Nogersund.

De förlorade båtarna och fiskeredskapen representerar en summa av omkring 20 000 kronor.

Av de omkomna hade tre – nämligen Olof Nilsson i Västra Näs jämte son och en annan dersammastädes boende fiskare – i Arendal i Norge hämtat en skuta, värderad till omkring 9000 kronor. Enligt brev från ovannämnda plats hade de avgått därifrån i mitten av mars, men då de sedan inte är avhörda, måste man upptaga, att allt gått till botten.

Enligt uppgift ägdes skutan till hälften av Olof Nilsson och till hälften av hamnkapten S. Nilsson i Sölvesborg. Som skutan var oassurerad gick Olof Nilssons hela egendom till botten med honom.

Skutan hette förmodligen Rosalie, och sjönk utanför Lysekil…

——————————————————————

… så totalt utarmades Listers fiskeflotta på tolv båtar och en skuta under stormen 1898. Tjugosex män, de flesta familjeförsörjare… miste livet, och ett sextiotal barn blev faderslösa. 

 

Publicerat i Allmänt, Blekinge, Genealogi, Sölvesborg..., Släktforskning, Uncategorized, Väder / oväder | Märkt , , , , | Lämna en kommentar

Vitahall… ute på sk samråd

… vilket innebär att ”Svensson” i kommunen får lämna synpunkter på bygget av hus, lägenheter och skola i bokskogen norr om Sölvesborg fram till den 4 februari 2019.

vitahall8

—————————————————

Om Ni nu måste bygga vid Vita Hall, varför håller ni inte er till ursprungsplanen? Jag tyckte inte om den 2011, men måste jag välja mellan pest och kolera 2019… så blir det planen från 2011.

—————————————————–

—- från en gammal blogg, den 1 december 2011 —–

I söndags låg det – förutom reklam! – ett ”flygblad” i min brevlåda. Detta var utdelat i hast kvällen före av Naturskyddsförening i Sölvesborg ang. kommunens planer på ett nytt bostadsområde – flämt! – i ”min” skog.

vitahall

vitahall1”Egenhändigt ritad kartor!
Blå markering i nederkant är där jag bor, lila = är vägen där jag brukar gå. Luftledningen är röd & svart, och vattentornet har fått en blå ring vid luftledningen!”

Uppe i skogen?!? Jamen… jag trodde kommunen höll på som bäst med projekt Ljungaviken! Bostadsområdet på andra sidan viken, där man tog första spadtaget för ca tre månader sedan.
”Pålmaskinen” dunkar dagarna i ända, för att bygga bron över viken… som skall stå klar om ett år. Sedan lär kommunen kunna ståta med en 700 meter lång gång- cykelbro (lär bli bland de längsta i europa).

”Bilderna är tagna ungefär vid stjärnan på kartan ovan…!”

Aldrig varit på något sådant möte tidigare, men…
Gissa vem som hängde på låset på stadshuset för att inte missa mötet… för detta ville jag ha en förklaring till! Varför har jag inte hört något om Vitahall?
Kom ytterligare en handfull personer från min gata… och alla var vi lika förvånade. Varför hade ingen sagt något om detta???

Ska man behöva få ett jäkla flygblad för att få veta detta, undrade en av grannarna.
Men se det ”jäkla flygbladet” kunde vi inte skylla kommunen för… för det var då inte de som skickat ut det, svarade kommunens gubbe. Men åh, alltså… var det meningen att vi närmsta sörjande inget skulle veta något alls? Jodå, men det var inte meningen att vi skulle få en sådan detaljerad plan än.

Förövrigt hade kommunen annonserat om detta i BÅDA lokaltidningarna… okey, men vi som ingen tidning har då? Ni har väl internet????

Jo, men poängen är att dagstidningarna har blockerat för icke prenumeranter att läsa deras tidning på nätet. Visst, man kan googla Vitahall… men det man inte vet, har man inte ont av.

”Ljungaviken – Närmare naturen kan du inte bo i en stad” 

Jupp, det är ett sälj argument i filmen för att köpa en tomt där… och så visar de bilder på en hjort (?) och en groda som hälsar på i en trädgård.

Trevligt med naturen inpå knutarna… visst, det tycker jag oxå… men det lär bli ett minne blott för oss på Skogsvägen OM Vitahalls planen går igenom.

Grodorna lär kanske stanna kvar, men knappast ”mina” rådjur… OM det blir ett bostadsområde med 31 lägenheter och 40 villor (har utökats till 55 hus och 22 radhus 2018 + en skola *) mellan oss och skogen.


Men vi då… vi som redan bor ”nära naturen i en stad”?
Förväntar de sig att vi ska hoppa högt av glädje över deras framtids version?

Bor ca 16 881 personer i kommunen (16 881 i september 2009, har blivit 17 475 i december 2017*) i dag, men lyssna nu… det är tänkt att här ska bo 20 000 år 2020. Tre tusen pers ska alltså flytta hit inom 8 år (befolkningen ökade med ca 600 personer på dessa åtta år*) … var i helsike ska alla dessa människor komma från?
Tomterna i ”min” skog är bara en liten del av alla tomter i kommunen… många ligger dessutom mycket kustnära, så de är nog inte tänkta till ”vanligt” folk.

Var ska de jobba? Tja, Sölvesborg bli en stad där man bor för att det är så vacker och naturnära! Inga problem för en Stockholmare att pendla 10-15 mil dagligen – fick vi veta – till ett jobb i tex Karlskrona eller Malmö… dessutom är det inga köer där!

Tretusen pers äter en hel del… tja, det finns industritomter andra sidan Kämpaslätten (bostadsområdet som byggdes för kanske 10 år sedan… i ridskolans beteshagar!)… där kan Willys eller liknande bygga (när de vill) (det blev Dollarstone, BurgerKing, Elon, Jem&Fix, Jysk och ByggMax*) . Och får vi en jätte mataffär så måste vi förstås ha en klädeskedja där oxå… och så blir stadskärnan ÄNNU tommare än den är idag.

Skogen och Sölvesborgarna…
Kan väl säga att man inte behöver vara där så länge förrän man möter någon… med eller utan hund, joggare, barngrupper eller till och med ryttare. Ska norra europas största sammanhängande bokskog försvinna?

Fick lära mig att det är skillnad på bok och bok…
Finns något som kallas högstammig bokskog, vilket man ska vara rädd om… byggplanen tar bara lite högstammig bok, resten är ”bara” bokskog.

Här finns dessutom en luftledning, den måste grävas ner INNAN byggplanerna kan gå igenom.

”Min” promenerings väg kommer att försvinna till stora delar, MEN det kommer att bli lite grönområde mellan husen… där kan man gå sedan också. Hur trevligt känns det då? Att folk kan sitta i sitt kök och ”tjuvtitta”?

Jag kommer inte att gå där mellan husen… faktum är att jag inte ens går genom det befintliga bostadsområdet (fastän man kommer upp till tex ridskolan den vägen), eftersom det känns som att gå in på privat område .

 skrev ett blogginlägg Detta hade jag missat totalt!

* innebär nya uppgifter som inte var med i den ursprungliga bloggen…

———————————————————-

Denna blogg med mina synpunkter är skickade till:

stadsarkitektavdelningen@solvesborg.se

… vilket alla kan göra!

Hoppas de orkar klicka på den, och inte plockar bort den som BLT gjorde…

 

Publicerat i Allmänt, Blekinge, Grodor, Sölvesborg..., Uncategorized | Märkt , | Lämna en kommentar

… mord och inga visor

Gamla tidningar är kul att bläddra i https://tidningar.kb.se/ , och följande text kommer (lite omskriven) från Lidköpings Tidning 1848-01-29

—————————————————–

Karlshamn. Vid slutet av sistlidna december häktades i Blekinge en yngling, Per Nilsson, – son till gästgivaren i Norje -, på grund av anklagelse för brott av lika oerhörd som upprörande beskaffenhet, för att vara begånget av en 17-åring.

Sedan Per Nilsson, som kallades ”Krögare-Pellen” i sistlidna oktober (1847), och försedd med – efter vad man kan sluta -, falska dokument av ett handelshus i Lybeck… och dessutom innehavande ett falskt kontrakt (som skulle vara utfärdat av en handlare i Västervik), förstått att tillnarra sig kontanter till betydligt belopp av tjänstemännen vid kustbevakningen… allt uppe ifrån Västervik ner mot Simrishamn.

Framhållit sig vara lejd, att ifrån Bornholm införa smuggelgods till en viss hamn på östra kusten, och till bevis överallt visat ovanstående handlingar… företeddes och summorna inkasserades, tilldrog det sig, att sedan Per Nilsson återkommit till Norje, för att där njuta frukterna av sina bedrägerier.

morfarBilden visar en skeppare, men har inget med personerna i reportaget att göra…

En skeppare från Väby, Hoby socken, anlände hit i sistlidna november, förande en skuta, med vilken han skulle hämta .?. ifrån Skånska kusten till någon person i Ronneby.

Per Nilsson lät av denne förhyra sig för resan, tillika med en annan yngling – Sven Larsson – även han hemma i Norje. Efter att i någon hamn, i närheten av Simrishamn intaget lasten, 80 ton korn, återvände skepparen med de båda ynglingarna ombord mot Ronneby.

Vid inloppet till köpingen, då skepparen befaller en manöver på skutan, stiger Nilsson fram till skepparen med det oförskämda förslaget, att INTE föra lasten till Ronneby, utan gå vidare österut och försälja den för egen räkning.

Skepparen avvisar det nedriga anbudet, och ropar till Sven Larsson”-Upp med rodret”. Denne, som tycker sig varsko grund, ropar tillbaka:”-Det bränner i fören!”

 

Då skepparen nu vänder sig om på ropet, säger angivelsen… att Nilsson fattat en bössa och skjutit skepparen mellan skuldrorna, så att denne i ögonblicket nedföll som död.

Varefter N genast fattade tag uti honom och kastade honom överbord. Efter den rysansvärda ilbragden stiger han fram med lyftad yxa mot Sven och hotar denne – som skälvde i alla leder -, att förgöra honom… om han ej med en ed, som Nilsson skall ha dikterat för honom, lovat att tiga med vad han sett.

Dessa bägge, obekanta med sjön, styr på måfå in i en vik, där Sven Larsson så fort han kommer så nära kusten, hoppar i land och springer sin väg av alla krafter.

Per Nilsson fortsätter med en där förhyrd person resan österut, säljer lasten under resan uppåt Kalmartrakten och återvänder till Norje med bytet.

Sven Larsson, som under tiden plågats av oro över vad han sett och förfarit i Per Nilssons sällskap, anger slutligen händelsen… då Per Nilsson, som hittades på en höskulle, införes i häkte.

Han lär under fräckhet neka till sitt brott och bjuder till att vältra skulden på Sven Larsson.

——————————————–

Vad det blev för påföljd på detta vet jag inte,..

Källa:

https://tidningar.kb.se/2775592/1848-01-29/edition/154764/part/1/page/3/?q=norje%20&freeonly=1

https://tidningar.kb.se/2732042/1848-01-28/edition/153570/part/1/page/2/?q=%20norje&freeonly=1&page=6

https://tidningar.kb.se/2645569/1848-01-20/edition/153393/part/1/page/2/?q=%20norje&freeonly=1&page=6

https://tidningar.kb.se/2575353/1851-06-17/edition/152651/part/1/page/2/?q=%20norje&freeonly=1&page=11

Publicerat i Uncategorized | 5 kommentarer

Den nya världen Amerika… politik

Den allmänna rösträtten i Amerika…

(skillrad av Svenskar i Minnesota) En brevskrivare från Chicago skriver till ”Gottlänninen” i Visby strax efter de senaste valen i den stora republiken.

”De senaste politiska valen har givit oss det vanliga skådespelet av massagitation medels:

1 Pengar
2 Granna, intetsägande fraser som imponerar på dem som ingenting begripa…
3 … och pengar!

Ja, pengar först och sist. Man kan knappast göra sig en föreställning hur lätt de rika köper röster i ett land, där varje tiggare och lösdrivare har rösträtt.

När jag först kom till Amerika, var jag stor beundrare av våra politiska förhållanden och särskilt tyckte jag det var vackert att var och en, den fattigaste såväl som den rikaste, hade rösträtt. Jag kände mig stolt över att vara medborgare i ett land, där tiggaren stod som miljonärens jämlike vid valurnan…

Nu ser jag att allt detta endast var ett skimrande grant skal som omsluter en rutten kärna.

Allmänna rösträtten är huvudsakligen till fördel för kapitalisterna som kunna köpa röster för pengar… ja, ibland för ett glas, och på detta sätt ytterligare fördärva för de massor av löst arbetsfolk, som går här utan stadig verksamhet, utan stadig bostad och utan medborgerligt intresse. Jag inser nu, att den allmänna rösträtten är något som mer skadar än gagnar vårt land…

De som förlorar på allmän rösträtt är just den strävsamma lägre medelklassen, lägre ämbetes- och tjänstemän, hantverkare, små jordbrukare och skickliga arbetare… som dock har inkomster tillräckligt för att göra dem till bofasta personer med verkliga medborgare-intressen.

Det är hårt för dessa att se sig överflyglade av kapitalisterna med tillhjälp av köpta  lösdrivare-röster.

Och det är ömkligt – och på samma gång löjligt spektakel – att se hur det går till vid valagitationen, hur personer som driva politik som yrke reser omkring med stora reklamplakat, klär ut sig i vidunderliga hattar och kostymer och håller braskande tal, som är mer omtyckta ju mindre man begriper dem.

Jag vill inte tala om hur dessa politiska provryttare skäller ner och tar heder och ära av politiska motståndare, går in på deras personliga- och familjeförhållanden och inte ens låter deras oskyldiga hustrur och barn vara i fred för de skamligaste hädelser. Sådant hör till det politiska livet här i Förenta staterna…

Men frågar man hur det kommer sig att folk arbetar så med händerna och fötterna för att komma till politisk makt? En folk-representant kan ju kosta på sig tusentals dollars för att bli vald…

Svaret är lätt funnit. De offentliga förtroendeuppdragen är för dem som förstår affärer och har rymligt samvete mycket inbringande.

En folkrepresentant har hundra sätt att skaffa sig politiska sportler. Han säljer sitt inflytande och röst , liksom han fått sitt mandat genom köp.

Inom städerna och kommunerna går det till på samma sätt. Mutor och bestickningar, som kan gå ända upp till regeringsmedlemmar, för att få ett ämbete,.. och sedan gäller det att använda detta ämbete till att roffa åt sig så mycket av allmänna medel som ske kan utan att blottställas för strafflagen.

Vad är nu rätta namnet på dylika politiska och sociala förhållanden? Jo, humbug kallade man det i mitt gamla hederliga fäderneland. där ännu inte massor av röster kunnat köpas, bland annat därför att de som nu har rösträtt skulle bli för dyra att köpa i större partier.

Och dock styr man – efter vad jag i tidningarna kan se -, av alla krafter att i Sverige införa rösträttsförhållanden, som skulle göra det politiska livet liknande det i Amerika… och ta bestämmanderätten från bönder, smärre näringsidkare, bofasta arbetare och den lägre tjänstemannaklassen, som har verkliga medborgare-intressen för att ge makten åt dem som knappast kunna sägas ha några egna samhällsintressen.

Vid tanken härpå vill jag instämma med en gammal riktig hantverkare, med vilken jag nyligen talat om våra valskandaler. Han sade: ”Gud bevare vårt gamla Sverige för att få våra valrätts förhållanden med mutor och demoralisation och all dålighet”.

Till sist, ett ord hr redaktör. Ni undrar kanske över att jag här sitter och talar illa om mitt nya fäderneland. Jag vill visste inte tala illa om Förenta staterna i allmänhet, allra minst om Chicago… för det finns mycket här som är bättre än hemma i Sverige, bland annat den aktning och heder som arbetet – det må vara av det eller det slaget – åtnjuter.

Här är det inte frågan om vad slags arbete man gör, utan hur skicklig och duglig man är, och i vad mån man med arbetet bidrar till det företags framgång där man arbetar. Därefter är man ansedd… och i det fallet står Sverige tillbaka.

Och – som sagt – tro inte att jag vill klandra mitt nya fädernesland, det är endast våra valförhållanden jag angriper. Och jag säger, när jag tänker på dem, och på allmänna rösträtten… än en gång: Gud bevare gamla Sverige!

————————————-

En  annan svensk skriver kort därpå från en mindre plats vid namn Mohric i Illinois om valets utgång följande:

Demokraterna jublar! Det är det kännetecknande för den nu inträdda situationen. Orsaker härtill skall jag icke inlåta mig på…

Mitt lilla intresse för politik har jag icke lust att exponera i några kannstöperier. Jag vill blott säga det, att var jag förut med anseende på förhållanden i Sverige tämligen obenägen att lägga mig i statens affärer… har jag – av vad jag under den nu avslutade valkampanjen erfarit -, fått en alldeles bestämd avsmak därför.

Varje land har sina seder… och man får taga seden dit man kommer, heter det… men vad de politiska sederna här angår, i synnerhet sådana dessa taga form i de stora valstriderna, behöver man tid på sig och vana, innan man blir riktigt kontant med dem.

Våldsamheten i den agitation här bedrivits är omöjlig att beskriva… den måste man se, och man måste veta vad irländare är i stånd till, när de förutsätter sig en sak för att kunna förstå den.

Irländarna är arbetare… och de är demokrater. Det är de som varit ”braständare”… och de är också de största hurrabassarna och förklarar högljuddast M:c Kinley vara ”a dead man”.

I vår lugna ort här har valstormarna så gott som farit förbi.

Befolkningen – jag talar om den skandinaviska befolkningen, som här är mycket talrik – sköter i stillhet sitt flitiga arbete och har känt sig belåten med de rådande förhållanden, det vill alltså säga… att den varit övertygad om det stränga tullsystemet nytta för den inhemska produktionen och sålunda även för arbetet.
Den motser dock den blivande fyraårsperioden utan särdeles oro, men sant att säga… förargas den över att ”irländarna” segrat, ty den ”gröna ön söner” är av många skäl illa tålda av lugna och rättskaffens arbetare och människor i allmänhet…

(Göteborgs Aftonblad 1892-12-17, sid 2)

————————————-

… men sedan fanns det ”svenskar” som avancerade politiskt. En av dem var John Lind, som blev guvernör i Minnesota 1899-1901… med rötterna i Kånna socken i Småland.


Konstnär: Max Bohm 1902

Men vi tar det från början… John föddes den 25 mars 1854 i Kånna socken i Småland som Johannes Jonasson.

Kånna C:2 (1816-1860) Bild 70 / sid 135 (AID: v30539.b70.s135, NAD: SE/VALA/00202)

Peter Gustav Jonasson och Katarina Jonasdotter hette hans föräldrar, och de bodde i Persgård, Kånna sn när Johannes föddes… men den 13 september 1868 gick flyttlasset från Södra Ljunga sn, Kronoberg till Nordamerika. Familjen bestod nu även av sonen Johan Salemon…

I census 1870 finns familjen – Gustaf 38 år, Catharina 36, John 14, Salemon 10, May 4 och lilla Jenny 4 månader gammal – i Cannon Falls, Goodyear, Minnesota. Efternamnet Jonasson är borta… och ersatt av Lind.

”John, en nyanländ emigrantgosse – utan förkunskaper i det engelska språket – återfinns två år senare som lärare på detta språk i en amerikansk skola… sex år senare är han jurist vid en av Minnesotas domstolar (John blev lärare 1872… och advokat 1876).”

I census 1880 är John 26 år och gift med den fem år yngre Alice. De bor på St Paul, Ward 7 Ramsey Minnesota. Han jobbar som Attorney At Law…

1886 gör han sitt inträde i Förenta Staternas kongress såsom den förste svenskfödde man därstädes.
1896 skulle man välja guvernör i Minnesota. Hade Lind vid detta tillfälle velat ändra en enda punkt på sitt program, hade han varit absolut säker om guvernörs posten i ett land stort som halva Sverige och med en befolkning, lika talrik som Norges.

Men naturligtvis ändrade icke Lind denna punkt, för då hade han inte varit John Lind.

Valet stod och Lind stupade… i med- och motgång lika. Men 1899 stod samma slag på nytt och då segrade han… naturligtvis med samma program. I två förde han spiran i Minnesota, enkel och flärdfri som alltid, återgick efter utlöpt tjänstetid till sitt advokatyrke… men kallades genom medborgarnas förtroende åter till kongressen i Washington 1903.

Som en anekdot om hans liv kan nämnas att vid Cubakrigets utbrott var han den andre man i hela Amerika, som ställde sin värja till Unionens tjänst. Han var då löjtnant i Minnesotas stadsmilis. ”

1899-1901 var han demokratisk guvernör i Minnesota, och 1903-1905 var han på nytt ledamot av representanthuset…

Kampanjknapp från 1898 för John Lind (Minnesota Historical Society).

John dog den 18 september 1930 i Minneapolis, och är begravd på Lakewood Cemetery. 

Källor:

https://tidningar.kb.se/2647969/1892-12-17/edition/294B/part/1/page/2/?freeonly=1&q=r%C3%B6str%C3%A4tt&from=1892-12-07&to=1903-12-31&newspaper=G%C3%96TEBORGS%20AFTONBLAD

Här finns mer att läsa om John Lind:  https://tidningar.kb.se/2647969/1903-04-25/edition/94A/part/1/page/1/?newspaper=G%C3%96TEBORGS%20AFTONBLAD&from=1903-04-25&to=1939-12-31

 

https://sv.wikipedia.org/wiki/John_Lind_(politiker)

Publicerat i Allmänt, Genealogi, Släktforskning, Uncategorized | Märkt , , , , | Lämna en kommentar

December 2018…

… började med att kommunens sjukgymnast ringde; jag skulle inte få mer gångträning enligt HSL. Visst, man får bara ex antal gånger när man går till en sjukgymnast på stan också, men då beror det oftast på att det är kö för att få komma dit. Här måste anledningen vara en annan, eftersom gångträningen INTE utförs av sjukgymnasten… utan av någon personal (si så där 25 olika i månaden) från hemtjänsten.

Gångträningen skulle mao bort… samtidigt som hon tycket att det var bra att jag tränade, vilket jag skulle fortsätta med. Inte det lättaste att få i hop de ekvationen…


… när jag inte ens kan ta ut gåbordet själv (kan inte manövrera ut både det och rullstolen samtidigt i backen vid garaget).

5 december. Anlände skenorna (efter påtryckning. Det är två månader sedan de beställdes, men det är inte prio på den sortens hjälpmedel) som behövs för att komma in någonstans med trappsteg om man är rullstolsburen.

11 december. Försökte boka färdtjänst till den 24 december, men ombads ringa igen efter den 15 december ”eftersom tidsbokningen håller stängt mellan den 5-15 december”. Dåligt att inte informera om det, tyckte jag… men fick reda på att det var likadan i fjor (så det borde jag alltså veta).

Jobbat förtvivlat med årets upplaga av ”julkorten” (vilket jag gjort minst tjugo år förut)… och i vanlig ordning förbannat mig själv för att jag inte började vid midsommar, som jag lovade mig själv att göra FÖRA julen, och julen dess för innan.

En lucia blev det 🙂 …

15 december… hängde jag på låset, ursäkta telefonen för att beställa en färdtjänstresa den 24 december ”Din plats är 17…”

Det tog nästan en halvtimme innan det var min tur… och jag lyckades få en bil till julafton. Därefter skrev jag ett ”brev” till hemtjänst med klockslagen som jag inte skulle vara hemma på (vilket man måste göra senast en vecka före ev utflykter, så att de kan planera verksamheten).

——————————————————

Det pratas mycket om vikten av kontinuitet inom både barn- och äldreomsorg, men det betyder uppenbarligen olika saker!


Inom barnomsorg och skola betyder det att barnet / eleven ska träffa så få olika pedagoger som möjligt under sin dag… medan det inom äldreomsorgen verkar det betyda att man ska träffa så många olika personal som möjligt.

November. Av de 20 olika personer från hemtjänsten som var här under oktober återkom 13 (av totalt 28 olika individer under november månad) + en som inte varit här denna sidan nyår. En var här för första gången…

December. Av de 28 olika personer som var här under november återkom 16 (av totalt 27 olika individer under december månad) + 11 till som alla varit här någon gång tidigare under året.

Det innebär att jag träffat minst 90 OLIKA utförare från Sölvesborgs kommuns hemtjänst under 2018… och så många finns det inte ens anställda i grupp 3 söder, som jag tillhör.

Publicerat i Allmänt, Knä..., Reumatism, Sölvesborg..., Uncategorized | Märkt , , , , , , | Lämna en kommentar

… en summering av bloggen 2018

Ser man på… det är nu sex år sedan jag börja använda mig av WordPress 🙂 . Under dessa år har det klickats drygt 177 000  gånger på bloggen… varav drygt 25 700 personer tillsammans har klickat 41 863 (vilket är 500 klick mindre än 2017) på något inlägg under det senaste året. Från dessa länder kom flertalet läsare under 2018 🙂 …

ö

22 000 har lästs från Sverige (33 000 2017), medan nästan 17 000 (11 000 2017) – eller var tredje inlägg – är registrerat som läst some where in USA.

Vad är det då som Svensson söker / googlar på…

… eller Andersson, rättare sagt, för Svensson kommer först på nionde plats i konkurrensen om Sveriges vanligaste efternamn… och som i förlängningen gör att hen hittar bloggen?
Ja, inte är det knäproblem iallafall, för dessa bloggar får väldigt lite ”trafik” (även om dessa anteckningar är och har varit väldigt viktiga för mig de senaste åren…
https://gunvorpersson1.wordpress.com/javla-kna/ ).

Inte heller verkar folk vara speciellt intresserade av akvarium – eller akvaristik – nu för tiden… eftersom dessa bloggar får så litet trafik att det ens är frågan om det är värt besväret att skriva dem https://gunvorpersson1.wordpress.com/akvarierummet/

Nåväl, trots att dessa båda är riktiga floppämnen, så har det trots allt klickats nästan 42 000 gånger på bloggen i år – vilket är ca 500 gånger mindre än 2017 års, då det klickades knappt 42 000 gånger på den.

ö

Huga, 42 000 på ett år! Hur ska jag kunna slå det under 2019?

Rent statistiskt har antalet besökare på bloggen ökat med ca 20% varje år… utom 2017, då det blev ett minus resultat för första gången 😉 .

Själva hemsidan har fått 8 632 av dessa klick, och det kommer ingen enskild blogg i närheten av… men vad letar Svensson – sorry, Andersson! – efter på nätet då? MAO vad bör jag skriva om.?

Tja, jag har inget bra svar på den frågan… men jag vet vilka bloggar som lockar flest läsare 🙂 . De som får mest klick är utan jämförelse de bloggar som jag skriver om släktforskning https://gunvorpersson1.wordpress.com/slaktforskning/

Bland de bloggar som är skrivna 2018 har ”Dummies… för att använda SVARs kyrkböcker” från februari månad fått flest träffar, 1242 stycken. https://gunvorpersson1.wordpress.com/2018/02/06/dummies-for-att-anvanda-svars-kyrkbocker/

Vesan… före detta sjö, från november 2018 kommer på andra plats med 547 träffar. https://gunvorpersson1.wordpress.com/2018/11/23/vesan-en-fore-detta-sjo/

… och nästan lika många – 518 stycken – har ”DNA test hos ancestry” från maj 2018 fått.
https://gunvorpersson1.wordpress.com/2018/05/21/dna-test-hos-ancestry/

 

————— inför 2019 —————

Något nyårslöft inför 2019 har jag inte gett… men löftena från 2018 blev ju inte genomförda… så kanske man bör börja där?

Dvs fundera ut huruvida det skulle vara möjligt att på något sätt (som går långt över mitt förstånd, och in på Sissas) koppla ett klättringsbart släktträd till de bloggar som handlar om Listersläkten. Möjligt eller omöjligt?

Kanske ger jag mig på mantalslängderna över Listershärad igen och skriver av längderna för ytterligare en by i Mjällby socken…

Publicerat i Allmänt, Blogg, Genealogi, Knä..., Släktforskning, Uncategorized | Lämna en kommentar

När pesten kom till Ysane…

Uppenbarelsebokens fyra ryttare representerar lidande och ond, bråd död, en daglig realitet för människor såväl under tidigt 1700-tal… som på många håll i världen än idag.

Pesten… på sin smutsgula krake var en fruktad gäst!

————————————————————————————
Den förste – och ende, enligt Ysanes kyrkböcker! – som dödde af Pesten i Ysane sn var Lars Olssons lille son Jöns, den 30 oktober 1710… 

… men frågan är om det verkligen var pesten som avslutade den blott 17 veckor gamle Jöns korta liv? Båda hans föräldrarna Lars Olsson och Else överlevde nämligen… vilket tillhörde ovanligheten, för hade pesten väl kommit in i en hus, brukade det sluta med ond bråd död för flera familjemedlemmar… 

———- Ysane socken… 1710 ———–

Ysane socken i Blekinge – liksom resten av de f.d danska länen Blekinge, Skåne och Halland – hade varit svenskt i ungefär femtio år. Där fanns – förutom kyrka i Ysane by… döpt till Sankta Gertrud, och tillägnad vägfararnas helgon – även ett tingshus och gästgiveri i grannbyn Norje.

Byn Norje var en metropol i början av 1700-talet som – liksom Ysane – låg invid den stora riksvägen i öst-västlig riktning… där många människor passerade.

Tingshuset för Listers härad hade byggts där på 1690-talet, och låg strategiskt placerat bredvid gästgivaregården i byn. Norje – som under lång tid varit centralorten för Listers härad -, och där häradsrätten höll sina förhandlingar för västra Blekinge. Där fanns även en avrättningsplats…

I Norje fanns också en gästgivaregård, där resenärer (säker passade även domare och nämndemän från tingshusförhandlingarna också på att smörja kråset där) kunnat få både mat och husrum, men också skjuts av bönderna i skjutslaget till nästa gästgivaregård – som låg i Mörrum och Edenryd – om nu inte gästen hade ekipage och hästar själva. Skjutslaget lär vid behov ha kunna ställa inte mindre än 60 par hästar till förfogande.

Under årens lopp har det funnits flera gästgiverigårdar i Norje… men i slutet av 1600-talet hette gästgivaren Mårten Christensson Cremmer & Mätta Ditlovsdotter. När Mårten dog i sextioårsåldern 1696 tog hans dotter Anna Maria Mårtensdotter Cremmer över ruljansen. Hon gifte sig 1698… med en gästgivare vid namn Christian Christiansson.

En annan samtida gästgivare var Isak Nilsson, vars hustru Sicela Andersdotter dog 1706. Han gifte då om sig med Chatarina Svensdotter Wiborg från Karlshamn. Mest sannolik dog båda två i pesten 1711… för 1713 vigdes gästgiveriänkan Anna Katarina Strömberg med den nye gästgivaren Andreas Bergman.

I hela Blekinge bodde vid 1710 ca 30 000 personer (att jämföra med 159 367  den 30 september 2017).  Två tredjedelar av dem bodde på landsbygden och försörjde sig som bönder, drängar och pigor.. medan en tredjedel bodde i städerna Karlshamn och Karlskrona.

I Karlskrona låg örlogsvarvet och flottan, vilka var mycket viktiga för det svenska väldet runt Östersjön.

Landet var sedan ett decennium tillbaka utarmat och plågat av Karl XII:s långvariga krig, där Karlskrona med örlogsflottan spelade en central roll… vilket kom att påverkade hela det övriga landskapet.
Ständiga trupptransporter – och den stora inkvarteringen av soldater ute i bygderna – var en förklaring till pesten snabba framfart och förlopp. Många soldater och båtsmän i rörelse (en del med rötterna i Finland, pga att Sverige inte helt lita på att soldater / båtsmän födda i f.d Danmark skulle vara helt lojala med Sverige) till och från Karlskrona.

Många, många stupade förstås på slagfälten… men även sjukdomar slog hårt mot soldaterna (endast en av tio beräknas ha återvänt hem).

I juli 1709 besegras den svenska armén vid Poltava… och  kungen försvann.  I november landsattes danska trupper i nordvästra Skåne… kanske för att försöka återta förlorat territorium från Sverige, och i januari 1710 tränger de också in i Blekinge. De nådde ända fram till Karlshamn… som brandskattas.

Det svenska stormaktsväldet var på väg att rämna. Ryska trupper ockuperade svenska Baltikum, och flyktingar vällde in i landet…

För att säkra förvaret av det viktiga varvet och flottan förflyttades i december 1710 flera regementen till Karlskrona. En del av soldaterna var värvade sachsiska soldater. Soldaterna inkvarterades hos borgare och bönder, och flera hade medföljande hustrur och barn…

Vintern innan (1708-09) hade varit den kallaste i mannaminne, och vårsådden hade blivit sen… och följts av dåliga skördar. Det blev ont om mat och dyrt att levat… och fattiga svältande tiggare drev omkring längs vägarna. Nödår och krig kom också att ge den kommande pesten en god grogrund…

Sjukdomar och död var annars en del av vardagen för befolkningen. Mässling och kikhosta grasserade var och vart annat år och skördar ständigt nya offer bland barnen. Smittkoppor och dysenteri var andra återkommande och livshotande sjukdomar.

Pesten drabbade givetvis också barnen, men dessutom även yngre och medelålders i sin krafts dagar strök med… vilket resulterade i ödegårdar, eftersom hela familjer kom att utplånades de följande månaderna.

————————————————-

… i runda slängar dog 15 personer årligen i Ysane socken, under åren 1689-1709.

1689 dog 16 personer, 1690 dog 23 personer, 1692 dog 9 personer, 1693 dog 11 personer, 1694 dog 28 personer, 1695 dog 10 personer, 1696 dog 17 personer, 1697 dog 14 personer, 1698 dog 11, 1699 dog 13, 1700 dog 7, 1701 dog 27, 1702 dog 11, 1703 dog 12, 1704 dog 20, 1705 dög 21, 1706 dog 17, 1707 dog 14, 1708 dog 16, 1709 dog 22 personer… dvs det hade dött i runda slängar 15 personer varje år mellan 1689-1709.

1710 var antalet döda 82 (74 +  åtta soldater), varav 14 dog före 1 juli… och HUR hög stapeln för 1711 egentligen borde varit är det nog ingen som vet, eftersom dödsboken är blank efter den 19 januari 1711.. men 96 personer dog under årets första nitton dagar. VAR de begrovs är också okänt… eftersom de egentligen inte fick begravas på den ”vanliga” kyrkgården, utan skulle grävas ner någon annan stans och utan präst, till de anhörigas förtvivlan… men för Ysaneborna fanns ingen präst längre.

————- 1710 ————-

1710 hade började som vilket år som helst. Fram till och med mars har sex individer avlidet i socknen (varav fem var barn yngre än fem år)… men den 4 april begravs inte mindre än fyra personer i Ysane, vilka var namnlösa soldater från Kalmar läns infanteri regemente!

Under det följande halvåret slutade ytterligare elva Ysanebor (varav två var under fem år och två yngre än tio år) sina dagar…  men dessa individers frånfälle kan ses som helt normala i socknen, men i halva oktober kom siffrorna att ändras brutalt.

Det – som hade börjat med att en namnlös soldat från major Silfersparres regemente begrovs i Ysane… följdes dagen därpå – den 24 oktober 1710 – av ytterligare tre soldater från samma regemente.

Sex dagar senare fick Ysane sn sitt första pestfall, … när Lars Olssons lille son Jöns dog.

——————————————————–

I november dog sex individer, och ytterligare sex till mellan första och tredje advent… som följdes av sju begravningar den fjärde advent. Och nu fullständig exploderar pestutbrottet i Ysane socken…

Femton sockenbor till fick sätta livet fram till och med julafton. Julen torde varit förskräcklig 1710… för nu visade pesten sin rätta sida med mer än ett dödsfall i samma familj, och det blev plötsligt vanligt att både två-tre – och fler därtill -, avlidna från samma familj begrovs tillsammans.

Sjutton lik begravdes juldagen… och innan året var slut, ytterligare sex till.

Å i grannsocknen dog kyrkoherdarna Håkan Kiällbech – 39 år gammal – och Lars Kiällijn … den förstnämnde dog den 23 december 1710, och blev begravd i Gammalstorps kyrka. Även klockaren Petter Mellbyn dog i samma veva… och kyrkbokföringen havererar i både Gammalstorp och Ysane socknar.

En ny präst tillsattes först ett år senare…

———- 1711 ———–

1711 inleddes med att 33 lik begravdes den 5 januari, och följdes av 63 kroppar den 19 januari… men förmodligen var det många många fler som dog, även om de blev aldrig blev inskrivna i dödsboken. Resten av år 1711 består av en blank sida… för bland de döda fanns även kyrkoherden Lars Källyn, klockaren Petter Mellby och stora delar av socknens förtroendevalda…

——————————–

”Ryktet gick om att de sachsiska soldaterna fört smittan med sig. I juli 1711 är bonden Karl Svensson i Kölja instämd till tinget av soldaten Jakob Vogel:

Karl har lagt ett lik i samma rum där Vogel varit inkvarterad. Vogel legat inkvarterad först i Björkenäs där alla utdött, Vogel flytt till Kölja. Vogel blivit tämmelig frisk efter att varit smittad av sjukdom. I Kölja har han insjuknat ånyo. När han legat sjuk – malader – i sängen har Karl burit in ett lik i stugan och satt liket på golvet hos Vogel, stanken var påtaglig och Vogel blivit sjuk på nytt…
Liket var Karls egen son, vilken dog av farsoten. Karls förstånd var inte större, hade han vetat bättre hade han inte placerat liket i Vogels rum. Vogel hade bett att få slippa liket, Karls hustru hade inte hindrat Karl, varefter Karl bar in ett nytt lik, vilket var hans bror.

Karl påstår att Vogel kommit med sjukdomen, vilken Karls son senare dog av. Vogel nekar till at ha spridit sjukdomen i Kölja. Visserligen var han krank men blivit bättre i Kölja. Karl nekar till att ha hört förordningen om farsoten”

——————

Någon sjukvård existerade inte på landsbygden, utan där gällde prästens råd och anvisningar. Pestens sågs som ett Guds straff, så Guds vrede måste stillas. Alla måste upphöra med högfärd och ogudaktigt leverne. Det krävdes bot, bättring
och förtröstan på Guds nåd för att övervinna den svåra tiden

I Karlskrona däremot leddes sjukvården under pestepidemien av amiralitetsmedicus Tranaeus, som till sin hjälp hade fältskärerna Johan Starck, Jürgen Ziegelhof och Jonas Hultman. De båda sistnämnda dog själva i pesten. Dessutom fanns stadsbarberare i såväl Karlshamn som Karlskrona.

De ytterst begränsade sjukvårdsresurserna förstärktes genom att ”ährlige och beskiedlige Sjukwachtare af Man och Qwinkön” rekryterades bland ”tjänstehjon, inhyses eller annat beskedligt Folk”. Inom Flottan avdelades på samma sätt sjukvårdare och likbärare.

Gemensamt för alla var att de isolerades från övriga samhället. När de förflyttade sig i staden skulle de bära särskilt igenkänningstecken.

Ysane CI:1 (1689-1732) Bild 65 / sid 119 (AID: v97024.b65.s119, NAD: SE/LLA/13486)

Jehova!
Förmedelst den beklagel. Såhr-Pesten
som Anno 1711 grasserat här i För-
samlingen, hvilken, jämte en stor
hoop af Församlingens Ledamöter,
också Bortagit Ehrvördige och
Wällärde nu Sahl. Kyrckio Herden
hr Lars Kiällin tillika medh Klockare
Sahl. Petter Mellbin, äro de som
Eodem Anno födde ej uptecknade äro;
Altså widh Ehrwyrdighe och Wällärde
Hr Hans Qvidings anträde till
Pastoratet, som genom Guds nådh
skedde Juule Dagh 1711, har man
efter vanligheten i Jesu Namn,
börjat richtigt antäckna de som
efter den tijden i Församlingen
Föddas och Döpes. Gudh låte alt
wähl gå!!

När pesten klingat ut 1711 räknar man med att ca 15 000 blekingar mist livet, vilket var halva befolkningen.

————- källor.. ——————-

http://www.blekingemuseum.se/pages/233
http://www.blekingesf.se/wp-content/uploads/pesten_katalog.pdf
https://sverigesradio.se/sida/avsnitt/651870?programid=2068
http://norje.net/Document/VesanRuntWeb.pdf

——————————————————————————————————-

— Följande text kommer säkert att revideras framöver….–

I Ysane socken finns tre byar… Norje, Ysane och Pukavik. Listan innehåller personer i fertil ålder, från ungefär 1689-1715. v = vigsel…

Rosa text = avled före pesten 1710, Röd fet text = dog 1710-1711 enligt kyrkboken i Ysane, Röd text = finns ej med i Ysane dödsbok mellan 1712-1750, så dog troligen 1711Grön = överlevde peståren.

——————————————— in English.. ——————————————-

In Ysane parish there are three villages … Norje, Ysane and Pukavik. The list contains people of childbearing age, from about 1689-1715. v = marriage …

Pink text = died before the plague 1710, Red bold text = died 1710-1711 according to the church book in Ysane, Red text = is not included in the Ysane death book between 1712-1750, so died probably 1711 Green = survived the plague.

————————————————————————————————————————————

Norje
Abraham Truitsson & 1684-1714 Britta Svensdotter, trolovade 1710… 1714-1714 Lars
Anders Enarsson, sockenskomakare från Asarun, och Hanna Andersdotter, 1709 oä Jöran,
Anders Jöransson, Asarum & Berta Jönsdotter v 1691
Anders Jude, 1630-1710, 1694-1710 Kersta, Jude Birtans son Nils
Anders Månsson Fix & Metta Trulsdotter, 1702 gosse. 1707-1707 Per,
Anders Persson Lijkagod 1661-1731 & Elna Olsdotter, 1710-1710 Truin,

——————— min MF MM FF Fs föräldrar… —————————
Andreas Bergman & Anna Catharina Strömbäck, gästgiveränka, v 1713, 1717 Andreas,
—————————————————————————————————–
Arnold Mårtensson Rock Spelman  & Lusse Olsdotter v 1701, 1702 Mårten, 1703 Mårten, 1704-1711 Mårten, 1706-1711 Olof, 1708-1708 Merta, 1709-1709 Sissa och Hanna,… 1714 Karna,
Bengt Jeppsson Lilja & Anna Larsdotter, v 1704,1704 Kersta,
Bengt Jönsson Mörk, Karlshamn & Christentza Mårtensdotter Krämer v 1701
Bengt Sågare & Anna Mårtensdotter, 1701 Olof
Carl Olsson & Agda Svensdotter, 1696 Olof
Carl Olsson Annika Persdotter 1650-1722
Carl Persson & Sissa Hansdotter, 1690 Jöns, 1693 Bengta, 1696 Karna, 1699 Elna, 1702-1711 Per
Christian Christiansson Örn, gästgivare & Anna Maria Mårtensdotter Cremmer v 1698, 1699 Mårten, 1700 Metta Christina, 1702 Anna Margareta
Elias Unge -1710 & 1653-1710 Anna Looitz, Jöran, 1695 Lena, Hanna, Magdalena 1694-17101686-1697 Stina1691-1691 Gustav,
Elias Råcka & Ingeborg Ingemansdotter, änka v 1712 (se Per Mattsson)
Erland Hiller & Gunnil Nilsdotter, 1708 Bengta,
Eske Peder & , 1690-1690 flicka tvilling, 1690-1690 flicka tvilling
Eskil Skomakare 1611-1706 & Inger Svensdotter, 1691-1796 Bengt
Eskil Torsson & Bengta Persdotter, Bodil, 1691 Bengta, 1694-1710 Thor, 1696 Pelle, 1698 Pelle, 1704 Sissa, 1707-1707 Nils, -1710 Elna,
Eskil Olsson från Mörrum & Annicka Arvidtzdotter, änka v 1713
(se Lars Svensson)
Gjödde Anderson, Lörby & Magnil Olsdotter v 1703

————————- min MM FM MF FM MF Ms föräldrar —————————-

Gumme Olsson & -1711 Bodil Matsdotter v 1695, 1695 Arna, 1696 Elna, 1699 Olof, 1701 Karna, 1703 Kersta, 1705-1707 Karna, 1706 Birta, 1707 Kersta, 1710 Elna, Märta,
Gumme Olsson & Karna från Agerum
———————————————————————————————————
Hans Dovhjort -1711,
Hans Liten -1711 & hustru -1711
Hans Mattsson & Karna Håkon Christiansdotter, v 1712

Hans Nilsson Knagg & Bodil Åkesdotter v 1693, 1694-1694 Nils, 1696 Sissa, 1699 Bengta (se Bengt Olsson, Ysane)
Hindrik Jönsson & 1656-1706 Ingeborg Jönsdotter v 1695, 1698-1710 Jöns, 1702 Elin och Sissa,
Hindrik Jönsson & Inger Bengtsdotter, v 1707, 1708 Lage… 1714 Ingeman,

Hindrik Jönsson & Inger Nilsdotter, 1709 Ingeborg, 1712 Jöns,
Hindrik Jönsson & Gunnel Jönsdotter v 1708
Hindrik Svensson & Bengta Holgersdotter, trolovade 1710…
Håkan Jönsson & Inger Mårtensdotter, 1689 Sissa, 1693 Jöns och 1693-1693 Berta,

Håkan Jönsson -1711 & 1660-1710 Anna Nilsdotter v  1692, 1695 Brita, 1698 Ola, 1702 Sissa, 1704 Arna, 1706 Olof, 1709 Engle,

Håkan Jönsson Knekt & Karna Sörnasdotter, v 1696
Håkan Jönsson Knekt & Karna Jönsdotter, v 1709,1709-1709 Elna,

Håkan Persson -1711 & -1711 Sissa Eriksdotter, 1701 Bodil, 1702 Bengt, 1705-1711 Olof, 1707 Anders, -1710 Per, -1711 Kersta,

Håkan Nilsson & Inger, 1714 Nils
Håkan Svensson & 1681-1705 Nilla Nilsdotter v 1701, 1702 Sven
Isak Nilsson gästgivare & -1706 Sicela Andersdotter, 1705 Maria,
Isak Nilsson gästgivare & Chatarina Svensdotter Wiborg från Karlshamn, v 1707, 1708-1710 Sven,
Ingeman Wessel, Gammalstorp & Elna Jönsdotter v 1702
Jeppe Persson & Nilla Nilsdotter v 1704, 1710-1711 Kersta,
Joen Stackarsson (Enköping) & Magnel Nilsdotter v.1689, 1689 Sissa
Johan Hjort & 1671-1709 Magnil (Malena) Nilsdottter, 1698 Marna, 1701 Erik, 1704 Tyre, 1705 Meja, 1708-1709  Nils,
Johan Nilsson & Kerstin Svensdotter, änka v 1712, 1712 Kersta, 1714 Sven,
John Andersson 1655-1705 & Elna Folkvardsdotter, v 1704, 1705-1705 John,
John Johnsson & Bodil Matsdotter, 1710 Gertrud, 1712 Karna,
Jon Mattsson -1711 & Olve Truetsdotter -1711, 1690 Truet, 1693 Masse, 1696 Berta, 1700 Inger
Jöns Anderson, Jämsög & Kersta Mattsdotter, v 1700
Jöns Flyborg, 1678-1710,
Jöns Andersson & Kersta Matsdotter, 1701 Elna, 1703 Magnil, 1706 Per, 1709 KLersta, 3 namnlösa barn 1711
Jöns Andersson Runsten & Elna Håkonsdotter, v 1713
1712 Kersta, 1714 Bengta,
Jöns Eskilsson & 1660-1694 Elna Påvelsdotter, 1690 Nils, 1693 Nils
Jöns Hansson & Kersta Mattsdotter, 1689 Jöran,
Jöns Kekkemös & 1676-1708 Kersta Bengtsdotter v 1702, 1702
Sissa, 1705-1706 Sissa, 1707 Bengt,
Jöns Månsson & Elna Mattsdotter, 1697 Johan
Jöns Nilsson Sågare & Anna Mattsdotter, 1697 Anna, 1698 Jöns
Jöns Olsson -1711 & -1711 Kersta Olsdotter , änka v. 1695 + 2 barn, 1696 Ola och Per, 1698-1711 Per, 1700 Sven, 1703 Bengt, 1706-1706 Olof, 1707 Jöns, 1710 Olof,
Jöns Olsson från Vilshult & Elna Folkesdotter 1669-1710 .v 1709, 1710-1710 barn,
Jöns Persson & Elna Olsdotter v 1707, 1708-1710 Per, 1710 Per,
Jöns Persson, saltsjudare & 1677-1710 Lusses Folkesdotter, -1710 barn,
Jöns Persson Stark & Nilla Olsdotter, 1703 Ingrid
Jöns Persson & Gertrud Jönsdotter, 1712 Olve, 1713 Hans
Jöns Rabbe, länsman i Vekerum och Bodil Matsdotter 1709 oä Jöns och gosse,
Jöns Svensson &
Jöns Örn, -1711
Jössa & Gertrud Mårtensdotter v 1692
Jöran Unge 1675-1726 & Inger Jönsdotter, v 1712
1713 Elias

————————- min MM FM MF FM MFs föräldrar —————————
Jöran Jönsson & Märta Godmonsdotter v 1713,
1713 Bodil, 1716 Jöns,
—————————————————————————————————–
Knut Jönsson & Signe Åkesdotter, 1689 Sven
Lars Nilsson & Hanna,
Lars Nilsson & -1710 Elna Joonsdotter, v 1708, , 1710-1710 Elna,
Lars Nilsson & Truen Truitsdotter, v 1712
Lars Olsson Flyborg & 1665-1710 Agda Svensdotter v 1695, 1699-1710 Elna, 1703 Ingrid, 1707 Sven,
Lars Olsson % Elsa Svensdotter, 1690-1690 Gunnel, 1691-1697 Ola, 1695-1696 Jöns, 1697 Hanna, 1698 Sven, 1701 Gundil, 1703 Sissa, 1706 Ola, 1710-1710 Jöns, 1712-1712 Jöns,
Lars Svensson & – 1711 Gunnil Gummasdotter, änka v 1707, + en styvdotter till Lars
Lars Svensson & Annika Arvidsdotter,  v 1709
Lars Svensson & Elna Larsdotter, änka v 1712
1713 Sven, 1715 Inger (se Sören Larsson, Ysane)
Mårten Rock & Maria Ek, 1689-1697 Hindrick, 1693
Olof Hansson & Elna Folkvardsdotter, v 1706
Olof Höök & -1710 hustru,
Olof Nilsson Måg(son till Nils Larson Mågh) &  -1711 Anna Svänsdotter, v 1700
Ola Mattsson & , 1688-1689 Nils, 1693 Nils
Sven Andersson & Walborg Andersson ca 1664 – 1689,  1688 Anders

Sven Andersson & 1668-1701 Sissa Mårtensdotter, 1689 Anders, 1694 Mårten
Sven Andersson, änkling -1710 & Malena Svensdotter v 1701, 1702 Sissa, 1705-1705 Jöns, 1706 Sven, 1708 Hanna, (se Äske Persson)

Sven Andersson & -1711 Hanna Persdotter v 1695, 1696 Anders, 1698 Metta, 1703-1710 Per, 1705-1706 Kersta, 1707-1707 Anders, 1708-1710 Metta, 1710 Gisel.

Sven Hansson -1699 Meja Eriksdotter, Karin, 1686-1691 Kersta, 1693 Erik
Sven Hansson, änkling & Ingrid Larsdotter v 1699, 1700 Nils, 1701 Meja, 1703 Hans, 1706 Olof, 1707-1710 Kerstin, 1710 Inger (när Inger döptes den 18 december 1710 är båda föräldrarna döda)

Sven Folkesson & , -1710 barn
Sven Jönsson & Nilla Persdotter, 1696 Bodil
Sven Trutsson & Sissa Håkansdotter, 1691 Jöns
Sven Jönsson Fyrmyssa & Karna Persdotter, v 1704, 1704 Elna, 1708  Anna,
Sven Knekt & Gunnilla Jönsdotter, 1714 Kerstin,
Sven Weller, 1707 Jöns,
Sägge Månsson -1711 & Elin -1711, 1702 Johan
Mattis Tallpojke 1654-1710, 1702-1710 Örjan
Mattis Thomasson Berg & Kerstin Persdotter, 1693-1693 Thomas
Masse Andersson & -1711 Svenborg Jönsdotter, Hanna, 1689 Anders, 1698 Birta, 1703 Birta,
Masse Eliasson &, 1670-1690 Henrik
Masse Matsson 1653-1693 & Gertrud Olasdotter, 1692 Signe

Masse Persson & – 1711 Berta Jönsdotter, Bodil, Elna, 1694 barn, 1691 Pernilla, 1696 Elna, 1699 Jöns, 1701 Bengt, 1704 barn,
Måns Ebbesson & Kersta Thomasdotter 1660-1710, Svenborg, 1701 Ebbe
Måns Jönsson & Karna, 1690 Elna
Mårten Berg & Gertrud Bengtsdotter 1676-1708, 1708-1708 barn,
Mårten Christensson Cremmer 1635-1696 (gästgivare) & Mätta Ditlovsdotter, 1690 Elsabe Kristina
Mårten Jönsson & Elna Matsdotter,  1712 Jöns, 1713 Birta,
Mårten Kock & Marina Nilsdotter, 1694 Gertrud
Mårten Skotte & KarnaAndersdotter, v 1706, 1708-1709 Marna,
Mårten & Walborg, 1689 Walborg
Mårten Pålsson Rundsten & Kerstin Nilsdotter, änka 1655-1710, v 1703 1694-1710 Sissa Nilsdotter, styvdotter till Mårten, 
Nils Englasson 1651-1691 & Berta Olasdotter, 1689-1689 Per
Nils Nilsson % Ingeborg Andersdotter, änka v 1712, 1712 Nils,
Nils Olsson 1673-1710 & -1710 Hanna Svensdotter, 1688-1690 Anders, 1693-1710 Gertrud, 1696 Sven, 1698 Bodil
Nils Olsson & Kersta Svensdotter, 1706 Olof,
Nils Olsson & Kersta Nilsdotter, 1708 Nils,
Nils Olsson Oförtruten 1656-1706 & HAnna Olofsdotter, 1692-1706 Ola, 1694 Berta, 1700 Kersta, 1703 Jöns, 1705-1705 Lars,
Nils Svensson -1711 & 1670-1705 Kersta Håkansdotter, 1700 Brita Elisabet, 1702-1710 Berta, 1705-1705 Håkan,
Nils Svensson & Maja Nilsdotter, 1689 Nils, 1695-1695 Sven
Nils Skytt & Bengta Månsdotter, 1714 Anders,
Nils Strickarsson Skotte & Anna Larsdotter v 1696, 1696 Lars, 1698 Elna
Nils Truetsson (Sörnagården) & Kersta Nilsdotter, Jon, Per, Kerstin,1680-1694 gosse, 1691 Johan
Nils Troetsson Slinke alt Gying & 1679-1709 Sissa Olofsdotter, Mikael, 1701 Sven, 1704 Kersta,
Nils Trutsson (son till Truit Nilsson) & Sissa Olofsdotter (dotter till Olof Svensson) v 1700
Nils Trutsson, änkling & Estred Olsdotter, v 1709,
Nils Åksson Hammar & Karna Bengtsdotter v. 1695, 1699 Inger, 1701 Kersta, 1703 Bengta, 1706-1709  Hanna,
Ola Brännare -1710,
Ola Jeppsson,
Ola Nilsson & Lisken Eliasdotter, 1714 Elias, ,
Ola Olsson & 1666-1701 Karna Jönsdotter v 1695, 1696 Ola, 1697 Jöns, 1699 Sven, 1701
Ola Svensson & Svenborg Mårtensdotter, 1689 Gertrud, 1692 Mårten, 1696 Nilla
Olof Jönsson Järpe & Bengta Larsdotter, 1710-1711 Per,
Olof Jönsson & Kerstin Carlsdotter, 1712 Jöns,
Ola Persson -1711 & ett barn
Ola Åkesson
, 1714-1717 Åke
Olof Abrahamsson Huska & Bengta Larsdotter, 1714 Mätta,
Olof Jöransson Skotte 1698-1710
Oluf Hansson, Mörrum & Elna Folckvardzdotter, änka v 1706
Olof Höök & -1711 hustru,
Olof Kullman & 1671-1709 Bodil Joensdotter, 1702 Sissa, 1703 Per, 1706 Nils, 1709-1709 Joon,
Olof Nilsson & Anna Svensdotter, 1704 Sissa, 1706 Nilla,
Olof Nilsson & Lena Eliasdotter (Unge), 1712 Per
Olof Olsson & Karna Larsdotter, 1702 Jöns, 1704 Inger, 1709 Sven,
Olof Persson & Ingeborg Andersdotter v 1700, 1701 Elna, 1702 Kristina, 1704 Ingrid, 1705 Per, 1707-1710 Anders, 1710 Inger,
Pelle Goo & Britta Olofsdotter, 1685-1693 gosse, 1689 Anders och Annika,
Per Gying & Sissa Olofsdotter, 1707 Per,
Pelle Larsson Järp 1649-1708 & Bengta Larsdotter v. 1695, 1696 Lars, 1702 Metta, 1705 Olof,
Pälle Person , kronobåtsman & Trun Andersdotter v 1696
Per Björsson, prophoss & Olve Olufzdotter, kvinnfolk v 1700
Per Ingemansson & Hanna Olsdotter v. 1693 (syster till Nils Olsson), 1695 Ingmar, 1696 Olof
Per Jonsson, Jämshög & Mätta Olasdotter v 1692
Per Jönsson & Bodil Olasdotter, 1690 Kersta och Sissa, 1692 Jöns och Kersta, 1694 Kersta
Per Jönsson & 1660-1710 Hanna Mattsdotter v 1700, 1702-1710 Anna, 1704-1705 Jöns, 1706 Elna, 1709 Masse,
Pehr Jönsson,  Nörje Fruegården & Kerstin Danielsdotter, 1714 Jöns,
Per Mattsson & Ingeborg Ingmansdotter, 1696 Ingeman,
Per Nilsson Funk 1672-1717 & Karin Andersdotter Lind v 1699, 1700 Nils, 1701-1711 Anders, 1703 gosse, 1705 Kerstin, 1708 Elina, 2 nmnlösa barn döda 1711, 1712-1716 Anders, 1713 Ola,
Per Nilsson & Hanna Matsdotter, 1706 Hans, 1709 Lusse,
Per Nilsson från Hosaby & Kersta Bengtsdotter, v 1708,
Per Olsson & Gunnil Gunnesdotter, 1689-1697 Ola, 1694 Bodil, 1698 gosse, 1701 Elna, 1701 Olof, 1702 Henrik
PER Olsson & Hanna Mattsdotter, v 1707,
Per Svensson (Asarum) & Karna Persdotter v 1698, 1699 Berta, 1701 Ingrid
Peter Berg & Anna Mårtensdotter, 1695 Meta Christiana
Truet Jönsson & Inga Carlsdotter, 1694-1711 Masse, 1699-1711 Hanna
Truet Nilsson & Kersta Nilsdotter, Abraham, 1691 Kersta, 1895-1695 Per, 1696 Johanna, 1698 Kersta, 1699 Pernilla 2 barn namnlösa 1711
Truls Skytt & Kersta Bengtsdotter, 1699 Svenborg

…. Jönsson & Bodil Persdotter, 1690 Magnel

Ysane

Anders Arvidsson & hustru, 1708-1708 barn,
Anders Bengtsson 1658-1718 & Britta Jönsdotter, 1712 Bengt, 1714 Hanna
Anders Larsson & Kerstin Månsdotter, 1707 Hanna, 1710 Lars (se Börje Matsson Styre)
Anders Lind -1711 & –1710 Elisabeth Matzdotter, v 1708,
Anders Nilsson & Sissa Tuesdotter 1688-1690 Anna, 1692 flicka
Anders Nilsson Skomakare -1711 & Lisbett Matsdotter 1674-1710 v 1702, 1702-1710 Brita, 1705-1710 Elna, 1708-1710 Hanna,
Anders Persson Mässing & Anna, 1698 Olof, 1693-1698 Jöns (Anders styvson),
Anders Persson & Elna Olsdotter, 1710 Truen,
Anders Weller & Hanna Andersdotter, änka v 1703
Bengt & Bengta 1653-1693
Bengt Nilsson & Karna Ingemansdotter (trolig bror Jöns Ingemansson), Nils,  1689 Lusse, 1693-1694 flicka, 1696-1697 Ingeman, 1698 Hanna, 1702-1710 Ingeman, 1704-1706 Kerstin, 1708 Kersta,
Bengt Persson & Inga Svensdotter 1645-1702, Nils, Per, Brun,
Bengt Persson & Karna Svensdotter, 1696 Sven
Bengt Persson Kock & Sissa Ingmansdotter (bror Jöns Ingemansson), änka v 1712 & Isak Jönsson & 1667-1717 , 1712 1696 Lusse, 1698 Hanna, 1699-1703 Sissa, 1702-1702 Ingeman, 1703-1703, Ingeman, 1704 Bengta, 1707 Birta, 1709 Per… 1713 Truen, 1715 Bengt,
Bengt Olsson, Mörrum & Bodil Knaggs änka, v 1703
Brun Bengtsson & Bodil Matsdotter, v 1709, 1710 Inger,
Börje Matzon Styre & Kerstina Månsdotter, änka v 1713, 1713 Anders,
Christian Matsson Husk & Walborg Mattsdotter, 1695 Maria, 1698 Karna
Ehle (elof) Nilsson Drake, Birta Johansdotter, v 1709,  1707 oä Per, 1709 Olof,
Hans Jönsson 16611709 (brodern Sven – 40 år – begrovs samma dag) & Bodil Persdotter, 1693 Elna, 1696 Lusse, 1699 Nilla, 1703 Elin,
Erik Nilsson & Karna Jönsdotter, 1714 Hanna,
Godmon Olsson & , -1711 Olof,
Hans Carlsson & Nilla…
Hans Jönsson (broder Nils Jönsson, Sölve) & Bodil Persdotter v 1692
Hans Åkesson Liten -1711 & Inga Jönsdotter, änka -1711, v 1690, 1691 Elna, 1694-1694 gosse, 1696 Sissa, 1698 Bodil,
Henning Carlsson & & 1712 Karna,
Henning Sörensson & Botill Eskilsdotter, 1712 Eskil, 1713 Bengta,
Henning Sörensson & Bengta Mårtensdotter, v 1708, 1709-1709 Sissa,
Henning Svensson från Hosaby & Bodil Persdotter, änka trolovade 1710…
Hindrik Jönsson & Gunnil Jönsdotterv 1708 hon ev dotter till en Jöns Larsson i Istaby, 1709 Karna,
Henrik Svensson & Bängta Holgiersdotter v 1710,
Håkan Nilsson & Ingrid Matsdotter v 1701, 1702-1710 Matts, 1704-1710 Olof, 1707-1707 Per och Hans, 1709 Birta,
Håkan Persson 1664-1714 & Karna Persdotter, Tyre, 1689 Berta, –1695 Sven, 1696-1711 Per, 1702-1704 Bengta, 1707 Bengta,
Isak Jönsson & Sissa Ingemansdotter, 1713 Truen, 1715 Bengt,
Jacob Jacobsson & Inger Persdotter, kvinnfolk v 1709
Jeppe Nilsson Snäll (från Asarum) & Birta Jonsdotter, v 1707, 1708 Elna, 1709 Hanna,
Joen Persson Rubb & Barbara Simonsdotter Aschenbom, 1702 Hindrik, 1704 Hans och Simon, 1708 Hans… 1713 Mätta,
Jon Nilson Lax & Kerstina Nilsdotter, v 1713
Johan Andersson & Annika Jönsdotter, 1708 Jöns,
Jonas Anderson, Mjällby sn & Birta Andersdotter v 1710
Jöns Ingemansson, länsman & -1695 Sissa Mårtensdotter, & Gertud Persdotter v. 1695, & Nilla Matsdotter v 1710, 1690-1690 Sissa, 1691 Mårten, 1694 Ingeman… 1696 Inger, 1697 Sissa, 1698 Hanna, 1701 Bengt, 1705-1705 Jöns, 1706 Bengta, 1707 Per,
Jöns Andersson & Kersta Mattsdotter v 1700
Jöns Nilsson Björk -1711 & , 1706-1708 gosse, -1710 Nils,
Jöns Larsson & Gertrud Mårtensdotter v 1692, 1693 Sissa, 1696 Karna, 1699 Anna
Jöns Nilsson 1650-1694 & Elna Persdotter, 1692 Masse
Jöns Nilsson & Lusse Sörensdotter V 1701, 1703 Hanna, 1704 Hendrik, 1706 Nils, 1708-1708 Per, 1709 Elna… 1714 Karna,
Jöns Olsson & Gertrud Jeppsdotter v 1703, 1704 Nils, 1706 Jeppe,
Jöns Nilsson & Gertrud Jeppsdotter, 1708 Jeppe, 1710 Kersta,
Jöns Valdemarsson & Hanna Jonsdotter, 1713 Truls
Jöns Örn -1711 & , -1710 Sigrid,
Knut Nilsson & Inger Olsdotter, 1714 Nils,
Lars Nilsson & Lusse Larsdotter, 1691 Bengt, 1692-1693,
Lars Olsson & Aida Svensdotter, v 1695
Lars Jönsson 1628-1717 Magnel Jönsdotter, 1692 Jöns
Mats Tallpoike 1645-1710 & 1660-1710 Lusse Larsdotter, 1696 Berta, 1697 Berta, 1702-1710 Örjan,
Mattis Nilsson & Kersta Ingemansdotter, 1696-1711 Ingeborg, 1698 Hanna, 1701 Jöns, 1702 Inger, 1704 Ingeman, 1706-1706 Nils,
Masse Krook & Magnel
Mattis Simonsson, Finland & Truen Isaksdotter, änka i två år v v 1693
Måns Andersson 1653-1693 & , 1688 – 1689 Nils
Måns Isaksson
Måns Månsson Örsary & Olve Nilsdotter, v 1708, 1709 Kerstin,
Mårten Svensson & Tyre Frännesdotter, 1693 Bodil
Niklas Oförtruten & Elna Jönsdotter, 1699 flicka, 1704 Nils,
Niklas Oförtruten & Ingri Nilsdotter, 1701 Per
Niklas Oförtruten & ElnaNilsdotter, 1708 Anna, 1710 Hanna,
Nils Mattsson & Bodil Persdotter v. 1689, 1690 Inga, 1693 Ola
Nils Bengtsson & Inger Jönsdotter, 1707 Jöns,
Nils Olsson 1630-1715
Nils Samsson Lax & Kersta Nilsdotter v.1693, 1695 Sissa
Nils Torsson, Hosaby & Bol Olsdotter, v 1696
Ola Bengtsson & Märta Holgersdotter, 1694-1694 Bengt, 1695 Brita, 1699 Magnil
Ola Mattsson & Elna Nilsdotter, 1695 Masse, 1696 Nils, -1695 Masse,  1699 Kristina, 1703 Elin,
Ola Persson & Elna Olasdotter, 1689 Ola och Nils
Ola Persson Kersta 1644-1724
Ola Torsson & , 1689-1690 Nils
Olof Abrahamsson & -1711 Inger Nilsdotter, 1699 Svenborg, 1702 Signe
Olof Månsson, Ljungby & Karin Svensdotter (far Sven Persson), v 1699, 1706 Karna, 1710 Måns, 1712 Sven,
Olof Nilsson & Gunnel Nilsdotter v 1712
Olof Olsson, änkling & Karna Larsdotter v 1701
Olof Jönsson Hjärpe & Bängta Larsdotter v 1709

Olof Olsson & , 1709-1709 Sven,
Olof Persson & Karna Larsdotter, 1707 Jöns,
Olof Persson & Ingeborg Persdotter, v 1700, 1710 Inger,
Oluf Torbiörson Husk & Truin Isacksdotter, änka v 1703
Per Bengtsson & Hanna Matsdotter v 1706, 1707 Per, 1709-1711 Sven,
Per Esbjörnsson 1644-1714
Per Jakobsson -1711 + ett barn & Sissa Olsdotter, 1706-1711 Olof,
Per Jeppsson 1703-1721
Per Mattsson & Ingeborg Ingemansdotter, 1699-1699 Sissa och Pelle,
Per Mattsson, skräddare & Inga Jönsdotter v 1690
Per Nilsson & Hanna Matsdotter, 1695 Kersta, 1700 Brita, 1702 Olof, 1704 Birta,
Per Nilsson Bräm & Karna Nilsdoter, 1695 Per
Per Nilsson & Hanna Persdotter, 1698 Masse
Per Nilsson & Else
Per Nilsson (Näsum) & Kersta Ingemansdotter (styvfar Erik Jönsson) v 1698, 1699 Ingeman, 1703-1710 Per, 1704-1705 Kersta, 1707-1710 Ehle (man)… 1712 Kerstin, 1714 Pelle,
Per Nilsson, 1679-1689 Nilla
Per Torsson -1711 + hans mor & -1710 Hanna,

Per Olsson, Postgården -1711 & 1694-11-11 dog hustrun Tyre Persdotter, 60 år. & Gunnil Olsdotter, Påstgården -1711 v 1695, 1697 Gertrud, 1699-1710 Tyre, 1701 Elna, 1702 Hendrik, 1704-1704 Olof,

Per Skräddare, 1685-1690 Håkan
Per Svensson, Asarum & Karin Persdotter v 1698, 1703 Kersta,
Per Jeppsson Örsary & Hanna Jönsdotter, v 1704, 1700-1707 barn, 1705 Hanna,
Per Kock 1636-1716
Rasmus Jönsson & Anna Tuesdotter, 1691 Sven
Sven Andersson, Mjällby sn & Lusse Larsdotter v 1693
Sven Ingvarsson & Tyre Andersdotter v 1705, 1705, 1707 Kersta,
Sven Jönsson & Kersti Nilsdotter 1689 Jeppe,
Sven Jönsson & Nilla Persdotter, 1689 Lars
Sven Larsson & Nilla Persdotter, 1688-1694 gosse, 1690 Lars
Sven Larsson, postgården & 1675-1719 Sissa Persdotter, Henrik1696 Kersta, 1702 Lars
Sven Nilsson -1711  & 1654-1707 Karna Nilsdotter, 1690-1690 Hindrick, 1691-1710 Ingeborg, -1711 Gertrud, 1694 Åke, 1697 Hanna, 1700 Hanna, -1710 Nils,
Sven Persson Rubb & Bengta Nilsdotter v 1695, 1696-1696 Lars, 1697 Lars, 1698 Bengt, 1700 Hanna, 1702 Brita, 1704-1705 Per, 1706 Sven,
Sven Olsson & Magnel Bengtsdotter, änka v 1692
Sven Persson Robb? & Karna Larsdotter, änka v 1713, 1713 Per,
Sven Willing & Hanna Nilsdotter v 1702, 1703-1705 Kirstena, 1706 Kersta,
Sören Hindriksson (Henningsson) & Nilla Persdotter, 1686-1690 Karina, 1689 Sven, 1692 Anders, 1696-1696 Nilla, 1697-1697 Per, 1699 Marna, 1704 Per, 1707 Nils,
Sören Larsson & Elna Larsdotter, v 1705, 1706-1706 Karna, 1707 Karna,
Truei Larsson, smed 1658-1709 & Bengta Holgersdotter, Elna, 1696 Lars, 1698 Lars, 1701 Olof
Truit Godmonsson & Kerstin Bengtsdotter, änka v 1712

————————- min MM FM MF MMs föräldrar ————————–
Äske Persson & Carna Nilsdotter v 1695, 1697 Per, 1699-1711 Nilla, 1701-1705 Per, 1704-1711 Sissa, 1707-1710 Per, 1709 Metta,…
Äske Persson & Malena Svensdotter, änka, 1712 Sissa, 1714 Sven, 1717 Karna,
————————————————————————————————–
Åke Olsson 1638-1717
Åke Svensson & Bodil Olofsdotter, 1690 flicka, 1692 Sissa, 1695 Ola, 1697 Sven, 1700 Margareta, 1703 Hanna, 1706 Bodil,

 

Pukavik

Lars Nilsson Lustig 1662-1701 & 1665-1701 Kersta Larsdotter, 1695 Lars, 1698 Ola
Carl Nilsson Lustig & Kerssta Jönsdotter, 1697 Inger
Håkan Jönsson 1646-1696 & -1696 Karna Henriksdottter
Per Jönsson & Hanna Jonsdotter, 1698 Per,
Nils Svensson & Brita Giselsdotter, 1702 Gisel, 1704 Hanna,
Johan Lustig & 1664-1706  Inger Carlsdotter,
Johan Lustig 6 inger Nilsdotter, 1706 Gunnar,
Johan Lustig & Hanna Svensdotter v 1707, 1707 Per, 1709 Maria,
Nils Person, Björkenäs & Birta Håkansdotter, Pukavik v 1693
Lars Månsson & Karna 

——————————————-

http://www.bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/show/bilaga/showDokument.raa;jsessionid=7DAD6E7BDD648C755DB0FB9E9E5BC1CA.lx-ra-bbr?dokumentId=21000001219504&thumbnail=false

Publicerat i Allmänt, Blekinge, Genealogi, Släktforskning, Uncategorized | Märkt , , | Lämna en kommentar