Gipsning av ben…

Tömde kameran på bilder i dag – knappt jag kom ihåg hur man gjorde ju ;-) – … vilket jag inte gjort sedan den 10:de juli 2014. Bilderna kom från gipseriet i Karlskronan….

              002       003

Efter att ”operations bandagen” avlägnas skulle högerbenet (med den avslitna patella senan) förses med ett nytt bandage…

               004        005

… därefter en strumpa och ett hårt plastgips. Största bryderiet var att välja färg på det…

De översta bilderna är autentiska som det så vackert heter, medan bilden nedan är arrangerad… åtminstone lite ;-) .

Kopia  av 006

Publicerat i Knä..., Uncategorized | Märkt , , , | Lämna en kommentar

Fler besökare till bloggen, tack!

Det är väldigt lätt att starta en blogg i dag, men dessto knepigare att hålla liv i den – har jag märkt – och i förlängningen GÖRA den någorlunda välbesökt.

”En blogg är en webbplats som innehåller periodiskt publicerade inlägg och/eller dagboksanteckningar på en webbsida, där inläggen är ordnade så att de senaste inläggen oftast är högst upp. Många bloggar uppfyller definitionen för ett massmedium…”, enligt Wikipedia.

Jaha, så långt är jag med… men periodiskt publicerade inlägg, hur ofta är det? http://www.synonymer.se … here I come  (himla bra sida när man inte vill upprepa sig i en text, vilket jag fick lära mig på svenska timmarna på högstadiet att man INTE ska göra).

Hm, regelbundet återkommande, regelbunden, upprepad, cyklisk… jo, men jag ville ju ha ett ”riktigt” svar på hur ofta, det där är ett alldeles för svävande svar (upprepning!). Betyder det att bloggen ”måste” uppdateras en gång i veckan, fem gånger om dagen (huga!)… eller två gånger om året?

Att ha en blogg innebär inte enbart att hålla den vid liv genom att skriva – har jag upptäckt -, jag måste oxå anstränga mig lite ”utan penna”… OM jag nu vill att någon ska läsa det jag skrivit, och det vill jag ju (för efter ett tag är det liksom inte kul att prata för döva öron längre) :

1. Ett sätt att få fler besökare är att läsa och KOMMENTERA andras bloggar…
Även om jag sas skriver för mitt eget nöje, så är det givetvis kul om någon annan faktiskt läser och uppmärksamma vad jag skrivit… och blir så berörda av det de läser att ”de” lägger lite av SIN TID på en kommentar.

För att det ska ske krävs att även JAG lägger ganska mycket av MIN TID på att läsa, gilla och kommentera vad ”Svensson” berättar om… men enbart svara med sådan som är relevant till bloggens innehåll (och förhoppningsvis kan tillför något), annas kan det uppfattas som spam. OM jag till äventyrs redan har bloggat om likartade saker är inte fel att i samband med kommentarer oxå lägga en länk tillbaka till det inlägget i min blogg… som ”Svensson” enkelt kan klickar på :-) .

2. Ett annat sätt att locka fler besökare till bloggen är attNischa sig…
… dvs skriva om ett speciellt ämne. Det finns redan tusentals bloggar som handlar om mode, mat och resor… så välj något annat. Något som du brinner för.

Något JAG brinner för och kan (släng dig i väggen Jante) är släktforskning… mycket av min blogg handlar därför om det, även om det handlar om annat också. Ta reda på vilka andra som bloggar inom någorlunda samma område och studera dem. Vilka ämnen och kategorier skriver de om?

Med andra ord, hitta inspirationen hos andra, men kopiera dem inte utan kör ditt eget race i din blogg….

3. Rubriken spelar roll… och bör avslöja vad bloggen handlar om. Det bör dessutom vara något som folk vill läsa om och därför googla på… vad nu det är ;-) .
Sök på ordet ”ancestry”, och du får 112 000 000 träffar… och chansen att hamna på Googles förstasida är likamed noll, medan ”ancestry gröna löv” endast ger 655 träffar och kan göra att bloggen faktiskt kan hamnar där.

Trots det kan jag konstatera att ordet ”ancestry” ökar antalet besökare i min blogg… och det är besökare från fem-sex olika länder :-) .

4. Sprid bloggen via sk sociala medier, vilket är Face book i mitt fall.
Jag kan dock konstatera att det är ganska onödigt att dela bloggar där som handlar om min vardag (eller knän), eftersom endast ca 5 % av mina vänner Gilla dessa bloggar (av dessa ”gillare” är det dessutom endast ungefär 75% som faktiskt lägger sin tid på att öppnar länken till bloggen).

När jag därimot skriver nischat (=släktforskning) – och sprider det via relaterade sidor på FB – kan 200 personer läsa dem inom loppet av ett par timmar :-D .

——————————————————-

Nu är det uppenbarligen inte bara jag som har detta problem. Googlar man ”besökare till din blogg” får man 700 000 träffar… drygt, och en himla massa tips och råd för hur man kan gå tillväga. Sanningen är att det verkar vara en mindre vetenskap…

blogg Man skall väl inte klaga, men mycket vill ha mer ;-)

 

Publicerat i Blogg, Släktforskning, Uncategorized | Lämna en kommentar

Är du nöjd med svaret?

-Nej, jag är inte nöjd med svaret!

Och så drog läkaren på ortopenden alltihop igen… och avslutade med: -Är du nöjd med svaret?

-Nej, jag är INTE nöjd med svaret… men jag hör ju vad du säger!

————————————————————————-

Anledningen till besöket på ortopeden den 8 maj 2015 var mitt havererade vänsterknä.
Ett knä som till stora delar består av plåt och plast sedan 19 år tillbaka (som hade börjat bli instabilt redan INNAN jag bröt knäskålen den 12 maj 2014)… och som jag nu ville ha utbytt mot en nyare protes av samma modell som den jag har i högerknäet. Dvs en skaftad ”sak” som hänger ihop i ett stycke…

Scanknä3 ”Protesen som jag har i högerbenet sedan 7-8 år tillbaka…”

För att överhuvudtaget få komma till ortopeden krävs att en läkare skickar en remiss dit… men reumatologen ifrågasatte varför mitt knä skulle bytas: -Du sitter ju i rullstol.

Kunde/ville inte DE ge mig någon remiss, fick jag försöka hitta någon annan… och någon annan i detta fallet stavas vårdcentralen (som även är den som sjukskriver mig numer… eftersom reumatologen kunde sjukskriva mig pga ledgångsreumatismen, men INTE pga knäet).

Suck… att jag numer tar mig fram hjälpligt med rullstol – i stället för att gå (som hade varit mycket hälsosammare för mina reumatikerhänder) – beror på att vänster knä viker sig OM jag inte håller det spikrakt när jag belastar det.

Det viker så effektivt att jag inte få tag i ”det” igen, och benet försvinner – bokstavligt talat – under mig. Resultatet av det blir platt fall, vilket varit ytterst nära vid ett par tillfällen… så nära att jag blivit räddad av att jag mer eller mindre ramlat i rullstolen. EN gång har jag dock gått på öron – trots gåbord – … knät höll, och armen oxå… det blev BARA en muskelbristning.

Jag vet inte vad det var för muskel som gav upp (strax under axeln) men den sitter på sidan av underarmen i dag. Muskelbristningar är inget man åtgärda med operation, OM personen i fråga inte är under tjugo år eller elitidrottare… och jag är ju varken eller.

arm”Muskelbristning… hela vänster arm (+ lite till) var lila ända ner till handleden”

——————————————————————

Syns man inte, så finns man inte…
De orden har vi väl alla hört någon gång… och det syftar väl igentligen inte på röntgenbilder, men syns ”felet” inte på röntgenplåtarna så finns det inte. Punkt!

Behöver jag skriva att mitt vänsterknä är UA enligt röntgen…

Svaret…  som jag INTE var nöjd med :-( .
Enligt ortopeden behövde mitt knä inte bytas, för de kan bli 30 år gamla… dessutom hade det blivit mycket bättre vid den sista operationen (tacka fan för det, innan den senaste operationen var ju inte knäskålen läkt… utan hängde ihop enbart med ståltråd).
Jag har full sträckning – plus rejält översträck – i knäet, och ca 120 graders böjning… vilket är ovanligt mycket för ett protesknä.
Han påpekade oxå att knäet – helt riktigt – redan är opererat tre gånger. Risken att jag kunde drabbas av infektion och/eller kronisk smärta vid en ny operation var stor (ok, risken att jag faller på toaletten och bryter något nästa gång jag blir pinknödig är överhängande, enligt mig)…

Jag kunde dock få en remiss till ortopedverkstan (vad var alternativet?) för att prova ut en knäortos. När jag haft den i tre-fyra veckor… ska ortopeden utvärdera om knäet inte blivit bättre av det.
Remissen har anlänt, så jag vet att jag ska dit den 26 maj (sen följer säkert fyra veckor med den… timmar, minuter och sekunder, tiden bara går tiden bara går… semestertid i sjukvården, medan jag bara väntar på bättre tider).

Har god självkännedom och kan tala för sin sak…
… precis så står det i min journal från stroke- och rehab avdelningen, men vad hjälper det… jag blir ändå inte trodd :-(

Publicerat i Blekinge, Knä..., Uncategorized | Märkt , , , , , , , , , , , , | 1 kommentar

Storebror ser dig…

Den klyschan tror jag egentligen inte på …

goo

Nu syftar det väl inte på en bror av kött och blod som lägger sig i allt vad lillasyster gör, men… ibland kan man undra ;-)

Datorn och googels öppningssida den 18 maj…

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

DUMMIES… för Släktforskning 2

Fortsättningen på https://gunvorpersson1.wordpress.com/2015/01/19/slaktforskning-for-dummies/

I husförhörslängder/församlingsböcker hittar man också uppgifter om när föräldrarna gifte sig, likaså VAR DE ÄR FÖDDA… det sistnämnda är viktigt OM du vill kunna hitta deras föräldrar!

Gå nu tillbaka till punkt 2 eller 3, och leta efter föräldrarna till pappan Nils Algot… lämna mamman Ester åt sitt öde just nu  :-)  .

ff1Mjällby CI:14 (1895-1909) Bild 1040 / sid 96 (AID: v249457.b1040.s96, NAD: SE/LLA/13269)

Detta är vänstersidan i en födelse- och dopbok… man får här även föräldrarnas födelsedata (vilket man INTE kan räkna med i fortsättningen), adressen de bodde på och även en hänvisning till vilken sida (743) i husförhörslängden man kan hitta dem på.

När man fått föräldrarna – Per & Elsas – födelsedata är det väldigt frestande att gå till födelseboken och försöka hitta dem drekt… vilket kan gå jättebra, OM de inte råka vara födda i en annan socken :-) .

Sidan 743 avslöja dock att båda föräldrarna är födda i Mjällby socken (Blekinge)…

ff3Mjällby AIIa:2 (1897-1911) Bild 286 / sid 743 (AID: v184825.b286.s743, NAD: SE/LLA/13269)

… som synes är mamma Elsa och två av döttrarna strukna. Anledningen till det kan skifta… alltfrån att personen flyttat till att den avlidet. Förklaringen finns till höger på samma uppslag…

PS: Det finns även längder där varenda en är struken… vilket en del präster gjort när de påbörjat en ny längd, sannolikt för att inte missa att föra över någon :-) .

—– ¤ —– ¤ —– ¤ —– ¤ —– ¤ —–

 ”OM du har följt din ana genom alla husförhörslängderna har du nog hittat både vigseldag och dödsdag där, likaså om de flyttat… utan att behöva lusläsa vigsellängder och dödsböcker.”

—– ¤ —– ¤ —– ¤ —– ¤ —– ¤ —–

I vigselböcker/lysningsböcker hittar man oftast – förutom datumet – var bruden och brudgummen är födda (vilket ju är viktigt för att kunna hitta deras anor)… men i somliga socknar kan man tillomed hitta namnen på deras föräldrar…

Lysnings- och vigselböcker benämns med bokstaven El:… följt av en siffra (+ vilka årtal det gäller)…

PS: Vigsel skedde oftast i brudens födelsesocken :-) .

I död- och begravningsböcker KAN du hitta fler uppgifter om dödsfallet än bara datumet för frånfället. Vanligtvis orsaken och begravningsdagen, men i en del socknar har prästen dessutom skrivit hela levnadsberättelser… allt från vad vederbörande jobbat med, hur många gånger hen varit gift, makan och barnens namn… ja, tillochmed var hen är född och vilka föräldrarna var.

Dödsböcker benämns med bokstaven FI: … följt av en siffra  (+ vilka årtal det gäller)…

————————————————————————–

Första bilden i bloggen var en vänstersidan i en födelsebok, som sagt… men glöm nu inte andra halvan av uppslaget. Där finns oxå viktig information!

Information som kan hjälpa dig vidare när inga husförhörslängder finns längre…

ff2Mjällby CI:14 (1895-1909) Bild 1040 / sid 96 (AID: v249457.b1040.s96, NAD: SE/LLA/13269)

Dvs, namnen på faddrarna. De kan kännas oviktiga i början, men det är de oftast inte… även om man kan tycka att det bara är okända namn.

DE ÄR OFTA SLÄKT MED FÖRÄLDRARNA PÅ NÅGOT SÄTT… och ju längre bak i din antavla du kommer, desto viktigare är de (eftersom husförhörslängderna inte börjar förän runt 1800 i många socknar, men födelslängder oftas finns från tidigt 1700-tal. Då är faddrarna en chance att placera individerna i rätt familjer).

ff4Mjällby AI:11 (1862-1866) Bild 430 / sid 37 (AID: v96416a.b430.s37, NAD: SE/LLA/13269)

Jämnför gärna Nils Algots faddrar, med bilden ovan (från en husförhörslängd) över hans mor Elsa med föräldrar och syskon…

———————————————————-

Wikipedia fakta om faddrar: Ursprungligen ingick det i fadderskapet ett uppdrag att gå in som adoptivföräldrar till det döpta barnet… om föräldrarna dog eller på annat sätt blev oförmögna att ta hand om det.

I Sverige har dock faddrarna enbart haft till uppgift att ansvara för barnet religiösa uppfostran, men i praktiken tog kyrkan och samhället över ansvaret för barnets kristliga fostranbörjade redan på 1600-talet och fadder övergick till att bli det samma som dopvittne.

 

PS: GLÖM ALDRIG – ALDRIG NÅGONSIN – ATT ANTECKNA KÄLLAN, DVS VAR DU HITTADE UPPGIFTERNA!

LYCKA TILL :-) 

Publicerat i Släktforskning, Uncategorized | Märkt , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Grönskande träd..

Kopia  av 022 Nu handlar det inte om grönskande träd i norra Europas största sammanhängande bokskog – där fotot är tagit -, utan om dito träd hos ancestry :-) .

Gröna löv… darrande löv som drar blicken till sig och sladdrar om att det (KAN!) finns fler uppgifter att hitta om personen du sökte på, och som tänder din nyfikenhet… vilket väl är ancestrys syftet, men för att få se vad det står om din ana i löven behövs ett betal abonnemang. Det räcker alltså INTE med att vara registerad!

”Curiosity kill the cat” finns det ett gammalt uttryck som lyder… och det gäller inte bara våra älskade pälsmuppar – utan även homo sapiens -, för oftast (när du betalt) kommer du att upptäcka att uppgifterna som döljer sig bakom löven tyvärr inte gällde personen du var intresserad av.

Detta är lätt att konstatera OM man redan är ”klar” med sin antavla… annas är det snudd på omöjligt (påstår jag, som gillar ancestry… mycket), och risken är överhängande att man på så sätt lägger till fel anor i sitt träd. Resultatet blir förvisso en snygg antavla – men som kan vara väldigt fel UTAN att du vet om det -, för att släktforska är inte så lätt som ancestrys TV reklam vill göra gällande.

Ligger då de felaktiga uppgifterna i DITT publika träd på nätet, riskeras de att spridas som maskrosfrö i vinden… när någon annan i sin tur kopierar in dem i sitt träd.

Så här kommer ett litet exempel (och facit längst ner = Perssons Family Tree)…

 ——————————— Söka på namn ————————————-

Ola Jonsson – 1787 – är min mormors morfars morfar. Han bodde med hustru och barn på Ysane 29, men var född på Ysane 42. 

ola9Ysane CI:2 (1732-1814) Bild 191 / sid 361 (AID: v97025.b191.s361, NAD: SE/LLA/13486)

Jag vet från hans födelsenotis att föräldrarna heter Jon Nilsson & Bodil Persdotter… så de uppgifterna söker jag på hos ancestry.
Jag börjar med pappa Jon, och fyller i vad jag vet om honom… vilket i prinsip är att hans maka heter Bodil Persson, och att de har bott i Ysane och hade en son som hette Ola.

ola7

Resultatet bli följande. ola3 Om man bortser från mitt Perssons Family Tree, så har ancestry hittat sex tänkbara träd. Ser/vet du nu vilket/vilka som är rätt UTAN att titta på mitt träd längst ner *1?

—————————– Söka på ”Tips” ———————————

ola10

Har man personen inlagd i sitt träd på ancestry kan man även söka på ”Tips”. Då kommer denna sidan fram… ola11

Hm – spännande! -, han finnas i nio träd :-) .
Dessutom i Sweden, Select Burials 1649-1920 och Norway, Select Baptism, 1634-1927. Vad kan vara rätt här då *2?

SJU av träden gällde inte min ana, utan personer med samma namn… och det hade varit omöjligt för mig att veta vilken – älle bälle bi – som varit rätt (eller fel, OM jag nu inte känt till hans anor sedan tidigare). Typ 15 % chance att jag valt rätt…

Endast TVÅ av de nio träden visade sig vara rätt, eller nästan rätt i allafall (för Jon Nilsson som föddes 1740 är en icke överlevande bror till min ana)… så jag väljer att granska de båda, och kommer till en sida där man enkelt kan lägga till ny information genom att kryssa i rutorna… och klicka på ”Spara i trädet”. ola12ola12aDetta är något jag aldrig testat att göra tidigare, men någon gång ska ju vara den första :-) .

Här skulle jag kunna kryssa i rutan som säger att Jon Nilsson är född 1740 (fast det var ju inte han, utan hans avlidna bror) och den uppgiften skulle då uppdateras i mitt träd på sekunden.

Jag väljer i stället att ge hans föräldrar Nils Persson och Inger Truedsson varsitt kryss… och rutorna blir starkare i färgen. Den skarpögde kan se (i bilden ovan) att jag och ancestrys kombinerade träd inte är överens om var vigseln mellan Nils och Inger stod… blir till att kolla i vigselboken i Ysane och Mjällby socken INNAN jag kryssar i den rutan.

Börjar med Ysane sn… och kan konstatera att; nej, där gifte de sig inte 1733 (som jag hade i mitt träd… oh!). I Mjällby socken hittar jag därimot en vigsel på den datumen… men är det rätt???

ola13 Mjällby EI:1 (1731-1753) Bild 44 / sid 42 (AID: v96447.b44.s42, NAD: SE/LLA/13269)

Jag väljer att chansa på att det – trots brudens namn – är rätt par och kryssar i rutan… och uppgiften studsar över till mitt träd på sekunden :-)

ola14

Jag vill minnas att jag hittat uppgiften om att vigseln skulle skett i Ysane i boken om Listersläkten. Där står oxå att Inger är född 1713, och att hennes föräldrar heter Trued Gudmunsson och Kerstin Bngtsdotter (denna uppgift kan man oxå hitta på ancestry), men dessvärre så dog deras dotter Inger i den yngre tonåren…

Så sensmoral av denna blogg; vill man ha en antavla som är så nära sanningen som möjligt, så skall man hämta sina anor ur kyrkböckerna…

————————- Facit —————————-

grön11

*1 Av dem kan vi såga fyra direkt… två pga att Jon & Bodil uppges vara vigda redan 1681, och två pga att han är jämngammal med sin son Ola. Återstår då Lortie Family Tree x2… som gav noll (fanns varken föräldrar eller barn där).

*2 Sweden, Select Burials 1649-1920 vet jag är fel… så där trycker jag ”Igonera” direkt… likaså på alternativet från Norway (men lek med tanken vad som kunne hänt om jag inte veta vilka som är Jons föräldrar sedan tidigare. Då hade han ganska säkert hamnat i landet Norge… som son till Niels Torsson).

Publicerat i Släktforskning, Uncategorized | Märkt , , , , , , | 2 kommentarer

En äkta kks katt…

Oj, vad hon ser konstig ut… en sådan katt har jag aldrig sett. Är hon äkta? Vad är det för ras? 

Ja, svarar jag… visst är hon äkta. En äkta harleqin turtel – eller harleqin färgad sköldpadda på svenska -, som råkat bli prickig… eller blommig (när matte är på det humöret).
Dessutom en hon en äkta KKS katt ;-)

zelda11

Tillåt mig presentera den supersociala Zelda :-) … 

zelda10Den självsäkra…

zelda8Den nyhetstörstande…

zeldaDen hjälpsamma…

zelda6Den kelsjuka…

zelda1Den busiga…

zelda14Den blodtörstiga…

zelda12Den äcklade…

—– ¤ —– ¤ —– ¤ —– ¤ —– ¤ —–

zelda9Nä, nä… givetvis inte ;-) !

—– ¤ —– ¤ —– ¤ —– ¤ —– ¤ —–

zelda7

Publicerat i Katter, Uncategorized | Märkt , , , | Lämna en kommentar

Demens light… eller nått

groda häst

Demens är inget att skoja om jag vet, men börjar snart tro att jag fått en släng av det.

Hur förklarar man annas att man stiger upp 06.10 – hundraprocentigt övertygad om att man försovigt sig – en röd dag?
Det tog mig nästan två timmar…  innan jag förstod varför hemtjänsten inte kom. Inte bra för blodtrycket (som är skyhögt igen = 190/110) kan jag lova :-(

groda häst

Publicerat i Blodtryck, Grodor, Uncategorized | 2 kommentarer

Limerick…

limric

Två bortskämda kisar från Lister
i högljudda protester utbrister:
– Det skall serveras Whiskas på faten,
annas ger vi katten i maten…
ty mattes kokkonster smakar ju värre än klister!

Publicerat i Uncategorized | Märkt | Lämna en kommentar

-Stå upp, tag din säng och gå…

Fortsättning från https://gunvorpersson1.wordpress.com/2015/04/28/schemalagda-aktiviteter/

”-Stå upp, tag din säng och gå hem”… står det i bibeln, men det funkade inte på mig, kanhända för att jag inte tror tillräckligt mycket, vad vet jag. Det hade ju varit väldigt bra OM det fungerat så, det är jag den förste att håller med om… men nä, det hade väl liksom inte varit någon sport då antar jag, så det fick bli den långa onda vägen i stället.

—– ¤ —– ¤ —– ¤ —– ¤ —– ¤ —–

Efter att ha träna rörlighet och styrka fem dagar i veckan under en månads tid – mestadels borta på sjukgymnatiken (förutom sittgympan måndag och fredag i matsalen) -, var det upp till bevis…

7 oktober…  STOD på benen för första gången sedan den 21 juli 2014. Nu var det ju inte bara att ställa sig upp, utan två sjukgymnaster drog upp mig i stående med ett sk vårdbälte.

vårdBild: handicare…

Sedan stod jag – hängande på ett gåbord – på runda fötter i någon minut, samtidigt som jag kunde konstatera att jag inte kunde rubba fötter med de blytunga benen (och knäortoser) en endaste centimeter från golvet :-/ .
Jag visste helt enkelt inte hur jag skulle göra längre, än mindre hade jag styrkan att göra vad det nu var jag skulle göra.
Detta låter nog helt obegripligt för den som inte varit i samma situation… men så var det.

Nåväl, denna procedur upprepades sedan två-tre gång om dagen, och så sakteliga blev fötterna platta igen… och jag hittade muskelerna som gjorde att jag med tankekraft kunde flytta dem framåt (lyft höger fot, flytta fram benet, sätt ner höger fot, lägg tyngden på den, lyft vänster fot osv…). Att gå var inget som skedde per automatik längre…

Mål… och delmål.
För att uppnå mål måste man vara tävlingsmänniska – åtminstonne lite… fick jag veta. Jaha! Jag då?

Som saknar den känslan (eller vad det nu är för något om driver Svensson till att vilja vara först, störst, bäst och vackrast) helt. Låter säkert väldigt konstigt, men jag bry mig helt enkelt inte och har aldrig gjort. Är motståndaren el. medtävlaren nöjd, så är jag nöjd :-) .

Faktum är att jag är tämligen övertygad om att många elitidrottare har någon typ av bokstavsdiagnos (fast det vågar jag knappt säga)… annas hade de aldrig nått toppen.

Målet var att jag skulle bli så självständig att jag kunde flytta hem (och på sikt bli gående igen), men på vägen dit måste en massa delmål uppnås. Att kunna gå runt sängen, gå ut i korridoren, gå in på toaletten, gå hela korridoren EN gång, två, tre gånger. Kunna gå till arbetsterapin, sjukgymnastiken (ca 200 meter bort)… allt med gåbord.

Ta mig upp från sittande till stående, kunna stå upp och tvätta mig, klä på mig… kort sagt, klara mig själv.

Alla dessa framsteg antecknades noga på en white bord tavla som satt brevid sängen (vilket gjorde att all vårdpersonal som kom i kontakt med mig visste exakt vad jag behövde hjälp med eller tränade på… och jag slapp förklara det 3-4 gånger om dagen).

18 oktober… Fragmin är ett läkemedel (spruta) som är blodförtunnande, och används för att förhindra uppkomsten av proppar. Som med alla andra medikamenter kan man säkert få det av andra anledningar oxå, men jag har fått det efter operationer… eftersom risken för att få en propp är större när man inte rör sig så mycket som man gör i vanliga fall.

luft3                                ”Tur jag slipper Fragmin i fortsättningen :-) …”

Vinna eller förlora…
Att vinna är inget som någonsin varit viktigt för mig – jag skulle tex vara en urusel politiker, eftersom jag inte bryr mig om sista ordet – men därmed INTE sagt att jag tycker om att förlora.

Det är närmre sanningen att säga att jag väljer mina bataljer… och dem vill jag inte förlora, eftersom det svider långt in i själen. En sådan förlorad batalj är att tvingas erkänna att jag har ont…

Mina knä gjorde ont… varesig jag ville erkänna det eller ej. Det var en plåga att sitta i TVrummet och försöka vara både artig och social… när varenda muskel skrek i knäregionen, men det kunde jag faktiskt ta.

Vad som var värre att smälta… var att när sköterskan kom och frågade efter smärtan enligt VAS. Alla i TVrummet fick svara på det… utom jag, jag fick inte ens frågan.

Till sist kom ju dagen när jag tvingades erkänna mig besegrad (mot smärtan), och tvingades BE om en Panocode…

Flickan med de vita strumporna…
Borde ju vara lätt fixat på ett sjukhus kan man tycka, men så är det inte… det tog flera timmar (sanningen är att när jag kommer så långt att jag ”erkänner”, borde jag tagit tabletten för minst en timme sedan) eftersom en läkare måste godkänna varenda litet sketet piller.

Hur som helst, så resulterade detta i att jag fick Citodon x 3 i fortsättningen… som gjorde att underbenen svullnade. Det är i sig ingen vanlig biverkning… men jag blev försedd med vita stödstrumpor för att motverka det.

Smärtan? Ja, den försvann ju inte… men topparna blev inte lika höga :-) .

Tummen mitt i handen har jag rent bokstavligt, men :-)
Under hösten spelades ett par EM-kval matcher i fotboll. Dessa gick på femman, en kanal som inte fanns i det digiala TV utbudet på avdelningen… MEN av någon mystisk anledning – som jag inte kan förklara – kunde man få in analoga kanaler där oxå OM MAN BARA VISSTE HUR MAN GJORDE ;-).

Och det visste ”flickan med de vita strumporna” :-D

Det tog ett tag innan personalen räknade ut vem det var, efterrsom de trodde det var någon arbetskamrat som åsyftades, och inte en patient…

24 november … Teamsamtal. Färdigbehandlad  (= korttidsboende inom snar framtid!) … och jag lyckades tjata mig till att få fortsätta att träna i Karlshamn, eftersom korttidsboendets träning är likamed noll (”Som gäst på …… är du delaktig i din träning. Med träning menas aktivitet i det dagliga livet. Personal finns till hands för vägledning och ger hjälp till självhjälp. Ingen läkare eller sjukgymnast finns på …… – bara vid konsultation.”).

Sorgligt, men sant…

1 december… korttidsboende (eftersom det pågick en bostadsanpassning hemma).

————————————————————————–

Fortsättning följer…

Publicerat i Knä..., Uncategorized | Märkt , , , , , , , , , , , , , | 1 kommentar